Pingst och corona Information från Pingst med anledning av corona.

BIRSEN

Turkietmissionär i Sverige

När Birsen Karlsson jobbar vid sina datorer i Huddinge redigerar hon ihop dagliga fyratimmarsblock av kristna program på turkiska, som sänds via Hotbirdsatelliten. Programmen når inte bara Turkiet, utan också en rad andra länder i Europa, Centralasien och Nordafrika. På det här viset missionerar turkiska Birsen för sitt folk, från sitt nya hemland Sverige.

Birsen Karlsson har sin arbetsplats längst in i ett hörn av Pingsthusets största rum. Här, i det ganska ödsliga rummet i Huddinge utanför Stockholm, där Samspar och TVInter tidigare ha t sina lokaler, arbetar hon som tv-missionär. Lite otippat kanske med tanke på hennes muslimska bakgrund och undersköterskeutbildning.
Men med en kallelse, teknikintresse och vilja att lära kan hinder undanröjas och i dag ägnar hon sina arbetsdagar åt att bakom sina skärmar och vid sina datorer redigera ihop fyratimmarsblock av kristna tv-program på turkiska, som via Hotbird-satelliten inte bara når Turkiet, utan hela Europa, halva Centralasien och Nordafrika. Dessutom sänds programmen via nätet. Det handlar om sändningar över Kanal Hayat, eller Livets kanal.
Birsen chattar också en hel del med tittare, dock inte i sitt eget namn, och hon har startat en Facebook-grupp, som fått omkring 390 medlemmar (den ökar hela tiden), de allra flesta kristna turkar, som uppskattar att ha fått kontakt med andra kristna.
Ä Vi får respons från en massa länder i dag, berättar hon. Jag har kontakt med turkar från massa olika länder. Det är uppmuntrande. Det handlar både om sådana som vill ställa frågor om kristen tro och om redan kristna.

Kontakt med turkar i Sverige
Hon har också fått kontakt med en hel del turkar i Sverige, som blivit kristna. Förhoppningsvis ska hon någon gång i höst bjuda in till en samling för alla dessa.
Birsen är anställd av pingstförsamlingen i Karlskoga. Församlingarna i Degerfors, Sala, Norrtälje, Robertsfors och Botkyrka är också med och betalar hennes lön.Hon har jobbat som tv-missionär sedan sändningarna över Turkiet blev möjliga i mars 2007. Det är precis detta hon vill jobba med.
Ä Men det behövs mycket förbön och ekonomiska bidrag, konstaterar hon.
Programmen, som Birsen klipper ihop och som sen rullar i en slinga under ett dygn, spelas in i olika länder.Hennes jobb är att se till att nya programblock hela tiden matas på. Varje dag, sju dagar i veckan, ska ett nytt fyratimmarsblock ut i etern. Det innebär att hon aldrig tar riktigt ledigt.
Ä Nej, jag och Sören Disby, som är programkoordinator, kollar hela tiden av, på kvällar och på semestrar och sån`t att allt funkar, säger hon.
Birsen lägger också tablån och jobbar med uppdateringen av hemsidan och klipper ihop utfyllnadsmaterial. Programmen resulterar i en rad mejl, som går till ett uppföljningskontor i Istanbul, som sköts av OM-arbetare.
Ä Det handlar om omkring 500 mejl i månaden. Jag får se dem och översätter mejlresponsen. Det ger verkligen ny kraft att läsa dem och breven brukar göra mig tårögd.

Växte upp i sekulariserad familj
Birsen växte upp i en sekulariserad muslimsk familj i turkiska Izmir, den stad som bibelläsare kallar Smyrna. Redan som liten såg hon en bild på Jesu korsfästelse, som liksom fastande i hennes inre.
Ä Den där bilden följde mig och jag tänkte mycket på den som tonåring och på varför han måste dö.
När Birsen som 16-åring läste en liten annons i tidningen med frågan ”Vill du veta mer om Jesus?” svarade hon direkt ja och anmälde sig till en bibelkorrespondenskurs.
Via vanlig snigelpost fick hon hjälp att börja läsa Bibeln. Hon startade med Johannesevangeliet och fortsatte sedan med hela Nya testamentet.

