Fridah jobbar utan lön

I somras fick Fridah Holgersson Pingst ungs utmärkelse Årets hjälte under Nyhemsveckan. Hon fick den för att hon bestämt sig för att låta kallelsen att föra unga människor till tro gå före allt annat och därför valt att arbeta helt ideellt i sin församling, Filadelfia i Stockholm.

Fridah och jag träffas mitt i Stockholm en eftermiddag. Hon kommer direkt från undervisningen på bibelskolan Credo, som hon börjat på i höst.
Ä Min dröm är att bli pastor och då är första steget att börja med att gå en bibelskola, berättar hon. Mitt hjärta finns framför allt i jobbet, men studierna på Credo leder förhoppningsvis till att jag kan göra det bättre.
Vid sidan av studierna arbetar hon med tonåringar i församlingen motsvarande en halvtid. Hon ingår i teamet i kyrkan och räknas som anställd, men får ingen lön.
Ä Jag tycker det är så roligt och använder den här tiden till att lära mig av det, skaffa mig erfarenhet av att samtala och predika och så vidare, säger hon.
Fridah är bara drygt 20 år, och har alltid varit en Filla-tjej, som hon säger.
Ä Men jag har nog alltid känt mig äldre än vad jag är, konstaterar hon.
När hon var tre år började hon i församlingens söndagsskola och som tonåring började hon på ungdomssamlingar.
Ä Men jag trivdes inte så bra, ville gå min egen väg och tyckte inte jag passade in i mallen så då valde jag att dra mig undan under några år. Åren mellan 14 och 17 var jag i princip aldrig där.
Ä Nu känner jag att det trots allt är en bra erfarenhet och en fördel i det jobb jag gör nu. Jag kan relatera till ungdomar som känner så där och är väldigt medveten om att det måste finnas gott om utrymme att låta människor vara olika.
Ä Jag tycker vi i ledarteamet är ett bra exempel på det. Vi är jätteolika, men gillar varann ändå.
Fridah säger att hon aldrig tvivlat på Gud, men någon gång ibland på kyrkan, samtidigt som hon säger att hon älskar den. Under de åren hon inte gick på några ungdomssamlingar fanns hon med och jobbade i Smash, som riktar sig till barn mellan 3 och 10 år.
En dag när hon gick på gymnasiet kom tanken till henne att börja gå på ungdomssamlingar igen.
Ä Jag ville inte och kämpade länge emot, men kunde inte komma från det och till slut följde jag med min syster dit och fick uppleva en FANTASTISK kväll. Jag kände mig otroligt välkomnad, och fick fika, prata och skratta med människor jag ju egentligen känt jättelänge. Det var riktigt härligt.
När hon tagit studenten förra året for hon till England och pluggade språk, men från och med årsskiftet har hon haft den här anställningsformen som ungdomsledare utan lön.
I våras jobbade hon parallellt som elevresurs, men nu när hon pluggar på Credo, kan hon få studiemedel. Att upplägget fungerar beror på att Fridah fortfarande bor hemma hos sina föräldrar. Hon inser att hon är en förebild och känner att det är ett både stort och lite svårt ansvar, men mest bra.
Ä Framför allt är det en förmån att få känna så mycket kärlek, både till och från ungdomarna. Jag får inte betalt i pengar, men i så mycket annat som väger upp för det.