Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer
Keith White

Keith White

Med Jesus och barnet i centrum

Han är grundare av rörelsen Child Theology Movement, och lever i en boendegemenskap som tar emot utsatta barn och familjer. – Jesus är i centrum för barnteologin, och den viktiga frågan är hur vi som hans efterföljare ska leva våra liv, säger Keith White som är huvudtalare på konferensen Jesus till barnen i februari.

Keith White är grundare av Child Theology Movement, en organisation som fokuserar på  en teologi som lyfter fram barnet med Jesus i centrum. Rörelsens startskott var en internationell konferens i Holland 2001 för kristna barnorganisationer.
Keith White, som undervisar i teologi, ombads presentera en uppsats, och det ledde till att fler önskade få ta del av mer djupgående teologiska reflektioner kring hur Jesus levde och vad han sa om barnens plats i Guds rike.
– Jag var inte ute efter att grunda en rörelse, understryker Keith White.
Han är också noga med att påpeka att det inte handlar om ett arbete utan om en livsstil.
– Jag är en efterföljare till Jesus. Han skiljde inte mellan sitt liv och sitt arbete och det gör inte jag heller.
Engagemanget för barn finns mer eller mindre i blodet för Keith White. Han föddes och bor fortfarande på Mill Grove, ett stort hus som också fungerar som boende för utsatta barn och familjer. Den har funnits i hans släkt i fem generationer och har varit ett hem för utsatta barn sedan 1889, alltså i 117 år. Keith White är noga med att skilja på begreppen ”barnteologi” (Child Theology) och ”barn i kyrkan”.
– När det gäller barn i kyrkan ser jag mycket positivt som händer runt om i världen liksom i Norden. Det finns mycket material, och det finns rörelser såsom Messy Church och Godly Play.
Men teologi som uppmärksammar barn är fortfarande ett ganska nytt område.
– För över 50 år sedan kom befrielseteologin som lärde oss att sätta de fattiga i centrum. Sedan kom feministteologin som öppnade våra ögon för kvinnors plats i såväl teologin som samhället. Men i båda dessa rörelser var barnet praktiskt taget frånvarande.
Barnet, menar Keith White, är en aspekt av att vara människa  som är universell. Alla är inte fattiga, alla är inte kvinnor, men alla människor antingen är eller har varit barn. Jesus ställer inte heller vare sig en fattig person eller en kvinna framför lärjungarna och säger att de måste  bli som de för att komma in i himmelriket. Men de räknas in i ”dessa mina minsta” som barnet representerar.
– Den enda gången Jesus talar och handlar på det sättet är när han ställer ett barn mitt ibland lärjungarna. Men ibland verkar det som om vi har glömt bort det i teologin och i kyrkorna.
Child Theology handlar alltså inte i första hand om vad vi gör för eller tillsammans med barnen, utan om att ytterligare förstå Gud i Kristus, och att följa honom mer troget. Det är viktigt inte bara för kyrkorna utan för hela samhället och hela livet.
– Det vi tänker är viktigt, våra attityder är betydelsefulla, men det måste också synas i våra liv, säger Keith White. ”Hur ska vi då leva?” Det är den viktiga frågan.
På konferensen kommer Keith White att leda en ”vandring med Jesus” genom Matteusevangeliet.
– Vi ska gå bredvid honom och stanna till och lyssna extra noga på vad Jesus har att säga om barn och gudsriket, säger Keith White.
Han har tidigare varit på konferenser i såväl Sverige som Norge och Finland, men vill ändå inte säga att han är bekant på djupet med situationen i svenska kyrkor. Han vill inte heller föregripa vad hans undervisning möjligen ska kunna leda till i församlingarna.
– Jag vill utmana dem som kommer att lyssna tillsammans med mig på vad Jesus säger till oss. När under vandringen får Jesus oss att le, eller när lockar han fram en tår i våra ögon? Det är där vi ska stanna upp. Jag vet inte vad Jesus vill att någon enskild person ska göra eller ändra på, utan det måste var och en själv lyssna in.