Snart dax för Pingst Rådslag 2021 Anmäl dig här
Mortaza är glad för att ha fått Elisabeth som sin svenska mamma. De uppskattade integrationskonferensen båda två och tycker att den gav både ny ork och fler redskap att använda på hemmaplan. FOTO: MARIA LEVANDER

Mortaza är glad för att ha fått Elisabeth som sin svenska mamma. De uppskattade integrationskonferensen båda två och tycker att den gav både ny ork och fler redskap att använda på hemmaplan. FOTO: MARIA LEVANDER

”Vi fick fler redskap”

Mortaza och Elisabeth uppskattade Pingsts integrationskonferens

Två av deltagarna i Pingsts integrationskonferens i Botkyrka var Mortaza och Elisabeth Lindén från Avesta. Elisabeth presenterar Mortaza som sin son. Det är han inte, men det är så det känns, intygar Elisabeth.

– Jag har fått ett tredje barn! Jag känner att jag har fått Mortaza i mitt liv, han berikar vår familj, han ger oss så mycket glädje.
– Ja, Elisabeth är som min mamma! säger Mortaza. Jag har frågat Gud så många gånger om varför min mor dog när jag var liten. Men nu har jag fått en mamma som ger mig mycket mer kärlek än vad jag tidigare fått i livet.
Mortaza kom till Sverige 2012 som ensamkommande från Afghanistan. Sedan dess har mycket hänt. Han kom i kontakt med kristna, började gå i kyrkan och gick en Alphakurs, började läsa Bibeln och lät döpa sig i augusti 2012.
När han flyttade till Avesta träffade han Elisabeth på Språkcaféet i pingstkyrkan.
– Vi förstod att Mortaza hade blivit kristen och att han hade fått problem på flyktingförläggningen på grund av det. Så jag och min man Roland bestämde att han skulle få bo hos oss. Migrationsverket vägrade tro på att Mortaza verkligen hade blivit kristen. I maj/juni 2016 kom ännu ett avslag på asylansökan med utvisningsbeslut som följd.
Elisabeth insåg då att det var näst intill omöjligt att övertyga Migrationsverket om äktheten i hans omvändelse. En
muslim som omvänt sig till kristendomen riskerar förföljelse i Afghanistan och kan åberopa detta i sin asylansökan och därför skickades Mortazas ärende vidare för bedömning av Europadomstolen, som i juni 2016 faktiskt stoppade utvisningen och menade att Migrationsverket felat i sin bedömning.
– Där började väntan på nytt, berättar Elisabeth. I januari 2017 hade han befunnit sig så länge i Sverige att han på nytt kunde söka asyl vilket han då gjorde.
Där är han nu, i över ett år har han väntat på att få en intervju med en handläggare på Migrationsverket.
– Vi som lever nära dig Mortaza ser att du verkligen har en personlig tro, säger Elisabeth och tittar på Mortaza.
– Han är en mycket ödmjuk och fin ung man, och han lever verkligen ut sin tro på ett frimodigt sätt. Både i församlingen men även på fritiden bland kompisar och i skolan. Hur någon skulle kunna tvivla på hans kristna övertygelse är för mig en gåta!
Nu befinner sig Mortaza i ett limbo – han saknar ett så kallat samordningsnummer och får inte jobba trots att han har
flera erbjudanden. Han får inte heller studera fullt ut, bara vissa enstaka kurser som han läser på Sjöviks folkhögskola i Avesta.
Om integrationskonferensen säger Elisabeth:
– Vi har båda fått ”påfyllnad”och det känns som om konferensen gett oss ork och fler redskap i vårt integrationsarbete i samhället och i församlingen! Vi hoppas få till en ”Afghankonferens” i Avesta framöver eftersom behovet bland afghaner att få träffas och få undervisning på sitt eget språk är stort.