Vägen framåt för Pingst tar form

Processen Pingströrelsen och framtiden drog igång efter Rådslaget 2024 på uppdrag av styrelsen för Pingst FFS. Spåren nätverk, organisation, mission och kommunikation bearbetas för att staka ut en gemensam riktning framåt.

Underlaget är en omfattande enkät och rundabordssamtal runtom i landet i slutet av 2023. Det har sedan kompletterats med ytterligare enkäter och samtal under Pingst Ledare och Pingst Pastor efterföljande år.

Den första fasen av arbetet innebar att lyssna in olika målgrupper och perspektiv.

– Det vi särskilt tar med oss från våra volontärledare är en önskan om att samlas runt en gemensam vision snarare än gemensamma verksamheter. En stor majoritet är också för ett breddat men inte delat ledarskap när det gäller föreståndarrollen, berättar Gustaf Nyström, projektledare för processen och verksamhetsledare för Pingst ung.

– Pastorerna är angelägna om ett fördjupat teologiskt samtal, vilket de ser som viktigare än ett gemensamt ramverk. De vill också att missionsinitiativen ska födas lokalt, men att det centrala hjälper till i sändning och stödfunktioner.

I början av december övergick man i processgrupperna till att värdera och resonera kring allt underlag man fått. En referensgrupp finns till deras stöd och det har även hållits öppna webinar.

Arbetet är nu inne i en sista fas av att förankra de idéer som formulerats och samla ihop dem till gemensamma förslag inför Rådslaget 2025.

– Efter flera månader av samtal, resonemang och många tankar i komplexa frågor ser vi verkligen fram emot att få möta rörelsen och tillsammans med styrelsen presentera vad vi tror på för rörelsens framtid, säger Gustaf Nyström.

Nätverk

Att pingst är och ska vara en nätverksrörelse är tydligt utifrån det arbete som denna processgrupp gjort med att se över hur de tillsätts, leds och samordnas, samt för- och nackdelar med detta.

Nätverken inom Pingst definieras som gemenskaper som samlas kring frågor eller intresseområden där inspiration och utveckling genom erfarenhetsutbyte, kompetenshöjande samtal och aktiviteter är i fokus. Syftet är att utveckla, betjäna och utrusta individer, lokala församlingar och rörelsen för att utföra missionsuppdraget.

En slutsats är att ledarskap i ett nätverk behöver vara förankrat i lokalt och regionalt förtroende. Ledaren bör heller inte stå ensam utan ha en ledningsgrupp runt sig, framför allt när nätverket blir större. Och det ska framgå vilka som ingår i den.

– Vi vill verkligen uppmuntra nätverkandet, inte begränsa det, men tror att det behövs en större tydlighet i vad som gäller, säger Peter Levin. Det ska också finnas vägar för att komma till rätta med sådant som skaver.

Gruppen har även sett över de stora nationella konferenserna, där man ser vikten av bredd i engagemanget.

– Vi tror på att tydligare lyfta in de olika nätverken och dra nytta av dem när de arrangeras, samt att konferenserna kan vinna på att synkas bättre i budskap, säger Levin.

Organisation

Fokus i detta arbete har särskilt varit lednings- och organisationsstruktur inom Pingst FFS och regional samverkan.

– Begrepp som transparens och delaktighet är ledord för att skapa en organisation som blir till stöd för det lokala, regionala och internationella arbetet, framhåller Johanna Bode.

Att det är viktigt att varje församling fortsätter att vara autonom och självbestämmande är tydligt för gruppen. Samtidigt ser man en önskan om en starkare samverkan mellan församlingar.

Indelningen i regioner samt möjligheter till en viss gemensam struktur ses över. En tanke är att bredda ledarskapet i regionerna liksom formen för hur det utses.

– Vi överväger också alternativet att regionledaren prövas vart fjärde år samt att antalet mandatperioder begränsas, berättar Bode.

Man vill även skapa förutsättningar för att delar av verksamheten på sikt ska kunna flyttas från central till regional nivå.

– Exempelvis skulle arbetet med församlingsplantering kunna få mer kraft i backen om det ligger närmre församlingarna. Vi vill att regionerna ska få möjlighet att ta ett större ansvar, säger Bode.

Pingst ffs skulle enligt de förslag som slipas på, bli en tydligare plattform för samverkan med syftet att betjäna och stärka det lokala sammanhanget. Den som leder arbetet på nationell nivå får ett helhetsperspektiv på rörelsen och behöver ha befogenhet att agera utifrån detta, men det måste alltid ske i en tydlig samverkan med församlingarna, framhåller Bode.

Otydliga mandat, informella grupperingar samt en osund maktkoncentration runt föreståndaren hör till potentiella problem som ses. Sedan tidigare finns en referensgrupp som väljs av föreståndaren för Pingst FFS som ett bollplank, men utan något tydligt mandat.

– Vi uppfattar att det finns ett fortsatt behov av ett sådant pastorsråd, men vill se över vilket mandat och ansvar som gruppen ska ha, samt hur medlemmarna ska utses och prövas, säger Johanna Bode.

Önskan är en mer smidig och transparent organisation, formad efter församlingarnas ambition och behov och med mer tydliga beslutsvägar.

