Snart dax för Pingst Rådslag 2021 Anmäl dig här

Hoppfullt

Mina första månader som föreståndare för Pingst har jag varit resepredikant. Jag är runt överallt och möter församlingar, församlingsledare och vanliga hyggliga pingstvänner. Pastorsdagar, konferenser, församlingsbesök och samtal från medlemmar. Kommentarerna är många.Både ris och ros för Pingst. Skall man använda ett ord för känslan som dröjer sig kvar så är det ändå ”hoppfullhet”.
Det är en spännande upplevelse och resa i Sveriges Pingstförsamlingar. Ibland har jag beskrivit det som en berg- och dalbana. En resa mellan långa uppförsbackar och kittlande förtjusning. Men kraften finns där. Möjligheterna finns där. Lokalerna finns där. Oftast mitt i centrum. Människorna och ledarna finns där. Gott om relationer.
När jag försöker inventera Pingst,tolka signalerna, och samtidigt lyssna till Guds röst så tror jag att hör något.Med ett öra mot backen och ett mot himlen tycker jag mig höra något viktigt. Jag håller fortfarande på med min resa längs frontlinjen i Sverige och skall därför ännu dra några slutsatser. Men jag tycker att jag anar en väg. Och den ärhoppfull. Jag skall berätta mer om det på vårt rådslag i maj. Redan nu kan jag dock berätta att den överskuggande känslan är att vi behöver återerövra vårt uppdrag.Att nå nya människor med evangelium. Självklart säger alla. Javisst, men varför gör vi så litet åt det?
En engelsk biskop, Graham Cray, har uttryckt sig så här om uppdraget ”Start with the Church and the mission will probably get lost. Start with mission and it is likely that the Church will be found” (Börja med församlingen och uppdraget går förlorat. Börja med uppdraget och det är troligt att församlingen hittar sin roll). Hans poäng är att perspektivet är viktigt.
Personligen är jag en passionerad ”lokalförsamlingsälskare”. Att se livet i en lokal församling är för mig en utmaning. Det är också den största glädje när det fungerar. Och den största sorg när det inte fungerar. Men jag tror också att den mest hängivna ”lokalförsamlingsälskare” måste inse att det finns något som är större. Det är uppdraget vi fått av Jesus. Självklart finns det inga motsättningar mellan dessa.
Däremot tror jag att perspektivet på uppdraget, och fokus på nya människor som ännu inte känner Jesus, kommer att ge oss sunda, friska och levande församlingar. För mycket fokus på oss själva, församlingen, skapar lätt både missnöje, diskussioner om stilar och uttryckssätt. Och i värsta fall en tilltagande sekterism där vi blir slutna.
Till sist. En sak har jag upptäckt i de kyrkor jag besöker. Som ligger centralt i samhällen och städer. Det finns alltid platser tomma. En enorm möjlighet för oss. Det finns plats för fler. Utan att bygga om. Utan att investera. Helt gratis finns det möjlighet för fler människor att vara med.
Hoppfullt.