Anden återfår versalen och kvinnan inkluderas i NT 2026

Precis 500 år efter att Sveriges första Nya testamentet gavs ut av kung Gustav Vasa kommer nu den första icke statliga översättningen – NT 2026, som Svenska Bibelsällskapet står bakom.
Förra året såg bokförlag som Libris och Verbum sin försäljning av biblar skjuta i höjden. Bokhandeln Nya Musik slog rekord med 37 700 biblar 2025 och i år såldes 854 biblar under Nyhemsveckan.
– Intresset för biblar märks även i sociala medier där vi tydligt kan se i vår data att innehåll kring Bibeln är det som presterar bäst. Vi ser att det är en trend som håller i sig, säger Ludvig Linddahl, vd för Nya Musik.
Vad kommer då den nya översättningen att betyda för bibelläsandet i vårt land?
– Det finns ingen litteratur på svenska som påverkat det svenska språket, kulturen och identiteten så mycket som Bibeln och att det kommer en ny översättning är ju en av våra största kulturhändelser, säger Ulrik Josefsson, rektor på Akademi för Ledarskap och Teologi. Jag tror att intresset för Bibeln hos unga kommer att bidra till den uppmärksamhet som NT 2026 får, men också förstärkas av den.

Det handlar om ett gediget projekt som tagit fem år att genomföra och en av primäröversättarna är Mikael Tellbe. Han är också lärare i Nya testamentet sedan 1989 på det som från början var Örebro Missionsskola och idag är ALT.
Redan 2013 arbetade Tellbe med en provöversättning av Lukas och Galaterbrevet, som kom ut 2015. Fyra år senare inleddes en pilotöversättning med tydligare riktlinjer av Markusevangeliet, Filipperbrevet och 1:a Johannesbrevet. När denna kom, 2021, fattade Bibelsällskapet beslutet om en ny översättning.
– Det har varit en lång, spännande och intensiv resa. Framför allt har det varit en väldigt rolig resa, säger Mikael Tellbe.
Men att arbeta mot en deadline i form av ett 500-årsjubileum är inte optimalt eftersom mycket kan hända längs vägen, konstaterar han.
– När vi hade ett år kvar blev jag ordförande i redaktionskommittén i ett ganska pressat läge med mycket text kvar att bearbeta. Vi har arbetet hårt och jag känner en stor tacksamhet över att vi ändå tog det här i mål på utsatt tid.
Efter grundöversättningen från grekiska till svenska har texten gått flera varv fram och tillbaka där experter inom allt från bibelvetenskap och systematisk teologi till stilistiska frågor gett feedback. Testgrupper i olika samfund, varav Pingst varit ett, har också läst och gett synpunkter.
– I Svenska Bibelsällskapet finns så gott som alla kyrkor och samfund representerade, så detta är också Sveriges första ekumeniska översättning, framhåller Mikael Tellbe.

Vilka är då de viktigaste anledningarna till att en ny översättning av NT gjorts?
Egentligen har det inte skett så stora förändringar i det svenska språket sedan NT 81 kom ut, påtalar Tellbe, men i den nya översättningen skriver man exempelvis inte längre skall och ty. Här finns inte fader utan far, broder är nu bror och sade har blivit sa.
De senaste 50 åren har däremot bibelvetenskapliga rön gjorts som är värda att uppmärksamma. Bland annat ger forskningen nya perspektiv på Jesus och Paulus i förhållande till judendomen.
– Men det skäl som väger tyngst för mig är att det finns ett annat översättningsideal idag än det som låg till grund för NT 81. Då var man ganska fria i sina omskrivningar och ett enda grekiskt ord kan i NT 81 återges med 15 eller 16 olika synonymer. Här har vi ett lite striktare ideal som innebär en mer försiktig återgivning av den grekiska texten.

Mikael tellbe lyfter fram ”andespråket” som ett exempel på hur NT 2026 är mer troget grundtexten än NT 81. Där det i den tidigare översättningen i vissa texter mer säger något om människan än om Gud, har nu betoningen blivit på den Ande som Gud ger. I stället för ”låt er ande leda er” står det exempelvis i Galaterbrevet ”vandra i Anden”.
– Jag hoppas att det här är en översättning som kommer att landa väl i pingströrelsen. Vi har, utifrån mitt perspektiv, en tydligare förståelse av Anden där vi i många fall också återerövrat versalen på detta ord och även på Herren och Sonen.
Denna översättning är också den första som har ett könsinkluderande ideal, där man gjort sig av med onödiga maskulina betoningar, framhåller Tellbe.
– Det finns ju en tradition av att använda ordet han där det faktiskt inte är nödvändigt. ”Den som söker han finner” kan ersättas med ”Den som söker finner.”
– Vi är idag också övertygade om att ordet bröder, när det används som tilltal i brevtexter, normalt syftar på fler än bara män. Därför skriver vi i den nya översättningen ”bröder och systrar”. Vi vet att det grekiska ordet adelphoi är mer inklusivt, det kan innefatta även kvinnor och barn.

