Anmäl dig till Pingst Ledare 2020!

Musikstil och relevans

Det här kan ju överhuvudtaget sa en äldre människa till mig efter en gudstjänst jag hade lett, när några av mina vänner hade lett lovsånger till bas, gitarr, trummor och piano.
Jag svarade att jag personligen hade uppskattat musiken mycket och att jag har många skivor med liknande stil hemma som jag lyssnar på med stor behållning.
Vilken musikstil vi känner oss hemma med i gudstjänsten säger mer om vår kulturella bakgrund än om vår teologi. Debatterna om musikstilar bottnar oftast i sociologiska faktorer och personlig smak där sedan argumenten kläs i teologiska termer.
Sånger som vi ser som sakrala klassiker i dag kritiserades i sin samtid på samma sätt som nutida musik kritiseras i dag. Några exempel: Stilla Natt Ä kyrkomusikern Weber (samtida med sångens tillkomst): ”Detta är vulgär förstörelse i total avsaknad av alla religiösa och kristna känslor!” Händels Messias sågs först av många kyrkoledare som vulgär teater!

FÖRSAMLINGENS MUSIKLIV är ingen jukebox där man kan stoppa i en tia och få ut lite musik i den stil man vill ha. Frågan vi måste ställa oss är vilka vi vill kommunicera med. Församlingen har en kallelse att i varje kultur, i varje tid och på varje plats kommunicera evangeliet på ett begripligt sätt i sin samtid. En uppgift som ställer krav på förnyelse. Jag tror att vi behöver se många nya sånger födas för att nå längre. Det vi kallar bredd i kyrkan är oftast extremt smalt i relation till det som rör sig i kulturen i det övriga samhället.
Luther lånade melodi från en samtida poplåt, när han skrev klassikern Vår Gud är oss en mäktig borg. Charles Wesley använde sånger från operahus och krogar som han satte text till. Jean Calvin anställde två sekulära kompositörer för att tonsätta sin teologi. Kreativitet och innovation har kännetecknat väckelsetider.
Det handlar om att hitta Guds kreativa fingeravtryck i vår gemenskap och att sträva efter en uppmuntrande och tillåtande miljö. När kreativiteten får flöda kan mycket spännande hända.