Snart dax för Pingst Rådslag 2021 Anmäl dig här
FOTO: LIGHTSTOCK

FOTO: LIGHTSTOCK

Glädjens och fridens frukt

Daniel Alm skriver: Biblisk glädje är inte alltid liktydig med bländande leenden och glada skratt men biblisk glädje är Guds eviga glädje given till oss oavsett vårt nuläge.

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning, står det i Galaterbrevet 5:22– 23.
Jag är uppväxt nära en liten damm. När våren kom fångade jag och min kompis grodyngel. Att fånga grodyngel tillhörde barndomens och nyfikenhetens glädje. Så här i efterhand inser jag att det kanske inte skedde med tanke på de uppväxande grodornas glädje. Det var nog mest vi som hade kul på deras bekostnad när vi tittade på dem genom våra stora glasburkar. Den andra av Andens frukter Paulus räknar upp är glädje. Denna glädje är inte en glädje på någon annans bekostnad. Den djupaste glädjen av Anden plockar inte poäng på andras svagheter, eller om du så vill, andras grodor. Glädjens goda frukter plockas av nåd. Andens glädje kommer till oss på Kristi bekostnad. Bibeln berättar hur Jesus valde lidandet på korset i stället för den glädje som låg framför honom (Hebréerbrevet 12:2). Andens glädje är direktkopplad till Kristi kors. I vårt ställe dör han för att vi ska få leva. Han byter vår synd mot sin rättfärdighet och han fyller vårt tomrum med den helige Andes glädjefulla närvaro i våra liv. Jesus tar vår smärta och ger oss livsglädje. Han är vår livräddare, inte den som gör oss livrädda. Hos Kristus finns fundament för en grundglädje genom livet.

DET ÄR UTMANANDE och kanske rentav provocerande att hitta glädje även i svåra passager av livet. Många har uppfattat kyrkans gemenskap som ibland glättig och fylld av enkla svar, svar som inte räcker i livskriser. Det finns svåra förhållanden i livet vi inte kan påverka, de är förutsättningar vi endast har att förhålla oss till. Inget blir bättre av att förneka detta. Oavsett om vi står i situationer med förutsättningar eller problem finns samma behov av glädje.
”Sann glädje är en allvarlig sak”, skrev CS Lewis. I den troendes relation till Jesus finns en livsuppehållande grundglädje i livet. Jag tror förstås att icke-kristna människor kan vara glada och tyvärr är nog en del kristna
inte alltid så muntra. Men den troendes grundglädje som en frukt av Anden finns där hela tiden och kan komma fram trots allt och genom allt, även mitt i kriser. Biblisk glädje är inte alltid liktydig med bländande leenden och glada skratt men biblisk glädje är Guds eviga glädje given till oss oavsett vårt nuläge.
Vi kan lockas tro att glädjen ska komma till oss när omständigheter förändras. Bara vi får nytt jobb kommer vi trivas bättre, bara vi kan flytta till en ny stad blir allting bra. I stället för att fly din verklighet kan du i nuet uppleva Guds glädje. ”Detta är den dag som HERREN har gjort, låt oss på den jubla och vara glada!” står det i Psalm 118:24. Det finns en glädjemöjlighet mitt i livet, det är Andens goda frukt. Gud är god emot dig även när livet gör ont. Lita på att prövningar har övergående karaktär, lita på att hans härlighet består för alltid (2 Korintierbrevet 4:17).

DETTA MED GLÄDJE ÄR också en naturlig del av livet i församlingen. När människor tog emot den helige Ande på pingstdagen uppfattade Jerusalemsborna en del av dem som berusade. Den första församlingen var glad i Gud helt enkelt och det märktes.
Glädje är en frukt av vad Jesus har gjort och vad Anden gör. Vi har mycket att fira och det tillhör ett sunt och sant karismatiskt församlingsliv att glädjen bryter fram så att det både syns och hörs. Apostlarna räknade det som glädje när de fick lida på grund av sin förkunnelse av evangeliets glada budskap (Apostlagärningarna 5:41–42). Det är ett gott kvalitetsbetyg på församlingsledare när de finner glädje i att ta stryk för evangeliets och Jesu skull. Det verkar styrka i att tjäna Herren med glädje!

DET BLIR GLÄDJE I himmelen när någon omvänder sig. När Jesus höll ett av sina liknelsetal i Lukasevangeliet kapitel 15 talade han om det förlorade fåret som återfanns, den förlorade sonen som kom hem igen och om det borttappade myntet som hittades. Tre ljuvliga bilder av Faderns och himmelens glädje över människor som omvänder sig. Det är också underbara påminnelser om hur Gud letar, söker och välkomnar människor till sig.
Här i Västerås där jag bor händer något speciellt varje vår. Staden spärrar av en gata på Djäkneberget för att alla grodor som finns där ska kunna komma över vägen till en speciell damm. Dammen är en idealisk miljö för fortplantning. Var rädd om den glädje Anden vill låta växa hos dig, spärra av allt som vill hindra glädjen att bryta fram. Andens frukt glädjen har en fantastisk förmåga att fortplanta sig!

