Pingst och corona Information från Pingst med anledning av corona.

Gud hann ifatt Ann-Louise

Ann-Louise Lundströms rastlösa promenader bort från vardagens gråa dimma ledde henne ofta till olika kyrkolokaler, där hon gärna tog en paus. Långsamt och försiktigt började hon närma sig en medveten tro på Gud. Och när hon en kväll fick vara med om ett omvälvande gudsmöte förstod hon att nu skulle livet aldrig mer bli sig likt.

Utåt sett såg hennes liv väldigt bra ut. Hon hade ordnad ekonomi, bodde i radhus med man och två tonåringar och jobbade som sjukgymnast.
Men under ytan var det betydligt annorlunda. Ann-Louise Lundström tyckte att livet kändes tungt.
– Jag gick som i en grå dimma och tänkte ofta att är det här verkligen allt.
Till slut blev det arbetskamraterna som sa ifrån. Hon hade svårt att koncentrera sig på jobbet och Ann-Louise lät sig övertalas att sjukskriva sig i en vecka.
Hela den där våren, för snart fem år sedan, hade hon känt sig rastlös.
– Jag kunde inte sitta still, utan var ständigt ute och promenerade. Och vart jag än gick hamnade jag i kyrkor.
Ann-Louise tog för vana att gå in en stund och sitta ner.
– Det kändes skönt, tyckte jag. Jag blev väldigt berörd och ibland grät jag. Jag hade kommit till en punkt där jag ropade till en Gud jag inte ens visste om jag trodde fanns.
Den veckan Ann-Louise var sjukskriven fortsatte hon sina promenader och beskriver det som att det var då Gud hann ifatt henne.
– Jag kände att jag nog kunde tro på Gud i alla fall.
Livet kändes lite lättare och hon började jobba igen. Måndagen efter midsommar det året kände Ann-Louise att hon måste berätta för sin man om sin nya tro. Det satt långt inne och var långt ifrån självklart, men till slut klämde hon fram att ”nu tror jag på Gud”. Han undrade om det måste vara en så stor sak.
Då insåg Ann-Louise att det faktiskt var stort och måste vara stort. När hon gått och lagt sig den kvällen fick hon vara med om ett så omvälvande möte med Gud att ingenting längre kunde fortsätta som förut.
– Upplevelsen bara svepte över mig. Det är så svårt att förklara i ord, men jag fylldes av något mycket underbart och ville bara vara kvar i detta underbara!
Ann-Louise förstod inte vad som hände, bara att Gud mötte henne.

Treenigheten svår
Dagen därpå pratade Ann-Louise om det hon varit med om med en arbetskamrat, som hon visste var kristen.
– Hon sa att jag hade blivit frälst och döpt i helig Ande. Hon sa också att det var viktigt att hitta en församling där man hörde hemma och erbjöd sig att ta med mig till olika kyrkor, vilket hon också gjorde. Vart vi än kom så handlade predikningarna om Jesus och den helige Ande och treenigheten. Det blev en process för mig att ta till mig allt detta och att komma fram till själva kärnan.
En söndag sommaren 2002 kom Ann-Louise till Pingstkyrkan i Sollentuna. Där kände hon sig hemma på en enda gång. Hon som alltid sett på frikyrkor som en sekt och under barndomen hört sin pappa berätta om de frikyrkliga hemma i Pitebygden som alltid hånat honom för att han var ”oäkting”.
– Mina fördomar var som bortblåsta. Alla hälsade och jag blev inbjuden att vara med i en gemenskapsgrupp.
Redan några månader senare, 3 november, var hon beredd att döpa sig.
När hon jämför sitt liv nu med det hon levde förut är det mesta annorlunda.
– Nu har jag livsglädje och känner mig starkare.
– Den grå dimman i mitt liv lättade gradvis då Gud överöste mig med kärlek och jag kände mig som att jag svävade på moln, jag såg människor på ett nytt sätt och blev mer medveten om människor runt omkring mig.

Meningsfullt
Det liv hon lever idag är ganska lugnt och stilla, förklarar hon. Hennes vuxna barn kommer och går till henne i lägenheten och de allra flesta av hennes gamla vänner är både intresserade av och nyfikna på hennes tro.
Men det är klart att allt inte blev rosenrött när Ann-Louise blev kristen.
– Jag hade levt så länge utan Gud och varit med om en del jobbigt och jag fick ta itu med en hel del saker och försonas med sådant som hänt. Men med Guds hjälp gick det.
Bland annat har hon brutit upp från sitt äktenskap.
– Min upplevelse är att Gud lyfte mig ur en relation som var nedbrytande för bägge parter. Tidigare hade jag inte orkat göra något åt situationen, men Gud gav mig kraften.
För att lära sig mer om den kri