Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer

PLU ger ringar på vattnet

Två år har snart gått sedan Pingst ledarutveckling (PLU) lyfte från planeringsbordet för att landa i församlingarnas hjärta och kärna. Omkring 3 000 ideella ledare i svenska pingstförsamlingar har varit engagerade i lokala grupper och gjort sin resa i respektive spår. För det handlar om en brett upplagd satsning vars syfte varit att engagera och inspirera rakt in på bredden såväl som på djupet i församlingarnas olika verksamheter.

Under våren 2013 hölls de första regionala samlingarna och nu i höst är det dags för de sista. Så på ett sätt kan man kanske säga att satsningen går mot sitt slut. Samtidigt så handlar det alls inte om att ”knyta ihop säcken”. Tvärtom är det nu dags att öppna den och sprida innehållet.
För hela tanken och syftet är och har varit att väcka nytt engagemang och inspiration i hela församlingen, genom att nyckelpersoner ”tränats” i olika spår.
Ä Det handlar om ”ringar på vattnet”, säger Sofia Kåhre, en av de ideella ledare som deltagit i PLU i sin lokala församling, Pingstförsamlingen i Sollentuna, med ett slitet uttryck.
Slitet eller inte, kanske är det ändå det som bäst beskriver upplägget av PLU. Sollentuna pingst var alltså en av de församlingar som svarade positivt på inbjudan att delta. Och när beslutet tagits i församlingsledningen engagerades
Annette Karmitsa som ansvarig studieledare för satsningen.
Hon kan berätta att cirka 35 personer deltagit i de olika spåren.
Ä Vi har haft alla spåren, även om deltagarantalet varierat mellan dem, säger hon.
Flest har spåret ”Ung” samlat, vilket är ganska naturligt då det handlar om ledare för barn- och ungdomsarbetet, där många ledare är engagerade. Minst anmälningar blev det i spåret ”Leda och styra”.
Annette förklarar att många som skulle varit aktuella för det spåret också var intresserade av övriga spår, inte minst lockades många av dem till ”Andlig tjänst”.
De olika spåren har inte bara varierat i antal deltagare, utan också när det gäller åldersammansättning och det sätt som de tillsammans hanterat innehållet i spårmaterialet. Sofia Kåhre, till vardags nationalekonom, har lett Missionsspåret”.
Hon sitter själv i församlingsledningen och ingår i församlingens Internationella råd (Missionsrådet).
Ä Därför kändes det naturligt för mig att vara med i spåret ”Mission”. Flera av deltagarna är också starkt engagerade i församlingens missionsarbete vilket gjort att de kommit och gått en del, då de ibland gett sig iväg på missionsuppdrag av olika slag.
I ”Mission” har man arbetat nära Internationella rådet vilket gett spårgruppen en praktisk och handfast prägel, där man funderat på hur man vill se församlingens mission i fortsättningen och arbetat med konkreta idéer och planer, diskuterat och värderat olika sätt att gå vidare med församlingens missionsuppdrag framöver.
Ä Nu gäller det att hitta möjligheterna att som ledare engagera, motivera och inspirera hela församlingen för vårt missionsarbete, säger Sofia.
Helt annorlunda i sin karaktär är spåret ”Andlig tjänst”. Där handlar det mycket om en inre process som inte är lika enkel att omsätta i handlingsplaner eller ens i ord.
Ola Hössjer har varit spårledare. Han är till professionen professor i matematisk statistik. Även om han, när han beskriver matematiken nästan får det att låta andligt, så sökte han sig till det här spåret just för att hitta en motvikt till den logiska och mönsterbundna tankevärld som präglar matematikens mekanismer.
Ä Jag är också intresserad av apologetik, det vill säga trons försvar, och har varit med som ledare i församlingens Alpha-arbete. Men också i dessa sammanhang handlar det mycket om förnuftsbaserat tänkande. Andlig tjänst måste också räkna med en annan dimension som inte kan beskrivas i sådana termer, säger han.
Annette nämner att ett viktigt inslag har varit ”Den sanna berättelsen om min tro”. Alla spåren har använt sig av skriften med det namnet, som är en vägledning i hur man delar med sig av sig själv och hur man tar del av andras livsberättelse och som fått ett konkret uttryck både i de gemensamma samlingarna och i grupperna.
Ola återkommer flera gånger till betydelsen av detta i hans spår.
Ä Det har varit oerhört värdefullt att på det sättet ta del av varandras liv, säger han och önskar att just detta ska få en större plats i församlingens gudstjänster.
Alla tre är positiva till den struktur som PLU haft, med både litteratur och webbaserade resurser, bland annat i form av föreläsningar. Och inte minst de regionala storsamlingar som hållits.
Ä Det har varit väldigt givande att få möta andra församlingar och ta del av deras erfarenheter, säger Annette.
Ä Det har också bidragit till en samhörighetskänsla både till varandra och till Pingst som samfund, säger Ola.
Frågan om hur det nu kommer att fortplantas ut i församlingen och hur det kommer att märkas i församlingens liv kan
förstås bara tiden svara på. Förhoppningsvis blir det mer än stillsamma, långsamt utdöende ”ringar på vattnet” som
breder ut sig på ytan, utan också en djupgående rörelse på djupet.