Anmäl dig till Pingst Ledare 2020!

Läseri i förändring

När jag, under några år, bläddrat i och bland böcker för den här sidans räkning har jag ofta hamnat i reflektioner över kristen bokutgivning. För några decennier sedan var det vanligt att de traditionella frikyrkosamfunden, ”läsarna”, också bedrev förlagsverksamhet som riktade sig till samfundets egna medlemmar och erbjöd en god möjlighet för skribenter och förkunnare ur de egna leden att nå lite längre. Och kolportörerna stod för såväl direktreklam som distribution. I pingströrelsen fanns Förlaget Filadelfia och jag tänker mig att utgivningen därifrån i hög grad bidrog till sammanhållning i lära och liv i en ung rörelse med fria församlingar utan samfundsorganisation.

I DAG ÄR DET annorlunda. Samfundsförlagen har i hög grad samlats in under två bredare förlagsnamn: Libris och Verbum och där tycks den samfundsspecifika litteraturen föra en undanskymd tillvaro. Så kanske det måste bli. Tider förändras och villkoren för bokutgivning har hårdnat. Förlagen verkar på en konkurrensutsatt marknad där upplagesiffror spelar roll, vilket återspeglas i utgivningen. Libris, som är det förlag där Pingst har ägarintresse kvar, är därför inte den självklara platsen för utgivning av ”pingstlitteratur”. Så hittar vi till exempel pingstföreståndaren Daniel Alms nya bok på ett privat, mindre förlag. Jag har också noterat att Livets ords förlag (som alltså fortfarande håller sig med eget förlagsnamn) har en allt större andel författare från andra samfund i sin utgivning.

MEN VAD ÄR DET då som ges ut på de samfundsägda förlagen Libris och Verbum? Någon ingående analys kan jag inte presentera men jag vill påstå att trendkänsligheten är tydlig. Och bland trender tycks ”självhjälpsböcker” vara en av de mest uthålliga. Och det finns säkert goda skäl att anpassa kristen litteratur till den genren. Men ibland har jag tyckt att det blivit alltför problemorienterat och jag erkänner att jag då och då längtat efter en bra, kristen roman att bli underhållen av, eller en spännande livsberättelse att leva mig in i. Jo, jag vet att det förekommer, men allt för sällan, tycker jag. Men högst av allt önskar jag mig kristen litteratur som ägnar sig mindre åt egot och mer åt det som hjälper mig att göra skillnad för andra.