Tema: Kulturkristendom – ett hot och en möjlighet

Vad kännetecknar svenskars tro i en tid då man allt mer talar om Sverige som ett kulturkristet land och finns det verkligen en ”Jesushype” bland unga? Det ville man på Akademi för Ledarskap och Teologi, ALT, ta reda på och deltog därför i en enkätundersökning från Surveyinstitutet tillsammans med Linnéuniversitetet.
Totalt har 1225 slumpmässigt utvalda svenskar svarat på frågor om tro. Slutsatserna presenteras i den första delen i en ny rapportserie från ALT, skriven av Fredrik Wenell, lärare och forskare där.
Hela 43 procent av de svarande uppger att de identifierar sig som kristna, men bara 26 procent av dessa tror att det finns en Gud. Den största gruppen av dem, 43 procent, tror att det kanske inte finns en gud, men det finns något, en högre makt eller andevärld, 13 procent är i praktiken ateister och 17 procent vet inte. Bara en mindre andel av de ”kristna” läser Bibeln, ber eller deltar i gudstjänst regelbundet, det vill säga minst en gång i månaden.

Undersökningen visar också att bara en femtedel av befolkningen i stort vill se ett samhälle byggt på kristna värderingar. Även många som kallar sig kristna är tveksamma, förutom de som läser Bibeln regelbundet. Av dem vill majoriteten satsa på ett samhälle med kristna värden.
De kristna som läser Bibeln en gång i månaden eller mer, är också mer öppna för ett mångkulturellt samhälle och mer positiva till globalisering.
– Detta är intressant eftersom man kan tänka att bibelläsande kristna skulle vara mer dragna åt det högerkonservativa hållet. Det stämmer inte utan de umgås också mycket mer med muslimer än icke bibelläsande svenskar, säger Fredrik Wenell i samband med lanseringen av rapporten.
En slutsats är att det inte tycks vara identiteten kristen som avgör en persons hållning i värderingsfrågor, utan om personen läser Bibeln eller inte.
Flera nya undersökningar visar på ett större intresse för tro och andlighet bland unga. I SOM-undersökningen 2025 konstaterar exempelvis statsvetaren Magnus Hagevi att sekulariseringen bland unga tycks ha avstannat. I den brittiska rapporten The Quiet Revolution talas om hur antalet unga som söker sig främst till pingstkyrkor och till Katolska kyrkan ökar snabbt.

Den jesustrend som förutspåddes av Ungdomsbarometern visar sig däremot inte tydligt i statistiken för denna rapport.
Man kan se att fler i åldern 18-25 år tror att det finns en Gud – 18 procent jämfört med 14 procent av befolkningen i stort. Majoriteten av dessa uppger däremot att de inte är intresserade av tro, men det är också fler i denna grupp som är osäkra i fråga om tro.
Det finns dock en liten andel av dessa unga som är mycket intresserade av Jesus och även läser Bibeln mer. Betydligt fler i denna åldersgrupp ber också till Gud regelbundet.
”Tro spelar en större roll bland de yngre ungdomarna än bland de äldre, men det är för tidigt att tala om någon trend och det blir intressant att följa om den här tendensen håller i sig” skriver Fredrik Wenell.
Statistiken pekar mot att personer som umgås med aktiva kristna regelbundet är mer intresserade av andlighet än andra. Det är en betydligt högre andel som samtalar om andliga frågor om de också umgås med en aktiv kristen, även om det också är många som aldrig eller sällan gör det trots att de umgås regelbundet med aktiva kristna.

