Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer

Hallå där Anders Gustafsson...

utrikesredaktör på Dagen, som i somras fick Olof Djurfeldts journaliststipendium.

Hade du väntat dig att få stipendiet?
– Nej, det hade jag inte.
?
Vad betyder det för dig?
– En bekräftelse på att mitt arbete är uppskattat. Och den ekonomiska möjligheten att göra något jag annars inte hade haft råd med.
?
Vad ska du göra med pengarna?
– Jag har inte bestämt det. Troligtvis en resa till regionen kring Afrikas stora sjöar, eller till Kina. Eller också en kurs i franska.

Hur kändes det att ta emot priset i Nyhemstältet?
– Rätt märkligt och samtidigt kul. Det var nog 15 år sedan jag var där senast.
?
Hur blev du så intresserad av utrikesfrågor?
– Allt börjar med Burundi och folkmordet 1972. Vi bodde där fem år på 1970-talet. Min pappa var lärare på Ecole Normale de Kiremba som Pingstmissionen drev. Runt 140 elever och lärare fördes bort därifrån. Man såg dem aldrig mer. När jag var liten kände jag av stämningarna men förstod inte sammanhangen. När jag blev äldre ville jag ha svar på frågorna ”hur” och ”varför?”.
?
Ser du dig själv som opinionsbildare?
– Nej, jag ser mig som reporter. Som reporter kan jag visserligen bli opinionsbildare. Men då är det en konsekvens av mitt skrivande,?inte avsikten med det.