Ny lag påverkar statligt stöd
Riksdagen sa i början av sommaren ja till en ny lag om stöd till trossamfund som ska gälla från den 1 januari 2025. Definitionen av trossamfund ändras och det införs nya bestämmelser om kyrkoavgift till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Ett demokrativillkor ska gälla för stöd och en ny lag om behandling av personuppgifter och sekretess införs.
– Syftet är att skapa enhetliga och rättvisa villkor för trossamfunden genom regler och rutiner som är tydliga och lika för alla, berättar Magnus Wahlström, ansvarig för Arkiv och forskning på Pingst.
Idag definierar staten ett trossamfund som en gemenskap för religiös verksamhet i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Genom den nya lagen breddas definitionen av såväl ett trossamfund som en församling till att också innefatta bön, meditation eller andra ritualer.
För att få kyrkoavgift krävs idag att ett trossamfund är registrerat. Däremot är detta inte ett krav för att få statsbidrag, men organisationen ska anses vara ett trossamfund.
Nu skärps reglerna. Stöd ska få lämnas endast till ett registrerat trossamfund som har minst 2 500 betjänade bosatta i Sverige, som har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år och som får sin religiösa verksamhet i huvudsak finansierad av betjänade bosatta i Sverige.
Från och med nu kommer all bidragshantering genom SST (Myndigheten för stöd till trossamfund) att ske via dess e-tjänst, som det alltså krävs tillgång till. Trossamfundet Pingst är registrerat i e-tjänsten och som församling behöver man välja samfund innan ansökan. Trossamfundet måste verifiera församlingens medlemsstatus.
Bidraget grundar sig på det totala antalet medlemmar och regelbundna deltagare som samfundets församlingar redovisar. Medlemmar ska vara registrerade med namn, adress och födelsedag och deltagare med namn och adress. Bidraget kommer att vara direkt proportionerligt i förhållande till antalet betjänade.
– Vi strävar alltid efter att så långt det är möjligt ge alla församlingar samma service oavsett medlemstatus i relation till Pingst. Den nya lagen innebär dock att församlingar som inte är med i Trossamfundet inte kan få del av exempelvis projektbidrag genom statliga medel som Pingst förmedlar, säger Magnus Wahlström. I dagsläget är de cirka 75 församlingar.
I dag har församlingarna som regel de uppgifter som krävs för medlemmarna, men kanske inte alltid för kategorin övriga betjänade.
– Det finns alltså flera goda skäl att ha bra adresslistor för de personer som församlingen betjänar. Förutom att det ger en effektiv kontaktväg till personerna innebär det också att det bidrag som kan förmedlas till församlingarna blir större, framhåller Wahlström.
En stor grupp av övriga betjänade utgörs av de barn och ungdomar som finns inom Pingst ungs nätverk.
– Har församlingen register kopplat till barn- och ungdomsverksamhet kan de också utgöra underlag för redovisningen av betjänade till SST, säger Magnus Wahlström.
Till denna kategori hör även de familjemedlemmar som ännu inte har döpts.
– Utifrån vår församlingssyn har vi oftast inte räknat med dem i statistiken, men alla som relaterar till församlingen på olika sätt, även spädbarnen, kan tas med som betjänade, berättar Wahlström.
En arbetsgrupp inom Pingst, med representanter för verksamhet och församlingar, kommer under hösten att utreda vad dessa förändringar innebär och frågan återkommer på Rådslaget nästa år.
FAKTA
• Pingströrelsen har haft vigselrätt sedan 1951, statsbidrag sedan 1978 och kyrkoavgift sedan 2005.
• Varje medlem eller betjänad berättigar till 100 kronor per år i statsbidrag. Idag får Pingst omkring nio miljoner kronor i statsbidrag.