SOM PASTOR FÖLJER man ofta människor i livets stora och ibland svåra skiften. Jag har stått med nervösa brudpar på kyrktrappan, jag har haft barnvälsignelser där föräldrarna jagat barn över hela estraden. Jag har pratat med dopkandidater vilka tvekat att låta döpa sig inför hundratals människor och jag har varit med när människor i förtvivlan tagit farväl av närstående som avlidit.
Jag har märkt att min roll som pastor får en speciell betydelse vid dessa tillfällen. När vi nu påminner oss om Andens frukt frid är det med perspektivet av ledarskap jag först vill göra detta. Det nytestamentliga ordet för frid är grekiskans ”eirene”. Ordet betyder mer än att ha lugn och ro på insidan. Ordet frid berör vårt inre men också helheten av vår tillvaro. Vid biblisk tid hade byar och samhällen en ansvarig person för att upprätthålla byns frid. Det lugn ett folk har när dess ledare kombinerar både kärlek, karaktär och förmåga att agera, är frid. Jesus säger i Johannesevangeliet 14:25 ”Min frid ger jag er.” Jesus Kristus är fridens källa och garant. Han är vår ledare, han är vår frid. Genom Jesus har vi frid med Gud.

DET ÄR INTRESSANT ATT Paulus inleder sina tretton brev genom att hälsa mottagarna med ”nåd och frid”. Han skriver i den ordningen, nåden först, friden sedan. Frid är en frukt av Guds nåd. Paulus uppmanar oss att låta Kristi frid regera i våra hjärtan (Kolosserbrevet 3:16). Han som regerar i sitt fridsrike har gett oss friden som god andlig styrning, denna verklighet kan och ska prägla vår vardag. När änglarna sjöng över Betlehem var det en barnvälsignelse av stora dimensioner. Änglarna sjöng om Guds ära och de sjöng om att frid på jorden, Guds välbehag, nu hade kommit till människor.
Moder Teresa lär ha sagt att frid börjar med ett leende. På julnatten är Guds välbehag över oss likt ett leende från himmelen. Låt oss aldrig bryta ordningen om att ära Gud och sätta honom först. När Gud äras får människan frid och himmelen ler över oss.

DET ÄR INTE SÅ ATT FRID i sig förändrar omständigheter, men frid förändrar förhållanden. Guds frid ersätter rädsla och oro mitt i de omständigheter vi har. Den troende har inte löfte om ett liv fritt från friktion och motgångar. Den troende har däremot löfte om frid i, under, genom och över allt som kan drabba oss. Denna Guds frid övergår allt förstånd, säger Paulus i Filipperbrevet.
Det är när vi inte förstår allting vi på allvar övas i att låta Guds frid bevisa sin kraft. I detta finns beskydd för både tanke och hjärta. Det är ett av de mest ljuvliga löften vi har i Nya Testamentet och det är länkat till uppmaningen att inte göra sig bekymmer. Gud vill hjälpa oss bort från hypertänkande och nedbrytande tankemönster till ett liv av förtröstan och förnöjsamhet. Du är inte drabbad av omständigheter i första hand, du är skapad och utvald av Gud att ta emot frid.
Man kan se en tydlig förändring i aposteln Petrus liv när det gäller detta med frid. Bibelläsaren känner igen Petrus som den agerande och drivande personligheten med ett hett humör. Han högg örat av en av översteprästens tjänare när Jesus blev förrådd och samma kväll förnekade han sin Mästare tre gånger. Men något hände i Petrus liv och han blev upprättad av Jesus, fylld av Anden och gick in i den uppgift Gud kallat honom till. Denna uppgift förde honom
nästan rakt i fängelse. Det står i Apostlagärningarnas tolfte kapitel att Petrus låg och sov natten innan kung Herodes skulle ställa honom inför rätta. Petrus förstod säkert att dödsdom var den enda troliga domen.
I dessa omständigheter ligger alltså Petrus och sover. Det måste ha varit så att Petrus var helt uppfylld av Guds frid. Guds frid bär oss i död och liv, i fångenskap och frihet.

FRUSTRATION ÖVER MOTGÅNGAR och rädsla för svårigheter riskerar att förlama och begränsa vår rörelseförmåga. Frid är en bristvara idag, frid är värdefullt. Runt fridsamma människor finns mycket livsutrymme för andra. Det är denna frid den helige Ande vill ge i våra liv och i vår gemenskap. Paulus säger i Romarbrevets åttonde kapitel att Andens sinnelag är liv och frid istället för splittring och död. Anden bygger upp kyrkan i verklig enhet.
I de mest förtvivlade situationer har jag sett vad Guds frid kan innebära. Vid påfrestande tillfällen i människors liv har friden inneburit stor skillnad. När Jesus botade människor sände han ofta iväg dessa med orden: ”Gå i frid”. Friden från Jesus passiviserar inte, Guds frid kanaliserar rörelse och andlig dynamik. Du kan gå i Guds frid och tjäna Herren med glädje!