MUSIK

Följ den kristna musiken Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se

THIS IS ANOTHER DAY – Evelina Gard
Talking music 2007
2006 års Utbultstipendietagare Evelina Gard, svenska pingströrelsens svar på Chaka Khan har ritat in sig på soulkartan med skivan This is another day. Låtar innehållande mekaniska trumprogrammeringar blandat med innerliga sångröster varvas med ballader à la Anita Baker på denna välsnickrade skiva. All because of you, Rain/It’s rainin’, och It’s not in vain är låtar som pingstvänner och andra vänner kommer att digga eftersom de doftar amerikansk västkust, det vill säga med ett nyanserat innehåll av sväng, stråkmattor och med tydlig sång i förgrunden.
Dessutom inte helt oviktigt är skivan också mycket välproducerad.
Evelina Gard har en mogen klang som känns rutinerad och tillsammans med den välfriserade ensemblen så är skivan lyckad och kommer att stå sig länge.

FARVÄL TILL ENSAMHETEN – Michael Johnson
Edith records 2007
Skivor som känns personliga vinner alltid i längden. Om personliga skivor dessutom låter texten vara det centrala och musiken får stå för färgläggningen så blir det plus i kanten.
Farväl till ensamheten känns enkel, ren, akustisk och ärlig. Skivan vill med orden tala om någonting. Michael Johnson förmedlar sitt budskap med hjälp av vackra bilder och med ord som blir kvar. Till texten läggs enkla klangmattor för att förstärka textens innebörd. Gitarr och piano är centrala redskap men också stråk, munspel, dobro, klockspel, banjo och mandolin blandas på ett smakfullt sätt. Johnsons egenkomponerade låtar känns nästan som klassiker vid första tillfället, kanske för att de har en prägel likt visan och psalmen. Säkerligen kommer många av skivans spår att överleva både upp- och nergångar exempelvis Farväl till ensamheten och Du har frälst min själ.
Den lilla bearbetningen på Jag bär min synd till Jesus är i sin enkelhet klockren. Allt börjar med en osäker liten reseorgel som trevar sig fram. Det känns som om vi förflyttats till det lilla kapellet någonstans långt ifrån storstadens larm. Ett något ostämt piano gör entré och förstärker bilden av att vi befinner oss på det enkla bönemötet med ett fåtal trogna själar där sångerskan Viola Grafström är en av de kvittrande mötesbesökarna.

MIN DJUPASTE LÄNGTAN – Viola Grafström
Davidmedia 2007
Davidmedia är ett föredöme! Varför? Jo, man har insett att det man gör är efterlängtat och viktigt. Därför dyker det upp små mysiga julklappar året runt för att vi ska hänga med i den ständigt pågående lovprisningen som hamnar på skiva.
En välsignad klapp är årets skiva av och med Viola Grafström. På Min djupaste längtan används få ord för att lovprisa. Få instrument, där vi inte tänker på yttre former, utan på vad vi sjunger och till vem. Flöjt, fiol och gitarr ger oss tillsammans med dobron en känsla av 50-tal och bluegrass. Känsla av enkelhet utan krusiduller. Ensemblen lyckas uppnå ett slags spontansväng som ger lyssnaren känslan av att vi är på bön och lovsång hemma hos Grafströms. Tydligast framkommer det i Ärans konung är Du och i Herre, låt Ditt ansiktes ljus lysa över mig. Skivan inger också lugn och upphovsmakarna lyckas förmedla en äkta trygghet där det finns tid för eftertanke och stillhet. Jesus kär gå ej förbi mig med en 150 år gammal text och Grafströms egna sånger från 2007 möts på en skiva där vi inte tänker på begreppen gammalt eller nytt. Det vi tänker på är bara vår djupaste längtan att komma närmare Honom.

HOSIANNA – Lutherska Missionskyrkans kör
Naxos 2006
Det är bara att gratulera Göteborg att ni har Sven Fridolfsson, vilket geni! Han är en saxofonist i världsklass (vilket han smyger med på den här skivan) samt turbomotor i Lutherska Missionskyrkans kör tillsammans med Johanna Fridolfsson. Körens skiva Hosianna är en glädjekick som får en att längta till julljus, julmat och allmän glädje när julsnön faller. Kören som utgör stommen på skivan har en varm och homogen klang med gemensam tonbildning som klingar välmående.