Ett annat ord som man återger med en bredare förståelse är grekiskans pistis.
– Detta ord betyder tro, men också trohet och trofasthet och därför använder vi det på ett mer varierat sätt. Meningen ”tron på evangeliet” i Filipperbrevet kan exempelvis lika väl översättas med ”trohet mot evangeliet”.
Ordet hedning har försvunnit. Där används i stället ordet folk eller de andra folken.
Det finns också nya formuleringar som man provat i pilotöversättningen 2021, men efter synpunkter valt att backa från.
– I Markusevangeliet använde vi exempelvis inte ordet omvändelse utan sinnesändring eftersom det grekiska ordet har med sinnets förändring att göra. Efter flera vändor gick vi tillbaka till omvändelse.
Synpunkter på ordval och formuleringar från läsarna är något som Mikael Tellbe välkomnar.
– En bibelöversättning ska diskuteras. Det här är ju en så viktig text för så många människor, så det vore konstigt om den inte kommer att både beröra och störa. Det ska bli intressant att se vad läsarna uppskattar och vad de hakar upp sig på.
Även om denna översättning ligger närmre grundtexten så har man också strävat efter att göra den så tillgänglig som möjligt, framhåller han. Man har jobbat mycket med språket tillsammans med stilisterna.
– Målet är naturligtvis att Bibeln ska uppmärksammas, bli läst och samtalas kring och att den ska sporra till att överlåta sig till Gud. Vi är glada över att Svenska kyrkan har beslutat att köpa in 200 000 exemplar som de ska dela ut gratis till första advent. Jag hoppas att fler kyrkor kan haka på detta, säger Tellbe.

Hos ALT märks ett ökat intresse för att läsa teologi, med över 100 nya studenter detta läsår och Ulrik Josefsson ser fram emot den nya översättningen.
– Bibeln är ju utgångspunkt för det vi lär och undervisar på ALT, så en ny översättning kommer att betyda väldigt mycket. Inte minst att samma innehåll nu får lite nya lydelser. Vana bibelläsare som lite grann kunnat luta sig tillbaka i gamla invanda formuleringar, behöver nu fundera över bibeltextens betydelse på nytt. Jag tror att detta kommer att bidra till ytterligare fördjupning av reflektionen vi redan gör.
Han framhåller att denna bibeltext utmanar en alltför förenklad syn på Guds ord.
– Bibeln ligger på så många nivåer och därför tycker jag inte att man ska göra det för lätt. Att det finns parafraser att använda är bra, men den officiella bibelöversättningen tycker jag ska ha lite tuggmotstånd.
Att detta tuggmotstånd ska bli ett hinder för unga läsare är han inte orolig för.
– Jag tror faktiskt snarare att det är tvärt om. Jag uppfattar att det ökade intresset för att läsa Bibeln också kombineras med en ganska tydlig ambition att jobba med texterna, att fundera över och brottas med betydelsen. Man lyssnar på poddar, läser böcker, läser tillsammans och samtalar om texten. Jag tror att NT 2026 kommer att ge ytterligare redskap och utmaning för just det.
Hans egen kalender visar att det finns ett ökat intresse för församlingsbesök med fokus på Bibeln just nu. Men det är också viktigt med utåtriktade satsningar, påtalar Ulrik Josefsson.
– Att Svenska kyrkan delar ut Nya testamentet under första advent tycker vi i min församling är väldigt spännande, men hos oss är julkonserterna ett mer strategiskt tillfälle. Det är då vi har flest besökare utifrån.
– Det är viktigt att vi frågar oss vad vi gör av denna utmaning. Att Bibeln, vårt främsta grunddokument kommer i en nyöversättning och vi kan räkna med ett breddat intresse för dessa frågor. Jag tror också att teologisk kompetens kommer att vara superviktig för framtidens ledare.

Text: Noomi Lind • Foto: Göran Olsson/Nyhemsveckan och ALT