Tema mission: Uppdraget gäller ännu
PARÁ. BÅDA HÖR ordet inom sig, men ingen av dem vet vad det betyder. Två unga svenskar, Daniel Berg och Gunnar Vingren, ska snart ge sig ut på sitt livs äventyr. Efterforskningar visar att Pará är en stad i Brasilien och 1910 startar de ett missionsarbete som blir ett pingstsamfund som idag har miljontals medlemmar.
Detta är en av de tidiga berättelserna om hur Gud kallade missionärer. Idag har den svenska pingströrelsen relationer och band till åtminstone 103 länder i världen och de rörelser som fötts genom svensk och skandinavisk pingstmission har uppåt femtio miljoner medlemmar.
”Det finns något speciellt över det lilla landet Sveriges kristenhet när det gäller mission. Herren verkar anse att de troendes sammanhang i detta nordliga land, skulle vara missionssändande långt utöver sin egen kapacitet. Det är som om vår litenhet och neutralitet mellan de stora världsmakterna skapat ett särskilt förhållningssätt vad gäller ivrig pionjärmission kombinerat med tidiga nationaliseringsprocesser, allt förankrat i och filtrerat genom övertygelsen att missionen utgår ifrån den lokala församlingen. Detta har gett en strategi som visat sig vara växande och hållbar.”
Så skriver Pingsts föreståndare Daniel Alm i inledningen till antologin Kallade till nationerna – Svensk pingstmission, som nyligen getts ut tillsammans med Libris förlag.
Nedslag i olika länder görs av Jan-Åke Alvarsson, professor emeritus i kulturantropologi vid Uppsala universitet, som konstaterar att initiativkraft och övertygelse formade missionsarbetet. De första missionärer som åkte ut med fast underhåll var Samuel och Lina Nyström. Sändande församling var Filadelfia i Stockholm och landet Brasilien, 1916. ”Avskiljningshögtiden sammanföll med parets bröllop. Tiden var kort och personligt firande var underordnat det stora uppdraget,” skriver Alvarsson.
BOKEN HAR ÖVERSATTS till flera språk och ger underlag för ett strategiskt samtal om kommande satsningar för att få se ett årtionde av väckelse.
– Vi har aldrig tidigare i en samlad volym gett uttryck för vår gemensamma mission och drivkrafterna bakom den. Genom boken vill vi både förmedla vad vi tror på och ange riktningen framåt i ett uppdrag som ännu inte är fullbordat, säger Andreas Svedman, missionsinspiratör och en av redaktörerna.
Grundsynen på missionsuppdraget var redan från början att det både innebar att predika evangeliet att lindra mänskligt lidande, förtryck och marginalisering och här utmärkte sig svenska missionärer genom sina insatser.
Denna holistiska syn har fortsatt att vara ett tydligt kännetecken för svensk pingströrelse, som i detta fått en ledande position i det teologiska och strategiska samtalet globalt. Att pingstfamiljen idag är så stor innebär också att allt fler teologer och andra forskare lyfter fram den kraft som rörelsen utgör i att förändra världen, framhåller Ulrik Josefsson, rektor vid ALT och ämnesansvarig för kyrko- och missionsstudier.
I kapitlet Rotad i Bibeln, erfarenhet och samhälle beskriver Josefsson den missionella identiteten som grunden för pingstförsamlingens starka engagemang. Mission är inte ett tillval i församlingens liv utan en del av vad det är att vara kyrka. Församlingen är Kristi kropp och gestaltar Guds närvaro i världen.
Drivkraften summeras så här: ”Synen på frälsningen gjorde missionen nödvändig. Synen på Andens kraft gjorde missionen möjlig. Synen på Jesu återkomst gjorde missionen akut. Synen på den fria församlingen gjorde missionens genomförande effektivt. Synen på människans aktörskap gjorde att missionen blev ett utlopp för det andliga entreprenörskapet.”