Positiv i början
Hennes pappa var till att börja med positiv till hennes bibelstudier. Han tyckte det var bra att hon informerade sig om kristen tro.
Ä Någonting hände i mitt hjärta under den läsningen, säger hon. Jag blev väldigt berörd och grät mycket. Efter en hel natts gråtande bestämde hon sig för att ta emot Jesus, hon kände det som att hon tagit emot kärleken och sanningen i sitt liv.
Ä När jag skrev till dem som höll i kursen och berättade om mitt beslut undrade de om jag ville träffa andra kristna och introducerade mig så för en liten församling i Izmir på 30 personer.
Birsens beslut att bli kristen togs dock inte väl emot i hennes familj. Hennes pappa blev vansinnig på henne, berättar hon.
Ä Jag fick inte gå ut själv längre, särskilt inte på söndagar. Även om min familj var sekulariserad så ansåg pappa att var man född turk var man också född muslim och skulle så förbli. Jag blev en skam för familjen och släkten.
Birsen berättar om hur hon hotades med än det ena, än det andra och hur hennes böcker och Biblar brändes upp. Nöden är dock som bekant uppfinningens moder och när Birsen inte fick gå ut själv längre på söndagar tog hon med sig sin syster till församlingens tjejträffar på andra veckodagar, vilket ledde till att också systern blev kristen efter ett år.
Pappans motstånd fortsatte dock, men han mjuknade betydligt när hans flickor tog hem sina kompisar från kyrkan så att de skulle få träffa honom.
Ä Han gillade dem och tyckte att de var ärliga och reko personer.
I dag är Birsens mamma också frälst, liksom hennes bror och svägerska. Men pappan är fortfarande muslim.
Ä Han ser inte behovet av att bli frälst.
Han kompromissar med sin fru när hon vill gå till kyrkan och trots att han tidigare tyckte att det var viktigt att hans döttrar gifte sig med muslimska män, gillar han Birsens kristne svenske man och gläds över deras två små pojkar som fått bibliska namn, Elia och Samuel.V id det här laget har Birsen bott i Sverige i tio år och behärskar svenska språket imponerande väl, både i tal och skrift.
Fredrik, som hennes man heter, träffade hon när han en sommar jobbade som ambulanssjukvårdare i Izmir och Birsen arbetade på sjukhuset där. I dag är Fredrik läkare och håller på med sin specialistutbildning.
Någon gång i framtiden kanske familjen Karlsson flyttar till Turkiet, men just nu finns deras uppgift i Sverige. Birsen har erfarenheter av hur tufft det kan vara att leva som kristen i Turkiet. Visserligen råder religionsfrihet på pappret och lagen säger att man får byta religion, men i verkligheten är det inte så lätt.
Ä Jag har blivit av med jobb när de fick reda på att jag var kristen och har varit med om att polisen arresterade alla i min kyrka och höll dem i förvar i ett dygn, berättar hon.
I alla turkars id-kort står det att de är muslimer, och det är ett väldigt bestyr att få det utbytt, berättar Birsen, som dock lyckades ändra sitt id-kort i samband med att hon döptes.
Som mammaledig blev Birsen invald i pingströrelsens land-au för Turkiet och det var kontakterna därifrån som så småningom ledde henne in i arbetsuppgifterna som missionär.
Drömmen om att sända kristen tv på turkiska hade hon levt med länge och att ge sig in i ett så tekniskt arbete såg hon som en utmaning.
Ä Jag hade ju lite teknikintresse redan tidigare och så har jag haft viljan att lära och ganska lätt för det.
Birsen jobbar tillsammans med Sören Disby, som hon regelbundet håller kontakt med via Skype.

Reser till församlingar
I dag reser hon också en del till de församlingar som är med och betalar hennes underhåll och hon försöker delta i olika missionskonferenser. Hon drömmer om att få vara med och utöka programtiden och att förutom turkiska program även få vara med och börja sända program på turkmeniska och uzbekiska. Redan i dag sänds ett program på azeriska.
Att ha sin fasta punkt i Pingsthuset fungerar utmärkt för Birsen, som bara har fyra minuters bilväg dit hemifrån familjens bostad. Och i huset finns stora möjligheter att träffa andra missionärer och dessutom finns Ibra-personalen där. Ibra är ju en av organisationerna bakom det turkiska tv-projektet.
Ä Det är det här jag vill hålla på med, säger Birsen och hoppas att få göra det ett bra tag framöver.