Hur ska då församlingarna svara på det som rapporten visar? I en avslutande del betonar Fredrik Wenell att gemenskaper där bibelläsning och samtal står i centrum är oerhört viktiga, men också att kristna subkulturer behöver sprängas.
”Det jag menar är att församlingar inte kan leva sina egna liv och bygga sina egna kristna frikyrkokulturer för att nå sin samtid. I stället behöver de, som i Apg 1:8, korsa gränser med den helige Andes hjälp. Församlingar behöver forma en “gå ut”-kultur snarare än en “kom hit”-kultur.”
Detta innebär inte att gå tillbaka till något som varit, utan att ”gå ut i det som är okänt, ibland också ovant och kanske till och med lite oroande,” menar han.
I samband med att rapporten släpptes fick ledare för olika ungdomsförbund ge sin respons på den till ALT.
De ser att det blivit mer öppet för att prata om tro och finns en större frimodighet hos unga i deras församlingar i att dela med sig av sin tro. De kan också se en större längtan efter att läsa Bibeln hos de unga och att rapporten bekräftar vikten av att ta tillvara detta.
– Min första tanke när jag läste rapporten var att Guds ord är levande och verksamt. Det gör något med mig och andra att läsa Bibeln och fira gudstjänst och att hålla de andliga samtalen. Det tyckte jag var jättespännande, säger Jakob Winberg, Svenska Alliansmissionen.För att nå ut och dela med sig till andra gäller det att göra aktiv val i vardagen, framhåller Julia Wellstam, Evangeliska Frikyrkan:
– Jag önskar att rapporten skulle få ge lite större självförtroende till oss som kristna i hur viktiga vi är som individer också i mötet med andra människor. Att vänskap med människor faktiskt är ett första steg till att få dela med sig av sin tro och att vi ger utrymme för det.
Gustaf Nyström, Pingst ung, uppmärksammar bland annat den osäkerhet hos unga som kommer till uttryck i rapporten.
– Tyvärr är det så att unga i större utsträckning än andra i den här rapporten svarar ”vet inte” på frågan om Gud finns. Att vara ung idag är en ganska osäker tid och vi behöver möta dem i deras frågor, i tvivel och funderingar. Inte komma med enkla svar utan möta till samtal och i brottningskamp, säger han.

ØYVIND THOLVSEN, pastor i Lugnetkyrkan, Falun och ledarskribent i Tidningen Dagen vill betona möjligheterna i det som visas.
”Att många vill identifiera sig som kristna innebär också spännande öppningar för kyrkorna. Det är viktigt att förstå att det på något sätt ligger en positiv syn på den kristna tron till grund för människors sätt att identifiera sig som kristen,” kommenterar han rapporten.
I en tid av kulturkristendom behöver församlingen fortsätta att berätta om vad det innebär att vara medvetna efterföljare och även bjuda in fler till att bli det, menar Frida Igefjord, pastor med ansvar för barn och familj i Filadelfiakyrkan, Stockholm.
Hon blev glad över att läsa att de svarande som identifierar sig som kristna och även läser Bibeln regelbundet, är mer positiva till andra kulturer och globalisering än andra. ”Min bön är att vi som församling ska fortsätta vara en röst som står på de utsattas sida och att vi ska fortsätta öppna upp dörren för människor från andra länder och kulturer” skriver Igefjord.
Hon reflekterar också över vad rapporten säger om den huvudstad hon är pastor i.
”Nästan hälften av stockholmarna har inte umgåtts med en aktivt kristen person det senaste året. Detta utmanar oss som medvetna efterföljare att bredda vårt kontaktnät och våra relationer till andra i vår närhet. Men jag funderar också på om den siffran verkligen stämmer, utifrån att jag vet att det inte alltid är så att jag berättar för alla jag träffar att jag är kristen. Vilka av mina grannar och bekanta har kryssat nej på den frågan därför att jag inte berättat för dem om min tro på Jesus?”
Rapporten gör henne inspirerad att fortsätta ha örat mot omvärlden för att kunna förmedla evangeliet på ett sätt som blir begripligt och relevant för dagens svenskar.

Slutsatserna från rapporten presenterades också under hösten på Pingsts nya församlingsledarutbildning Gå i denna din kraft. Fredrik Wenell beskriver ett skifte från att individen präglas av en yttre auktoritet – vad Gud vill, till en inre – vad som känns rätt för mig.
– När man har kopplat bort det yttre, de här traditionerna, den här guden, de ordningar som den kristna tron ofta kom med, så har den kristna tron förändrats och har idag snarast blivit en del av den egna personliga berättelsen, som ska stämma med Gud som jag definierar honom, säger Wenell.
Han talar också om hur den kulturkristna identiteten blivit en del i en ökad polarisering i samhället, mellan förordare av frihet och självbestämmande och de som vill bevara tydliga traditioner och strukturer från förr.En ny syn på jaget kräver ett nytt sätt att arbeta på, framhåller Fredrik Wenell.
– Den stora utmaningen i vårt samhälle är att förkunna Jesus som Herre när vi själva är våra herrar.
Samtalet om tro har blivit mer aktuellt och möjligt, det äger rum på de stora tidningarnas kultursidor. Men är vi själva redo att ta samtalet? undrar Wenell.
Han undrar också hur mycket denna kulturkristendom, som lätt kan reduceras till en funktion i samhällsbygget, påverkat oss själva. Risken finns för en tro som motiverar till en god moral i samhället, men inte blir en udd som utmanar till en personlig omvändelse.
– Kulturkristendomen är både ett hot och en möjlighet och den insikten tror jag att vi behöver ha med oss när vi funderar över vad det innebär att leva som troende i vår tid, säger Fredrik Wenell.

Text: Noomi Lind, foto: Unsplash