Snart dax för Pingst Rådslag 2021 Anmäl dig här

... men pingst går i otakt med trenden

Svenskarna har på senare år blivit allt mer villiga att skänka pengar till välgörande ändamål. Men Pingsts insamlingsorganisationer har inte riktigt känt av den trenden. Pingst.nu har kollat insamlingstrenderna på Ibra, PMU Interlife och LP-verksamheten.

– Det enskilda givandet ökar, medan församlingarnas minskar. Det senare kan bro på att församlingarna minskat i medlemsantal. Ytterligare en orsak är att vi inte varit tillräckligt synliga i församlingarna och utåt, säger Lars Väcklén, insamlingsansvarig Ibra.

Behövs det ett insamlingssamarbete mellan kristna organisationer?
– Nej jag tror inte på att det skulle funka. Vi arbetar med olika saker och projekt och Ibra har sin profil med mission via media.

Vad utmärker en Ibra-givare?
– Vi har en stor grupp runt 50–60 år, svårt att säga om det är flest kvinnor eller män. Sen har vi även en grupp runt 30–40 år som ger stadigt.

Hur ska ni nå fram till nya givare?
– Ibra är ett starkt varumärke och vi funderar för fullt hur vi ska nå fram även till den yngre generationen. Äldre ger troget och yngre ger ofta en spontan gåva och för att nå fram på nya sätt har vi infört att man kan ge en sms- gåva. Vi har anställt en ungdomsinspiratör, Marcus Lennartsson, för att nå nya givare.

Hur tänker ni framåt?
– Vi arbetar med ett nytt koncept där vi vill erbjuda församlingar någonting. Ett samarbete där vi åker ut och besöker församlingar och hjälper till med att hålla i till exempel temadagar, ledarträning eller medverkan i gudstjänst.
– Vi håller på att mobilisera en hel stab med människor som kan finnas med i detta. Vi vill att församlingarna ska bli mer av partners och inte bara givare, säger Lars Väcklén. Vi ger också församlingarna möjlighet att sponsra specifika projekt.

Tuffare samla in pengar
Rebecka Björndahl, som är insamlingskoordinator på PMU Interlife, menar att insamlingsbranschen blir allt tuffare.
– Konkurrensen tätnar med fler organisationer och det är allt mer events och storslagna insamlingar. Konkurrensen om givarna har gjort alla organisationer beroende av medieuppmärksamhet.
– Vi måste satsa på att synas utanför kyrkans väggar. Ett minskat offrande i församlingarna påverkar också vårt insamlingsresultat. Även att det varit turbulent inom en del av Pingst de senaste åren med ekonomi och annat har påverkat situationen.

Hur skulle du beskriva den typiska PMU-givaren?
– 60+ och kvinna.

Hur ska ni nå fram till nya givare?
– De yngre givarna är väldigt konkreta och vill veta hur pengarna används.
– Vi hade till exempel en kampanj där man kunde köpa en gris i Burundi till ett jordbruksprojekt. Det fick vi mycket bra respons på och många tyckte det var något som kändes konkret.

Hur tänker ni framåt?
– Vi måste ständigt förnya oss och jobba parallellt med olika budskap och inspirera yngre till att ge. Givandet hänger ihop med engagemang och för många unga är miljöperspektivet och livs­stilsfrågor viktiga.

Beroende av gåvor
LP-verksamhetens arbete är till stor del beroende av gåvor. Sedan omstarten efter LP-stiftelsens konkurs har LP-verksamheten hållit ställningarna hyfsat, säger Larsolov Egbäck, LP-pastor med ansvar för insamlingsbreven.
– Vi har visserligen färre aktiva givare än för, men de som ger, ger å andra sidan mer, säger han.
Omsättningen är omkring 30 miljoner, av detta är ungefär 6 miljoner gåvomedel. I detta ingår verksamheten på de fyra behandlingshem som är kvar och arbetet på riksnivå.
– Men sen finns det dessutom ett 60-tal lokala LP-kontakter, där det också behövs gåvor och som har sin egen ekonomi och sina egna insamlingar, så vi konkurrerar lite med varandra på så vis.

Hur skulle du beskriva den typiska LP-givaren?
– Enligt en undersökning för några år sedan är det en äldre person, troligast en pingstvän.

Hur ska ni nå nya givare?
– Vi har precis dragit igång en ny kampanj som är riktad till unga människor och som framför allt handlar om förebyggande arbete. Förhoppningen är att det arbetet kommer att generera också ett bredare engagemang för LP-verksamhetens arbete.

Hur tänker ni framåt?
– Vi tror att det förebyggande drogarbetet kommer vara ett viktigt komplement och ge styrka också till det traditionella behandlingsarbetet. Vi satsar stort nu i höst med nyanställning av två personer, som ska arbeta med ungdomsprojektet.