Erfarenheten av Anden tar sig många olika uttryck, vilket också gett en förmåga att anpassa sig till olika kulturer.
”I detta ligger en oerhörd styrka, att bibehålla en teologisk kärna men gestalta den på lokalt anpassade sätt,” påtalar Josefsson.
Eskatologiskt har en svängning skett från tron på att jorden ska gå under till att Gud ska upprätta sin skapelse. Helandet och helgelsen genom Jesus innefattar även en skadad värld och de strukturer som förtrycker människor.
”Vanligtvis avstår pentekostaler från att involvera tron i samhälleliga eller politiska ställningstaganden. Utifrån ett bibliskt perspektiv kan detta verkligen ifrågasättas,” skriver Ulrik Josefsson.
Som moderrörelse finns ännu en unik roll att spela. Inte minst i att erbjuda en mötesplats för att utbyta erfarenheter och mobiliseras för framtidens mission, framhåller han.
FÖR ATT MÖTA de utmaningar som vi idag står inför har fyra fokusområden formulerats: Att nå de minst nådda med evangelium, att hjälpa de mest utsatta till förändrade liv, att sända missionärer från Sverige och att utveckla de internationella relationerna och den teologiska grunden.
– Genom dessa olika tematiska spår vill vi skapa förutsättningar för att kunna vara heltäckande i vårt arbete, säger Andreas Svedman.
Många av de länder i världen där befolkningen ökat mest, har få kristna. Därför har andelen människor som tillhör de minst nådda folken ökat. Två miljarder människor i världen har bara en promille kristna, alla kyrkor och samfund inräknade. De flesta är muslimer, hinduer, animister eller buddister.
I många av dessa områden, råder såväl religionsförföljelse som stor fattigdom. För IBRA och dess samarbetspartners är media ett viktigt redskap för att nå människor och den holistiska synen på evangeliet präglar arbetet.
– Vår kärlek till Gud och människor gör att vi både ser evighetsperspektivet och situationen här och nu. Som lärjungar till Jesus både predikar vi och demonstrerar hela evangeliet, säger Niclas Collén, verksamhetsledare för IBRA.
Målet är att det i varje folkgrupp ska finnas en församling som kan dela evangeliet till sitt eget folk. Ett viktigt led i detta är att hitta nyckelpersoner som blir ingångar till att nå fler, bilda upptäckargrupper och plantera församlingar.
EFTER TRE DECENNIER då fattigdomen i världen minskade, har denna trend nu brutits och till orsakerna hör Corona-pandemin, konflikter och klimatrelaterade kriser. I år uppskattas 3,3 miljarder människor leva under fattigdomsgränsen (5,5 USD per dag) och 860 miljoner under den extrema fattigdomsgränsen (1,90 USD per dag).
Niclas Lindgren, direktor för PMU, framhåller vikten av en holistisk syn även på fattigdom och en holistisk strategi för förändring.
– Liksom Jesus, som i mötet med människor mötte både fysiska, mentala och andliga behov, vill inte heller vi glömma bort någon dimension av mänskligt liv. Därför betraktar vi till exempel politiskt påverkansarbete, jordbruksinsatser, jämställdhetsarbete, utbildning och hälsoinsatser som viktiga delar av arbetet.
Han lyfter också fram att religionens roll i förändringsprocesser behöver tydliggöras och att vi behöver vaka över vår holistiska förståelse av missionsuppdraget.
Att sända ut en missionär sågs förr som så viktigt att det kunde prioriterades före att anställa en pastor. I takt med att församlingarna i missionsländerna växte sig starka, så minskade de i antal.
– När vi hade som minst pengar sände vi ut som flest missionärer. Den vision som fanns då behöver vi få tillbaka, för vi har idag resurserna och behoven finns ännu. Gud kallar fortfarande människor till missionstjänst, säger Andreas Svedman.
– I de flesta församlingar som jag möter inser man att mission behöver prioriteras på ett helt annat sätt. Vår kontaktpunkt var tidigare till stor del missionärerna och när de blev färre minskade också engagemanget. Vi behöver hitta nya sätt att lyfta mission och ge den unga generation som vill kliva fram, utrymme.
