Stor iver att ge stöd till Ukrainas folk

Det har nu gått tre månader sedan kriget bröt ut i Ukraina och viljan att bistå håller i sig. Redan första dagen började pingstförsamlingarna att samla in pengar, mat och andra varor.

– Någon köpte en folkvagnsbuss, fyllde den med förnödenheter och åkte till Polen. Sedan tog man med sig ukrainska flyktingar hem i den. Det finns många exempel på sådana initiativ i våra pingstförsamlingar, berättar Patrick Ölund.

Under Rådslaget i Hedvigslundskyrkan i Gävle framförde han på lördagen sitt varma tack för allt som gjorts både för att bistå människor i Ukraina och dess grannländer och här i Sverige.

– Temat för detta års rådslag är ju att ge hopp till dem som inte har hopp och det är precis det vi har gjort för Ukraina, sa Patrick Ölund. Det har startats insamlingar, man har haft konserter, second hand-butiker har gett dagskassor.

Sedan kriget bröt ut har 6,2 miljoner ukrainare flytt landet, varav cirka en miljon har återvänt. Omkring sju miljoner är internflyktingar. Patrick Ölund var själv på plats i Ukraina nyligen, och han delar regelbundet vad som händer och sina intryck på pingst.se.

Flera miljoner kronor har samlats in. Bara genom rörelsens egen biståndsorganisation PMU har 5,8 miljoner kronor kunnat förmedlas till krigsdrabbade människor. På egna initiativ eller tillsammans med hjälporganisationer har också ungefär 500 ton förnödenheter förmedlats.

– Utifrån olika knutpunkter transporteras hjälpen vidare inne i landet dit där människor lider som allra mest. Andra organisationer tar sig inte in till dessa farliga områden, men genom våra nätverk kommer vi fram och kan förmedla hopp, berättar Patrick Ölund. Pastorer härifrån får också be för och uppmuntra våra bröder och systrar i Ukraina.

Från Örnsköldsvik skickades den första hjälpsändningen redan fyra dagar efter kriget och det har nu gått 25 lastbilar ner. Föreståndare Stefan Beimark var i landet för två veckor sedan och fick då bland annat leverera en personbil till en fältkaplan som betjänar 5000 soldater vid fronten.

På Rådslaget berättar han om sitt dygn inne i Ukraina:

– Vi fick hålla en gudstjänst där jag predikade på en flyktingförläggning. Människor ställde sig i kö för att få förbön: ”Be för min mamma som är kvar inne i Charkov. Hon har ingen mat. Be för min man vid fronten, att han överlever. Be för min kompis vid fronten. Jag vill att han överlever men det är ännu viktigare att han blir frälst.” Och mitt i förbönsstunden kom det fram en kille och sa: ”Be för mig, jag vill bli frälst.” Gud gör bra saker mitt i kriget.

Från Pingst Mullsjö, som är ordförandeland för Ukraina, berättade man att en av de sju pastorsfamiljer vars pionjärarbete man stöttar i landet hamnat på fel sida av fronten och nu sitter fast där. Även från Mullsjö jobbar man med hjälpsändningar.

Pingst i Eskilstuna har väl upparbetade kontakter med sin kommun, sina invånare, lokaltidningen och andra aktörer. Som hjälp för att samla in pengar till Ukraina fick man bland annat fyra stora gratisannonser i Eskilstuna-Kuriren. Hittills har 700 000 kronor förmedlats till hjälpinsatser.

Ruth Hasselgren, pastor i församlingen och regionsekreterare för Europa, framhöll i ett seminarium styrkan i det samarbete som man genom PMU och pingstförsamlingarna i Europa är en del av.

– Vi fick frågan varför vår kyrka var så snabb med hjälp i Ukraina. Det är fantastiskt att vi är med i världens största nätverk. Vi behöver inte bygga upp något när en kris slår till. Vi har redan kyrkorna och frivilliga där för det är så vi fungerar.

Patrick Ölund tackade också de många församlingar i Sverige som öppnat sina kyrkor och på olika sätt engagerat sig för dem som kommit hit. Pingstförsamlingarna i Linköping och Vallentuna har exempelvis vänförsamlingar i Ukraina och har tagit emot många flyktingar. Pingst har också fått sig tilldelat 1,6 miljoner kronor i statliga medel, varav församlingarna kunnat ansöka för olika insatser.

I Pingst Västerås har man anställt en pastor som är från Ukraina. Vasyl Derun håller varje söndagskväll gudstjänst i kyrkan för sina landsmän och församlingen har även andra initiativ för att främja gemenskap och integration.

Flera församlingar hjälper flyktingar att lära sig svenska. I Pingst Jönköping samlar man exempelvis 25 personer till språkundervisning varje vecka.

I Karlskrona möter Pingstkyrkan, utifrån ett ekumeniskt samarbete, de flyktingar som anländer med färjan två gånger per dag.

– Vi fanns där från dag ett med matkassar, medmänsklighet och tröst på vägen vidare och vi kommer att fortsätta så länge det behövs, säger Göran Olsson, pastor. Att som frikyrkor vara där på en gång när det händer något, det är vår kraft.

Filadelfia Stockholm har varje torsdag öppen kyrka för ukrainska flyktingar. Främst är det mammor och barn som kommer. Andreas Frankner som är ansvarig för det internationella arbetet och själv bott i Ryssland, möter dem på deras eget språk.

– Vi är nu uppe i ett 90-tal som kommer för att äta lunch, spela pingis och bygga med lego. När jag var där för ett par veckor sedan kom det två killar som gick raka vägen till legolådan och sen satt de där i två och en halv timme, berättar Frida Igefjord, pastor.

Det viktigaste man kan göra som individ i Sverige i mötet med flyktingar är att visa kärlek, framhåller Patrick Ölund.

– Även om ni inte talar ryska eller ukrainska så är kärlek ett språk som alla förstår. Bjud hem dem på middag, bjud med dem till er församling. Visa vem Jesus är.

Text: Noomi Lind, foto: Linus Linbro och Josef Maxson