Anmäl dig till Pingst Ledare 2020!

Sekularisering och andlighet

Enligt flera forskare verkar det vara så att i ett genomsekulariserat samhälle uppstår brist på religion eftersom alla människor har andliga behov. Den stora frågan är om vi som rörelse förstår det språket.
Fram till 1970 föddes ungefär 15 procent av barnen utanför äktenskapet. I början på 2000-talet var den siffran uppe i 55 procent. Fram till 1970 var cirka 8 procent av alla vigslar borgerliga, i dag är det cirka 40 procent. Antal okonfirmerade 15- åringar var 1970 cirka 15 procent, i dag är det närmare 70 procent.
Under andra världskriget gick var femte svensk regelbundet i kyrkan. 2006 nåddes bottenrekordet på 7 procent.
Men mitt i alla detta uppstår ett annat intressant fenomen. Enligt forskaren Roland Ingelharts uppstår en knapphetshypotes, det vill säga att folk värderar en produkt eller tjänst högre om tillgången på den är knapp, än om det råder överflöd. Om det stämmer skulle alltså intresset för religion öka i ett sekulariserat samhälle.
Sedan 1986 har SOM-Institutet frågat människor hur viktig frälsning är i deras liv. Man har utgått från en skala där 1 är inte alls viktigt och 5 är mycket viktigt. 1986 blir medelvärdet för människor mellan 15 och 39 år 2,0 på den frågan och 2,5 för människor mellan 40 och 85 år. Det riktigt intressanta i den studien är att kurvan för hur viktig frälsningen är minskar för människor över 40 medan den ökar för människor under 40. 2006 nåddes brytpunkten där yngre människor tyckte att frälsningen var viktigare än vad äldre människor gjorde. Äldre människor angav ett medelvärde på 2,2 och ungdomar 2,4.
På en skala av 1Ä5 läger alltså unga människor frälsningens betydelse på 2,4!
DET STORA PROBLEMET ÄR att kyrkan och vi som rörelse är bra på att lösa gårdagens problem, men har ytterst få svar på unga människors sökande i dag. Därför går i princip hela detta växande intresse för religion och frälsning oss förbi.
Det andra som också är värt att notera är att intresset för religion ökar när det inträffar stora katastrofer. Kurvan steg brant uppåt efter Estonias förlisning och efter tsunamin, för att sjunka rätt brant igen när den effekten klingat av.
Den stora frågan är om det krävs en katastrof till för att vi som kyrka skall vakna, eller om vi kan lära oss att prata unga människors språk ändå.

Fotnot: De flesta uppgifterna är hämtade ur Magnus Hagevis sammanställning om sekularisering.