Även en liten församling har en viktig roll att spela, menar han.
– Varje lokal församling har ett globalt uppdrag, men det är lätt att mission blir en transaktion och inte en relation. Mitt råd är att ställa sig den konkreta frågan; ”varför bedriver vi mission idag?” och söka Gud för en relation. Precis som vi har en vision för att nå vår stad behöver vi klä i ord vår vision idag för den mission som är längre bort.
Kanske är det dags att åka på besök till systerkyrkan i Serbien och kanske upptäcker man att de har ett socialt arbete som liknar den egna LP-kontakten. Då finns det en gemensam beröringspunkt som kan leda till ett naturligt utbyte.
För att skapa engagemang hos individen kan det vara läge att tänka annorlunda, menar han.
– Kanske är det församlingens influencer som ska åka ut och besöka ett arbete och inte missionsrådet. Som missionsansvarig ser du det som din egen baby, men ställ dig frågan vem som ska gå bredvid dig. Varje generation behöver hitta ägandeskap i uppdraget, säger Svedman.
Han tror också att bönen är en nyckel.
– En undersökning visar att när man bad i 40 dagar för olika folkgrupper så blev 90 procent av dem som deltog mer engagerade. Bön förlöser något hos oss som gör att vi bär visionen i hjärtat och den helige Ande påminner oss om den.Missionärer behövs alltså fortfarande, men ofta på de platser som varit och är svårast att nå med evangelium och där det kan råda religionsförföljelse.
– Det finns unga människor som vill åka ut, men också en föräldrageneration som måste våga släppa taget om sina barn. Vi behöver komma ihåg att missionärer har riskerat sina liv för att följa Jesus i alla tider, men också att det är de människor som kommer till tro på dessa platser som är mest utsatta.
SVENSKA PINGSTMISSIONEN har historiskt varit framgångsrik på landsbygden.
Den stora utmaningen idag är att inta storstäderna där de flesta onådda folk nu finns på grund av den stora urbaniseringen.
– Den typiska missionären kommer inte att kalla sig för detta. Den bor i en lägenhet i en multimiljonstad och jobbar innovativt för att bygga relationer. Men uppdraget är fortfarande detsamma, att bryta ny mark.
Till den som bär på en längtan att bli missionär vill han ge rådet att hitta en mentor.
– Det är inte en person som talar om för dig vad du ska göra, men som du kan luta dig mot, som ställer frågor, utmanar dig och hjälper dig att växa.
Nästa steg kan vara att åka på teamresa, gå bredvid en missionär och att utbilda sig. Likaså behöver församlingen förbereda sig för att bli bästa möjliga stöd för den som reser ut, såväl före och under uppdraget som efter det.
Det är inte alla som upplever kallelsen på det påtagliga sätt som Daniel Berg och Gunnar Vingren gjorde, framhåller Andreas Svedman.
– Kanske läser man historier om pionjärerna och tänker att det måste vara som för dem, men kallelsen är nog oftare en progression.
Han vill också uppmana ledare i församlingarna att vara uppsökande.
– När vi sände som flest missionärer så sände vi de bästa vi hade. Det ska vi fortsätta att göra. Vi förlorar inte medlemmar här hemma utan vi förlöser dem ut i tjänst i vårt globala uppdrag. Senare kommer de tillbaka med en ny eld in i församlingen som leder till tillväxt.
Text: Noomi Lind, foto: Julia Carlsson/IBRA och PMU
Fakta: Vart sänds världens missionärer ut idag?
96 % sänds till de 60 % av världens befolkning
där över 5 % identifierar sig som kristna.
3 % sänds till de 15 % av världens befolkning
där 0,1–5 % identifierar sig som kristna.
1 % sänds till de 25 % av världens befolkning där
mindre än 0,1 % identifierar sig som kristna.