Bönedag för konvertiter

Den 16 januari har valts därför att det är årsdagen för de ljusmanifestationer som hölls för ett år sedan runt om i landet i kyrkor och på gator och torg.
– Religionsfriheten har ofta en svag ställning i vårt land. Behandlingen av konvertiter belyser tyvärr detta faktum, säger biskop Anders Arborelius, Stockholms katolska stift.
– Bön är något av det kristna modersmålet. Därför är det naturligt för oss att uttrycka oss i gemensam bön för denna grupp av asylsökande samtidigt som vi fortsätter vårt påverkansarbete och det praktiska stödet i församlingarna, säger ärkebiskop Antje Jackelén, Svenska kyrkan.
– Vi får regelbundet brev och samtal från kyrkor och församlingsmedlemmar som är djupt involverade i enskilda ärenden samt på strukturell nivå, säger generalsekreterare Karin Wiborn, Sveriges kristna råd.
– Vi får fortfarande exempel på att Migrationsverket misstror personer som konverterat till kristen tro, trots att vi ser en genuin omvändelse. Vi nås fortsatt av exempel på olämpliga kunskapsfrågor från myndigheten, fortsätter Wiborn.
Sveriges kristna råd har ifrågasatt Migrationsverkets bedömning av konvertiter och har i samtal med myndighetens ledning påtalat systematiska brister. Kyrkoledarna anser att myndighetens beslut bör grundas mer i hur konvertiten praktiskt lever sin tro och mindre om konvertitens teoretiska kunskaper. Därför uppmanar kyrkoledare inom Sveriges kristna råd till fortsatt bön för konvertiter och deras situation.
– Den 16 januari är ett symboliskt datum, självklart går det bra att redan nu be eller särskilt lyfta bönen i gudstjänsten på den efterföljande söndagen (19 januari). Vi tror att Gud hör bön!, säger föreståndare Daniel Alm, Pingst – fria församlingar i samverkan.