Snart dax för Pingst Rådslag 2021 Anmäl dig här

Mediestorm gav starkare stöd

När Pingstkyrkan i Strängnäs anklagades av Expressen för att utnyttja de EU-migranter som de hjälpt att få arbete, växte stödet till församlingen och engagemanget för de utsatta blev bara starkare på orten. Flera rumäner har kommit till tro och deras barn går nu i skola.

Utanför en sal på nedre våningen i Pingstkyrkan i Strängnäs står skor i prydliga rader. De tillhör EU-migranter från Rumänien, som för att slippa sova ute i kylan har fått flytta in här. Många av dem har också fått hjälp till arbete, ett initiativ som lovordats men också orsakade en storm av negativa skriverier i slutet av förra året.
Pastor Fredrik Olsson berättar lugnt och sakligt om vad som hände, i samma soffhörna där han tidigare grillades av Expressens journalister.
Han och hans fru Lisa har 15 års erfarenhet av arbete med utsatta människor i Moldavien och Rumänien. I fyra år ledde de ett PMU-projekt i Moldavien och sedan dess reser de tillbaka tre gånger varje år för att se till att arbetet fortsätter.
– Efter hand insåg vi att bara mat och husrum inte ledde till någon varaktig förändring, säger Fredrik. Människor behövde också stöd till att själva resa sig upp ur svårigheterna.
När allt fler utsatta rumäner tog plats utanför Strängnäs butiker valde församlingen att ge dem nycklar till kyrkan och
erbjuda dem härbärge här.
– Vi tror att det första steget till en förändrad livssituation är att visa tillit och skapa förtroende, framhåller Fredrik.
Han besökte också deras hemort Crovu, där det blev uppenbart att fattigdomen bottnade i att rumänerna inte gått ut
grundskolan. De flesta av deras barn gick inte heller i skola, trots att det fanns lagar för att stödja detta.
– Vi erbjöd dem hjälp med att få jobb mot att de själva såg till att deras barn började i skolan, berättar Fredrik. De var alla positiva.
Kommunen och andra aktörer i Strängnäs gick samman med Pingstkyrkan i ett nätverk för att stödja rumänerna, höja deras självkänsla genom arbeten och bidra till en varaktig förändring i deras liv. Initiativet uppmärksammades i positiva ordalag av såväl lokalpress som riksmedia.
En av de många rumäner som fått hjälp är Solomon Nicolae Robert, som berättar att han tidigare ofta sov i en bil tillsammans med sin fru Nicoletta.
– Det var Gud som satte denne man i min väg, konstaterar han med en blick på Fredrik. Det är bra människor här i församlingen som inte dömer oss utan talar gott om oss. Det känns bra att kunna arbeta i stället för att tigga. Jag brukar bland annat få målerijobb.
I hans lilla hus där hemma bor det 13 personer, och genom de pengar som paret sparat ihop har Solomon byggt till ett rum och installerat el. De planerar att återvända hem till sin nioårige son, som går andra året i skolan, om ett år.
Men kalla vindar började blåsa när Expressen publicerade en längre artikelserie. Vinkeln var att EU-migranternas arbetskraft utnyttjades, att de fick en mycket liten summa kvar att ta med sig hem och att Pingstkyrkan skodde sig på dem.
Fredrik fick bemöta kritiken under en timme i Expressens webb-tv. Trots mycket kort varsel hann han före dess ringa till den rektor och socialassistent som han mött i Rumänien. De vittnade förundrat om att många fler barn nu gick i skola, att dessa familjer började få ordning på sin tillvaro och tog bättre hand om sina barn.
– Men för varje svar som jag gav journalisterna så hade de experter som kunde vrida till det jag sa, berättar Fredrik. Deras avsikt var inte att ge en nyanserad bild.
När Fredrik föreslog att en rumän som de påstått jobbade för en slavlön själv skulle få uttala sig i sändningen fick han inget gehör.
Journalister knackade på hemma hos församlingsmedlemmar när de själva var på jobbet och frågade deras barn hur det kändes att kyrkan utnyttjade EU-migranter. Till Fredrik kunde de ringa mitt i natten eller fem minuter före söndagsgudstjänsten.
Rumänerna i kyrkan är själva mycket upprörda över skriverierna, berättar Fredrik:
– De har inte talat illa om oss, men självklart har de hållit med om att de har en svår livssituation, när de fått frågan.
Församlingen har hela tiden haft ett starkt stöd från kommunen, polisen och andra aktörer i samhället. Just nu undersöker man tillsammans om det finns grund för att stämma en tidning som gått ut med så felaktiga skriverier.
– I dag har vi ju möjlighet att ge vår syn på det som hänt, men om någon forskar i detta om tio år så finns det risk för att Expressens artiklar kommer att ses som sanningen. Ur den aspekten vore det bra med en fällande dom, säger Fredrik.
Visst fanns oron för att engagemanget för de utsatta skulle dala i kyrkan och samhället, men till sin glädje kan Fredrik konstatera att det blivit tvärtom. När nätverksträffarna hålls är det alltid fullsatt.
– Vi får också allt fler nya besökare på våra gudstjänster. De säger: ”Vi är inte kristna, men vi vill visa genom vår närvaro att vi inte tror på Expressens skriverier.” Så det hela har vänts till något positivt för oss.
Så här efteråt ser Fredrik det hela som en nyttig erfarenhet:
– Man vet aldrig i förväg hur man kommer att reagera om något händer, och det kan skapa en rädsla. Nu när jag varit med om en mediestorm är jag glad för det stöd som fanns och den trygghet jag kände i att jag kunde stå för det jag gjorde.
Flera rumäner har kommit till tro och ur kärleken de upplevt från Gud har också insikten stärkts om att deras barn behöver dem därhemma, att det finns andra värden än de ekonomiska.
Man arbetar för att de ska få lagliga anställningar i sitt hemland och sju har redan fått jobb. Andra har valt att flytta hem trots att de ännu inte fått det.
– Detta är en grupp människor som längtar efter att få mening i sina liv. Vi har värdens bästa budskap, och i all den
sociala verksamheten får vi som kyrkor inte glömma den dimensionen, avslutar Fredrik.