Pingst och corona Information från Pingst med anledning av corona.

Tack vare BARNEN vet alla var pingstkyrkan finns

Församlingen har växt från 7 till 25 medlemmar sedan barnarbetet tog fart, och varenda unge i småländska Ekenässjön vet numera var Pingstkyrkan ligger. För att inte tala om kommunchef, rektor och bibliotekarie.

När jag svänger in på parkeringen utanför kyrkan en gråmulen tisdagsmorgon ser jag Iréne Jonsson stå i dörren med famnen full av färgglada ballonger.
Ä Titta vilket fint mottagande du får! säger hon glatt och slår ut med armarna i en stor kram.
Nu var förstås inte ballongerna avsedda för journalistbesöket utan för alla dagbarnvårdare och deras barn som kommer till kyrkan senare i dag för att få en teaterföreställning med Iréne och dockan Elmer. Dockan som har blivit så verklig för barnen att en av småttingarna en gång puttade på sin mamma när de mötte Iréne i affären och viskade:
”Kan inte du fråga om Elmer och jag kan få leka nån dag?”

Den öppna famnen, kärleken och värmen, är typisk för Ekenässjön, säger Iréne själv. Hon kom hit för fem år sedan efter en klar och tydlig ingivelse som drabbade både henne och hennes man: det är i Ekenässjön vi ska vara! Iréne som är förskollärare i botten hade studerat vidare på musikskolan ITM, gått en distansbibelskola och kände tydligt att
hon ville jobba i en församling.
Så hon ställde frågan helt resolut till Pingstkyrkan i Ekenässjön. Det visade sig att de hade bett i 20 år om en ung familj som ville flytta dit och skapa nytt liv i kyrkan genom att dra igång en barnverksamhet. Sju pensionärer anställde Iréne rakt av.
Ä Du vet, de var i 70Ä75-årsåldern då, riktiga pingstvänner och helt underbara människor! De anställde mig på 20 procent och jag körde i 120. Vi ville ju plantera en ny församling, och då krävs det jobb!
Iréne började med att ge sig rakt in i skolvärlden genom sin äldsta dotter som då var sju år och den första barngrupp som startades riktades till hennes åldersgrupp, barn i förskoleklass, 1:an och 2:an.
Ä Att folk kom var helt och hållet hennes förtjänst. När vi började med ”Draget” kom 25 barn och det var hela hennes klass! berättar Iréne.
Steg för steg fortsatte Iréne att bygga upp ett nätverk av strategiska kontakter, allt ifrån rektorn och fotbollsföreningens ordförande till kommunchefen.
Ä Sådana som man kan jobba ihop med och få genomslagskraft på ett annat sätt, förklarar hon.
Iréne hade en genomtänkt strategi.
Ä När jag tog de här kontakterna då var jag Iréne, mamma i samhället.
Hon frågade efter skolans behov, vilka ämnen och teman de jobbade med och om hon, som anställd i Pingstkyrkan, kunde hjälpa till på något vis. Första gången barnen kom från skolan till kyrkan var Iréne väldigt tydlig med varudeklarationen. Hon tänkte inte prata om Gud eller Jesus, däremot om mobbning och alla människors lika värde.
Ä Men när skolan frågade om de fick komma hit och ha en påsksamling var jag lika tydlig; nu handlar det om Jesus. Kör man med raka kort blir det oftast inga konflikter. Och när det handlar om vår egen verksamhet i kyrkan, då ska vi aldrig tveka, säger Iréne.
Just den uppdelningen har blivit väldigt tydlig, Pingstkyrkan Ekenässjön har sin egen verksamhet för barn och familjer, men man är också engagerad i samhället genom exempelvis teaterprojekt och events, bland annat vid skolupptakt och skolavslutning.
Ä De tre första åren var vi ute hur mycket som helst. Vi syntes på julmarknader och happenings, spelade drama med barnen på stan och gjorde allt för att synas och bli ett namn. Nu har det blivit mindre av det eftersom vi har så mycket egen verksamhet, säger Iréne.
Och då menar hon inte verksamhet i vanlig bemärkelse. Församlingen har till exempel sällan vanliga gudstjänster utan samlas ikyrkan på tisdagskvällarna. Man delar bibelordet med varandra, sjunger och ber. En gång i månaden försöker man hålla någon slags familjegudstjänst, mest för att få in vanan att man faktiskt kan komma till kyrkan för att fira gudstjänst också.
Ä Få kom på våra traditionella möten, därför har vi inte många gudstjänster av det slaget. Och om det nu är söndag klockan 10 som är hindret, varför inte ha söndagsskola på måndagskvällar halv sex om barnen kommer då?
Visst var det lite svårt för en del i början, men vi var tydliga med varför vi gjorde så här. Och alla ser ju hur det ser ut på veckokvällarna, när det är fullt med barn här.

Ja kyrkan fylls med barn och vuxna flera gånger i veckan. Och bara en handfull av barnen är ”församlingsbarn”, den stora majoriteten har ingen annan naturlig koppling till kyrkan på något sätt. Församlingsmedlemmarna har växt i antal från 7 till 25. I den utåtriktade barnverksamheten fångar man upp allt ifrån spädbarn till 13- 14-åringar. Vad händer när församlingen fortsätter att växa?
Ä Vi måste få till ett tonårsarbete nästa år. En praktisk lärjungaträning där tonåringarna får se, lära och praktisera. Vara med och forma församlingen. Men då behöver vi mer folk Ä och det har vi inte i dag. Visst har vi ett fantastisk barnverksamhet men det är inte bara guld och gröna skogar. Det är mycket vånda också. Stora utmaningar. Men vi får kasta det på honom som har lovat att bära, säger Iréne.