Anmäl dig till Pingst Ledare 2020!

En hylla att hylla

Nej, man vill ju inte framstå som vare sig bakåtsträvare eller teknikfientlig. Men en sak oroar mig lite med det nya, digitala sättet att tillägna sig litteratur. Självklart är allt som medverkar till ökat bokläsande bara att applådera, men ändåÄ
Det handlar om bokhyllor. Jag råkar vara en person som gillar bokhyllor. Jag trivs i rum med höga, välfyllda bokhyllor. Gärna lite slarviga, där pocketböcker blandas med inbundna, där prydligt uppställda bokryggar här och var störs av spontant ditslängda böcker på tvären. Då känns hyllan levande och använd och hela rummet får en atmosfär av hemtrevnad och välbefinnande.

VISST FINNS DET OCKSÅ en baksida. Boksamlandet avslöjar snabbt hyllornas fysiska begränsning och vi är många som stått med utrensningsångest när det svämmat över. Att slänga böcker är en obehaglig upplevelse som vi gärna undviker, vilket inte minst second hand-butikernas digra utbud av begagnad litteratur vittnar om.
Men inte ens den olägenheten kan förta min förtjusning i bågnande bokhyllor. Därför bekymrar mig den digitala tidsåldern en aning. Vad händer nu med bokhyllorna? Att de är långt mer än förvaringsmöbler kan den bli varse som tar sig för att botanisera en aning. Sådana exkursioner kan säga en hel del om hyllans ägare är ju givet, men man kan också göra andra, angenäma upptäckter.
I min egen bokhylla stötte jag för en tid sedan på en bok som tidigare haft sitt hem hos min farmor.

DET FANNS EN ANLEDNING till att jag tog fram den just då, men vad det rörde sig om minns jag inte nu. Men när jag såg min farfars namnteckning och ett årtal vackert handskrivet på insidan av pärmen stannade jag upp en stund. Jag träffade aldrig min farfar. Han dog relativt ung och många år före min egen födelsedag. Men här, med boken i handen, kändes det som om jag faktiskt kunde möta honom. Jag kunde dela en läsupplevelse med honom, försöka förstå vilka
avtryck den gjort i hans liv och vad som, för en stund, rörde sig i hans tankar. Helt enkelt få enliten glimt av den värld som var hans.
Och plötsligt kändes det som jag hittat en liten, dittills fördold skatt. Som om min farfar sparat en hemlighet att dela just med mig. Sådant kan bokhyllor rymma. Men jag undrar: Kan digitala plattor göra sånt?