Anmäl dig till Pingst Ledare 2020!

Vackert nog!

Handlar du till dina barnbarn? Frågan ställdes till mig i julträngseln. Inte så märkvärdigt, bara lite kundrelaterat intresse från en försäljare framför en hylla med leksaker i varuhuset. Jag blev lite överraskad av frågan och tror att jag svarade ja av bara farten trots att jag varken har barn eller barnbarn.
När jag lämnade varuhuset med julklappar till några andra, högt älskade små släktingar, reflekterade jag lite över hur jag reagerat på frågan och sträckte lite på mig. Jovisst Ä nog kändes det lite hedersamt att se ut som en mormor eller farmor. I en tid och kultur där ungdom är idealet och att man därför förväntas klamra sig fast vid den också långt efter att man fyllt 50, kändes det faktiskt riktigt bra att för en gångs skull bli bekräftad på precis den plats man är i livet.
Varför tar jag då upp denna Ä något triviala Ä händelse här? Jo, för att den dök upp i minnet när jag läste Brita Hermanssons bok Mogna vackert (Libris). Nu ska ingen tro att den boken enbart är tänkt som en uppmuntran till mormödrar som sörjer sin ungdoms släta hy. Den går betydligt längre och djupare än så, rör sig egentligen inte alls om ålder, utan om att följa med i livet under hela livet. Eller som författaren själv skriver som en slags programförklaring: ”Jag har ingen lust att bromsa livet”, en handfast och rak formulering som, åtminstone i min värld, slår flummiga ”följ dina drömmer” eller hurtiga ”det är aldrig försent”.
Det handlar om att vilja och våga gå vidare när drömmarna sprack, när livet inte blev som man tänkte. Att resa vidare med alla sina erfarenheter och insikter, med alla genomlevda åldrar, med glädje och sorg, med kriser och framgångar, med besvikelser och infriade löften Ä att leva här och nu.
Mogna vackert i Hermanssons tappning är något helt annat än ansiktslyft eller andra knep för att trolla bort rynkor och andra åldersmarkörer. Jag tycker mig förstå att det handlar om att våga bekräfta sig själv, precis där man är. Och det
är vackert nog.