Anmäl dig till Pingst Ledare 2020!

Gemensamma nämnare

Det finns gemensamma nämnare även i de mest skilda livsöden. Det har jag ständigt påmints om genom böckerna här intill, liksom flera andra nyutgivna.
Ett starkt exempel är Annahita Parsans självbiografi Flykten till livet. Det är ingen typisk berättelse om flykt undan fattigdom, krig eller politiska motsättningar. Den handlar mer om något annat som drabbar kvinnor världen över, i alla samhällsskikt och livssituationer – nämligen våld och övergrepp i hemmet. Boken beskriver alltså en flykt i dubbel bemärkelse. Från ett annat land och från en man som utgör ett allt större hot mot hennes liv.
Liksom så många kvinnor försökte Annahita länge att dölja de övergrepp som hon utsattes för från omvärlden. Det som i slutänden gav henne modet att bryta upp och lämna sin man, är också något som vi andra mammor så väl kan känna igen oss i. Styrkan i kärleken till våra barn, viljan att skydda dem till varje pris när även de utsätts för fara.

EN ANNAN GEMENSAM nämnare som vi finner i livsberättelser världen över är människans benägenhet att vända sig till Gud när allt ställs på sin spets. Även om få av oss döms till fängelse, så kommer många av oss till punkter i tillvaron när vi inser att vi inte klarar oss utan ett mirakel. Trots att Annahita knappt lärt känna Gud, så bad hon honom om hjälp och benådades av domaren.
Även Sebastian Stakset, gangsterrapparen som höll på att gå under av sin destruktiva livsstil, ropade till Gud om hjälp och han fick sitt liv totalt förvandlat.
I Jonas Helgessons betraktelser över vardagen finns hög igenkänningsfaktor. I hans ord om lyckan i att få barn och om stressen i att jämföra sig med andra, till exempel. Samtidigt skildras en vardag där han fått jobba så mycket mer för det som andra kan tycka är så självklart.

ATT LEVA MED EN SJUKDOM som ger svår smärta dygnet runt innebär om något en daglig kamp. Eva Hylander beskriver sin vardagsrelation med Gud, hur han håller henne uppe så att hon kan vara stark trots att hon är svag.
Slutsatsen måste bli att den största gemensamma nämnaren av alla är vårt ständiga behov av Gud. Men han talar på olika sätt i olika livssituationer. Ibland är beviset för hans kärlek som en kraftfull blixt på himlen. Andra gånger är det mer som ett stilla vårregn som vattnar jorden.