Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer

Facket lockar få pastorer

Årets värvarkampanj har väckt mer intresse än nya medlemmar

Pingstpastor och fackansluten – inte en självklarhet för alla. Medlemsantalet ökar dock sakta, men säkert i SKTF Ekumeniska efter kampanjen som drog igång i våras.

Ä Men det kommer nog att ta sin tid. Många pastorer känner sig fortfarande inte hemma i den fackliga organisationen. Man menar att Gud är den som tar hand om mig om jag hamnar en konflikt, säger Sven-Gunnar Hultman, pastor i Gävle och ordförande i Pingstsektionen av SKTF Ekumeniska.
Att facket för många blir synonymt med just konflikt kan han förstå.
Ä Men vi ser oss som medpart, inte motpart. Vi finns där för att hjälpa till att hitta en lösning. Tack och lov ser vi inte så många av de här konflikterna ute i församlingarna, men när problemet väl uppstått och har gått så långt att man söker hjälp då är det infekterat, säger Sven-Gunnar.
Och där ser han facket som en icke känslomässigt engagerad kunskapsbank som kan ge stöd och råd.

Det var i våras som Sven- Gunnar och EFK-pastor Erik Bryskhe gick ut med ett brev till EFK-anställda och mer än tusen anställda inom pingst. Nu i höst har man följt upp brevet med en vykortshälsning. Uppropet skapade en rejäl ordväxling på tidningen Dagens opinionssidor och några nya medlemmar har kommit till.
Ä Men framför allt så har vi märkt ett ökat intresse. Man har börjat tänka till och ställa seriösa frågor kring detta, säger Sven-Gunnar.
Han upplever att den stora tröskeln för många inom pingströrelsen är traditionen, framför allt i de små församlingarna, att ordförande och föreståndare i en församling ofta har varit en och samma person. Att man i praktiken både är arbetsgivare och arbetstagare.
Ä Men vi märker allt mer att man tänker till kring detta. I många församlingar har man ändrat på systemet, säger Sven- Gunnar.
Främsta argumentet för honom själv att vara fackligt engagerad är solidariteten. Och att Arbetsgivaralliansen, där de flesta församlingar gått med idag, behöver en motpart. Kollektivavtalet som finns idag är till exempel en frukt av förhandlingarna mellan Arbetsgivaralliansen och SKTF Ekumeniska.
Ulf Sundqvist, pastor i Pingstförsamlingen Karlskrona, är en av de nyblivna medlemmarna. För honom handlade det inte om att kräva sina egna rättigheter utan mer om ordning Ä och solidaritet.
Ä Jag har upptäckt att väldigt många av mina kollegor har alldeles för låg lön i förhållande till det ansvar och de uppgifter de har. Jag hoppas att mitt engagemang kan hjälpa andra att få bättre villkor, säger Ulf.

Att Arbetsgivaralliansen behöver en samtalspartner var också en bidragande orsak till att Ulf valde att gå med som medlem i SKTF Ekumeniska. Om en konflikt uppstår behöver båda parter ha en representant som går in.
På det rent personliga planet betydde försäkringsskyddet som medlem en hel del. 80 procent av lönen under sex månader om du blir uppsagd.
Ä Jag är familjeförsörjare och känner att jag behöver det eftersom det allmänna skyddet från samhället blivit så mycket sämre, säger Ulf.
Samtidigt är han medveten om risken att fokus kan hamna på avtal och konfliktfrågor istället för på pastorsämbetet i sig.
Ä Om allt fler ser sin uppgift som pastor bara som ett jobb Ä då vill jag inte vara med längre. För det är inget vanligt jobb, det är ett kall, säger Ulf.

DÄRFÖR ÄR JAG FACKANSLUTEN
Lasse Bjervås, Sionförsamlingen, Norrköping

Ä Jag tror att det är viktigt att man ser att pastorstjänsten både är ett kall och ett yrke. Jag blev nyligen medlem och för mig var det ett sätt att markera att det här är min proffession, jag har jobbat sompastor i nästan 20 år. Jag tror också att församlingar överlag behöver bli mycket bättre arbetsgivare. Jag vet att det finns många pastorer som till exempel jobbar helt utan arbetsbeskrivning eller någon form av omsorg.

DÄRFÖR ÄR JAG INTE FACKANSLUTEN
Johan Pettersson, Filadelfiaförsamlingen, Storuman

Ä Jag är inte medlem. Jag skulle aldrig kunna ta en facklig strid med min arbetsgivare församlingen. Den dagen jag måste ta en så´n strid har jag förbrukat mitt förtroende och då avgår jag. Jag har inget emot facket som sådant. Jag förstår att det inte bara handlar om konflikt utan att arbetsgivaren också får en samtalspart. Men jag känner mig inte bekväm med det systemet.