– Vi vill skapa förutsättningar för att bättre ta till vara på människor i organisationen och deras förmågor och att skapa en bredare förankring av makt, säger Johanna Bode.

I processgruppen arbetar man även med hur styrgrupperna runt varje verksamhet ska få ett tydligt mandat, samt med rollfördelning mellan föreståndare, vice föreståndare och direktor.

Ett förslag som övervägs är att föreståndaren för Pingst FFS ska kompletteras med två vice föreståndare, en med ansvar för nationell samverkan och en för internationell samverkan.

Samtal förs även om hur styrelsen för Pingst FFS på bästa sätt ska representera rörelsens intressen, samt hur kompetensen kan stärkas.

Behovet ses av en arbetsgrupp för krishantering, dit församlingar och enskilda ska kunna höra av sig när de behöver hjälp, samt en arbetsgrupp som skapar förutsättningar och ramar för ett teologiskt samtal.

– Vi vill i slutet av denna process att varje grupp och funktion i strukturen ska ges en beskrivning som inkluderar ansvar, mandat, nominerings- och tillsättningsprocess, så att det finns en transparens där alla vet vad som gäller, säger Johanna Bode.

Mission

Denna processgrupp arbetar med strukturen för gemensam samverkan kring mission och ser bland annat över den missionsstruktur som antogs vid Rådslaget 2019. En slutsats är att dess form, med fyra tematiska områden och 6 regionssekreterare, inte fungerat fullt ut.

Viktiga frågor är hur samspelet ska se ut mellan lokala församlingars missionsengagemang och gemensamma centrala funktioner  som PMU och IBRA, vilka resurser som efterfrågas av församlingarna och vilken ledning som behövs för det gemensamma arbetet.

– Vi urskiljer att det fortfarande är viktigt att församlingarna är drivande i missionen. Detta är en del av vårt dna som vi vill bevara och utveckla. Samtalen visar också en önskan om att missionsengagemanget ska öka i vår rörelse, säger Beatrice Bergroth.

– Det finns en tydlig önskan från församlingarna om vägledning och hjälp centralt vid utsändning av missionärer. Däremot vill de ha kvar sitt ansvar för utsändandet.

Behov ses av att att stärka helheten med holismen i fokus, samt hitta former för en strategisk och fungerande samordning, i PMU och IBRA samt i kanalen för församlingarnas röst in i det gemensamma.

För att de internationella frågorna ska ges önskad prioritet är ett förslag att en vice föreståndare med internationellt ansvar ska tillsättas.

Kommunikation

En genomgående slutsats i denna grupp är att det kommunikativa arbetet behöver få ett gemensamt tänk där processer förankras tydligare och håller ihop mer.

– Istället för att det ska heta att Pingst centralt hjälper församlingarna att lyckas, är detta allas vårt mål, framhåller Simon Holst. Därför vill vi hellre säga: ”Tillsammans hjälper vi alla församlingar att utföra missionsuppdraget.”

Det finns sådant som man i församlingarna själva behöver bli bättre på, exempelvis genom att få praktisk utbildning.

Resurser som finns för att utrusta behöver också bli lättare att hitta, menar man.

Inom andra områden finns varken kompetens eller intresse hos församlingarna själva, utan de vill stöttas från centralt håll. Här ses behovet av att samla och rikta information och tjänster mer, så att de blir attraktiva och tillgängliga.

Utifrån behovet av förankring i teologi, ideologi och självförståelse vill arbetsgruppen se mer samarbete med ALT.

– I våra samtal finns det inget annat önskemål som har varit så samstämmigt som en större teologisk tydlighet samt forum för teologiska samtal, säger Simon Holst.

När det gäller extern kommunikation ses föreståndaren som den naturliga talespersonen utåt, men det behöver även finnas andra talespersoner i olika frågor och medieträning är viktig, påtalas det.

Text: Noomi Lind, foto: Unsplash

FAKTA:

• Nätverk Ledare: Peter Lewin, föreståndare i Pingstkyrkan Alingsås. Övriga: Elina Sjulson, Johan Lagerbeck, Maria Eriksson, Niclas Madestam, Samuel Lewinson.
• Organisation Ledare: Johanna Bode, föreståndare i Pingst Västra Frölunda.
  Övriga: Jörgen Davidsson, Claes Newman, Christian Mölk, Malin Hagenfors.
• Mission Ledare: Beatrice Bergroth, pastor/missionsansvarig i Pingst Jönköping. Övriga: Ruth Hasselgren, Gunnar Swahn, Hanna Agnesson.
• Kommunikation Ledare: Simon Holst, föreståndare i Bet:L Skövde. Övriga: Ida Möller, Filip Gepertz, Daniel Stenmark, Rbecka Stiigh,  Henrik Åström.

• En mängd samtal har förts för olika perspektiv. Till de rådfrågade hör ledare och medarbetare i församlingar, församlingsplanterare, pionjärer, församlingsmedlemmar, verksamhetsledare och personal inom Pingst FFS. Man har också pratat med representanter för EFK och norska Pingst samt för missionsråd och med missionärer, administratörer, teologer och företagare.