Pingstförsamlingarna till regeringen: Svik inte världens mest utsatta
Under Rådslaget, som i år samlat representanter för de 440 pingstförsamlingarna i Hedvigslundskyrkan Gävle, antogs idag ett uttalande där regeringen uppmanas att inte svika världens mest utsatta människor. Detta ligger i linje med årets tema: Hopp för de som saknar hopp. Beslutet att minska biståndsbudgeten med 9,2 miljarder kronor får inte bara stora konsekvenser för de insatser som redan pågår utan även för möjligheten att på lång sikt minska fattigdomen och utsattheten i världen. Det minskar även förtroendet för Sverige, menar föreståndare Daniel Alm.
– Det är uppseendeväckande och oacceptabelt att vår regering under innevarande budgetår låter de mest utsatta få radikalt minskat stöd genom att skära ner på biståndet på det sätt som nu sker. Kyrkorna och andra biståndsaktörer verkar nu stå mer ensamma än tidigare inom internationell solidaritet när vi istället borde kunna göra detta tillsammans som helt svenskt samhälle, säger han i en kommentar.
I Uttalandet skriver man bland annat:
”Situationen för ukrainska flyktingar är förfärande, och vi är glada och tacksamma över att Sverige välkomnar dem med öppna armar. Situationen kräver stora insatser och många har gensvarat. Exempelvis har svenska pingstförsamlingar tillsammans med olika hjälporganisationer förmedlat nästan 500 ton förnödenheter till människor i Ukraina och dess grannländer. Men varför ställer den svenska regeringen vår solidaritet med dem mot annat stöd till världens mest utsatta?”
2021 var det första året sedan 1990 som den globala kampen mot fattigdom gick åt fel håll, och under 2022 fortsätter den negativa trenden. Corona-pandemins effekter slår fortsatt hårt, samtidigt som klimatförändringarna och de kraftigt stigande matpriserna till följd av invasionen av Ukraina förvärrar en redan svår situation i flera utsatta länder i världen.
– Jag var nyligen på besök i Sydsudan, där antalet människor i behov av humanitärt bistånd i början av året hade ökat till 8,3 miljoner. Det är mer än 70 procent av befolkningen! Och alla vittnade nu om hur denna situation ytterligare förvärras, konstaterar Niclas Lindgren, direktor för PMU.
Men det är inte bara de akuta behoven som ökar. När fattigdomen djupnar och människor tvingas fokusera på att överleva får det också långsiktiga effekter på utvecklingsfrågor som demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
– I Sydsudan påverkar det exempelvis barns skolgång och nödvändiga satsningar på landets sjuk- och hälsovård. Detta i ett land där sju av tio över 15 år inte kan läsa och skriva, och där mödradödlighet är en av de högsta i världen, säger Niclas Lindgren, som tillsammans med företrädare för andra biståndsorganisationer fört en intensiv dialog under våren med beslutsfattare för att förmå regeringen att ändra beslutet om att ta från biståndet, genom så kallade avräkningar.
Sverige gör de största nedskärningarna i biståndet av alla länder i OECD. Beslutet baseras på en tidig prognos från Migrationsverket om hur många flyktingar från Ukraina som förväntades komma 2022. Efter att Migrationsverket reviderade sin flyktingprognos i april skulle regeringen kunna återföra 3,5 miljarder kronor biståndet. Men biståndsminister Matilda Ernkrans meddelade nyligen i ett brevsvar att regeringen beslutat att ha ”fortsatt handlingsutrymme” och avvakta med utbetalningarna. Under tiden varnar Oxfam för att 263 miljoner människor under året kommer att tvingas in i extrem fattigdom. I ett sådant läge behöver biståndet öka, inte minska.
”Vi kommer som svensk pingströrelse göra vad vi kan för att öka insamlingar och tillskapa resurser för att hantera nedskärningarna, även om det inte räcker för att möta behoven,” står det i uttalandet där också regeringen uppmanas att göra sitt:
”Vi som pingströrelse förväntar oss att nuvarande och framtida regeringar stärker biståndet, säkrar dess kvalitet och avstår avräkningar samtidigt som vi tar ansvar för utvecklingen hemma i Sverige.”