”Jag tvingar mig själv att välja förlåtelsens väg”

Det var i mötet med Jesus som Rasmus Troedsson bestämde sig för en annan väg. Nu tvingar han sig själv att be om förlåtelse och att förlåta andra.
– När jag väljer Guds väg kommer jag till slut till den punkt då jag kapitulerar och Guds nåd gör mig fri.

Rasmus Troedsson fick sitt stora publika genombrott som skådespelare i och med rollen som Bellan Roos i SVT:s serie Vår tid är nu. Just nu är han aktuell med självbiografin Min tid är nu (Libris förlag).

Vi möter honom i den lägenhet han och hustrun Ulrika har i Stockholm. Han är i full färd med att slutföra inspelningen av en tv-serie. Annars är hemmabasen på Linderödsåsen, utanför Kristianstad i Skåne.

– Vi trivs väldigt bra i Skåne. Det är lite högre i tak där nere, säger han och tar en klunk av det nybryggda kaffet.

Vi ska prata om förlåtelse. Och om julen. För det hör ihop enligt Rasmus Troedsson.

– Jag tycker julen symboliserar nåden väldigt starkt. Gud gav oss sin ende son Jesus, och han fortsätter ge oss det bästa han har varje dag – sin nåd.

Läs även: Otroheten splittrade familjen men med Guds hjälp gick Petra vidare

Rasmus Troedsson berättar att han har en princip som han försöker leva efter.

– Jag tvingar mig själv att alltid be om ursäkt och ställa till rätta om jag har gjort något fel.

Genom att tvinga sig själv till förlåtelse och gottgörelse, trots att det är jobbigt och kräver uppoffringar, blir antalet dumheter färre, resonerar han.

– Jag tror faktiskt att det är Guds sätt att uppfostra mig, eftersom jag inte vill försätta mig i sådana situationer. Det håller mig i schack kan man säga.

” När jag väljer Guds väg och uttalar ord av förlåtelse kommer jag till slut till den punkt då jag kapitulerar och Guds nåd gör mig fri”

Om det är svårt att be om förlåtelse och gottgöra, så är det ännu svårare att förlåta andra människor, menar Rasmus Troedsson.

– När jag ska förlåta någon måste jag ju bortse från det den personen har gjort mot mig, och helt enkelt avstå från gottgörelsen. Att förlåta är ingen bytesaffär utan en kärlekshandling, så jag kan inte förvänta mig något i gengäld. Det är verkligen inte alltid enkelt.

När Rasmus Troedsson ändå väljer att förlåta brukar han uppleva en större frihet på insidan.

– När jag väljer Guds väg och uttalar ord av förlåtelse kommer jag till slut till den punkt då jag kapitulerar och Guds nåd gör mig fri.

Men det finns tillfällen då Rasmus Troedsson har valt en annan väg.

– Det brukar resultera i en växande aggression och ilska. När jag ger mig in på den resan, så tar den aldrig slut. Till slut blir det bara mörker. Det är inte det Jesus ber mig att göra, och ändå gör jag det ibland.

Oviljan att förlåta brukar dessutom resultera i en större irritation mot människor i omgivningen, berättar han.

– Då börjar jag fokusera på andra människors skuld, i stället för min egen skuld, eftersom det är enda sättet att stå ut med mig själv.

”Jag kommer aldrig kunna bete mig så illa att Gud går åt sitt håll, och jag åt mitt”

Rasmus Troedsson har lätt att växla mellan allvar och humor. Ibland låter han allvaret övergå i en ironisk tvist, som slutligen landar i ett bubblande skratt. När han ska illustrera sin egen självupptagenhet till exempel. Då kommer skådespelaren fram och han går in i karaktär för att driva med sig själv. Till slut blir illustrationen så komisk att det är omöjligt att hålla sig för skratt. Men så blir han snabbt allvarlig igen.

– Jag har svårast att förlåta mig själv när jag försöker vara viktig, skryter och stjäl all uppmärksamhet. Eller när jag kör över människor och är allmänt dryg mot andra.

Han berättar att han har ett dagligt behov av att lämna bort sin skuld till Gud. Under julen blir han påmind om att Jesus alltid är redo att förlåta.

– Jag kommer aldrig kunna bete mig så illa att Gud går åt sitt håll, och jag åt mitt. Så fort jag stannar upp och vänder mig emot honom kommer jag märka att Jesus står där, närmare än min egen andedräkt, och är redo att förlåta mig så att jag kan få börja om.

Läs även: Pappan sa aldrig förlåt – men Stefan förlät ändå

Ibland förväxlas det kristna budskapet med moralism, menar Rasmus Troedsson.

– Utan Guds nåd landar allt bara i moralism, en slags påminnelse om att jag är oförmögen att leva ett liv som är värdigt.

Det var i mötet med Jesus som Rasmus Troedsson upplevde den styrka som finns i nåden.

– När jag fattade att jag inte behövde förminska Guds vilja, utan kan låta honom vara så där heligt omöjlig, då blev behovet av Guds förlåtelse verkligt i mitt liv. Men jag insåg också att jag inte behövde stirra mig blind på mina egna misstag, utan kan lita på Guds nåd.

Julens budskap är högaktuellt för varje människa som brottas med skuld och skam, enligt Rasmus Troedsson.

– Julens glada budskap är att det inte finns någon oförlåtlig skuld. De goda nyheterna är att ingen enda människa är fördömd.

Läs även: Alexandra vill förlåta sin mamma

Genom Guds nåd blir det dessutom lättare att vara generös mot andra, menar Rasmus Troedsson.

– När jag inser vilken stor skuld jag själv har fått efterskänkt blir jag mer benägen att efterskänka andras stora och små skulder. Det har mitt liv visat mig.

Den stora, röda kaffekoppen är tom. Det har blivit dags att fylla på. Men innan Rasmus Troedsson reser sig ur fåtöljen är det som att han har blivit fångad av julens budskap på nytt.

– Det är väl fantastiskt att det finns en nystart för alla människor. Det är just det julen handlar om. Vi får alla ta emot av Guds nåd och förlåta både oss själva och varandra.

Text: Lukas Berggren
Foto: Josef Maxson