Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer

Ellinor fick pris för Panziengagemang

Ellinor Ädelroth, projektledare för det PMU-ledda SSV-projektet på Panzisjukhuset i Bukavu i DR Kongo, fick nyligen utmärkelsen Västerbotten Grand pris. – Det är väldigt hedrande både för mig och för projektet SSV, säger hon.

Ellinor Ädelroth har varit projektledare för SSV-projektet sedan i januari förra året. SSV står för Survivors of Sexual Violence (överlevare av sexuellt våld) och är ett projekt som funnits på Panzisjukhuset sedan 2004. Hon var nominerad till priset tillsammans med sex andra personer och organisationer.
Priset delas ut av Region Västerbotten varje år och prissumman är på 30 0000 kronor. I år valde juryn dock att låta två av de nominerade dela på utmärkelsen, vilket innebär att Ellinor Ädelroth fick dela prissumman med Maronga Furaha, som startat mötesplatsen Marongas hörna för nyanlända, utsatta och pratsugna.
Bland årets nominerade fanns personer och organisationer som alla på sitt unika sätt bidragit till utveckling i Västerbotten genom årets tema ”det gränslösa mötet”.
Ä Temat tycker jag passar utmärkt på Västerbotten som ju har en mycket lång tradition av engagemang för omvärlden via bönhus och kapell, långt innan något större intresse fanns för omvärlden från resten av samhället. Vissa kommuner i Västerbotten leder ju även alltid generositetsligan i Världen Barn Galan till exempel, konstaterar Ellinor Ädelroth.
Om jobbet som ledare för SSV-projektet säger hon så här:
Ä Det är tufft och psykiskt påfrestande, men så meningsfullt och ett av de mest givande jobb jag haft.
Arbetet i SSV-projektet utvecklas hela tiden och Ellinor tycker att personalen ärfantastisk. Men det är också tungt. Att ständigt möta våldtagna kvinnor och nu också allt fler våldtagna barn, tar på krafterna. Förra året kom hela 84 barn under tio år till Panzi för behandling.
Ä Hjärtat vill slitas ur kroppen på en, säger hon. Barnen är så svårt skadade, infekterade och många gånger apatiska.
Hur hanterar ni detta då?
Ä Man går undan och gråter en stund, svarar Ellinor.
Ä Barnen läker fysiskt, men vad händer sen med dem, undrar jag. Kommer de någonsin att kunna ha ett samliv, kan de bli gravida och kommer de att kunna föda, vilket är så viktigt i den här kulturen?
Ellinor Ädelroth är medicine professor med dubbla läkarspecialiteter. Hon är både lungläkare och allergolog och har huvudsakligen varit verksam i Umeå. Sedan några år tillbaka är hon pensionär, men bara på pappret.
Engagemanget för sjukhuset började 2008 då hon besökte Bukavu för första gången. Då för att titta på ett center för handikappade barn, som hennes hemförsamling stödde.
Ä Då mötte jag också dem, som arbetar med läkarutbildningen på Panzi och passade på att fråga om de hade behov av en lungkurs.
Året därpå var hon där och höll kursen, och fick göra det inom ramen för sin tjänst i Umeå. Och sen har det varit en årligen återkommande uppgift.
Ä Jag stannade mellan 6Ä8 veckor varje gång. Först körde jag min teoridel, sen fick studenterna läsa på och så tenterade jag dem.
Under väntetiden passade hon på att startaen mottagning som lungläkare på sjukhuset. Det finns mycket lungproblem i landet, inte minst orsakat av tbc.
SSV-projektet har letts av PMU med medel från EU:s biståndsorgan ECHO. Detta upplägg avslutas i dagarna, men även om PMU inte längre kommer att vara projektägare så kommer arbetet att fortsätta. Och PMU kommer att fortsätta bidra till driften av sjukhuset.
Om Ellinor Ädelroth ska stanna kvar i Kongo är fortfarande osäkert.
Ä Jag vet inte än, säger hon. Det är inte ett lätt land att vara i, men på något sätt kommer mitt engagemang att fortsätta.