Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer
Bernt tillsammans med dottern Agneta.

Bernt tillsammans med dottern Agneta.

Alphakurs ledde till dop

Bernt, 82: Det har förändrat mitt liv

För ett drygt år sedan döptes de i samma gudstjänst, pappa Bernt och dottern Agneta. – Jag blev så förvånad när pappa började gå en Alphakurs att jag ville gå en själv, säger Agneta. – Dopet har förändrat mitt liv, säger Bernt.

Grönskan ligger tung över Ekerö centrum. Bernt Klang, 82, och hans dotter Agneta Wirström, 58, sneddar över torget och slinker in på Mälarökyrkans kafé.
– Jag kom in här en gång förut för att dricka kaffe, berättar Bernt, men när jag förstod att det var en kyrka som tillhörde pingströrelsen gick jag ut igen. ”Det här vill jag inte ha med att göra”, sa jag.
Nu skrattar han åt minnet. För det är just här som han har blivit frälst och döpts, och inom loppet av ett par år gått från att inte fundera närmare över den kristna tron till att bli en hängiven och trogen gudstjänstbesökare.
– Jag har levt ett gott liv, säger Bernt. Jag har aldrig funderat över tron eller behövt någon tro.
Agneta nickar bekräftande. Under hennes uppväxt var tro ingenting som förekom vare sig i samtal eller på något annat sätt. Det fanns inga kristna familjer i bekantskapskretsen. Tro var helt och hållet en icke-fråga. För tre år sedan förändrades dock vardagen när Bernts fru Gudrun fick flytta till vårdhem på grund av sin Parkinson. Frågorna kring livet dök upp, och efter 65 år tillsammans, varav 60 som gifta, blev Bernt plötsligt ensam.
En dag satt han hemma och lyssnade på Radio Morgonluft, som är Mälarökyrkans närradiokanal och sänds på samma frekvens som den populära Radio Viking. I programmet intervjuades en kvinna som hade gått en Alpha-kurs. Hon berättade om hur tron hade förändrat hennes liv.
I programmet bjöds det också in till en uppstartsträff med Marcus Birro, och Bernt bestämde sig för att gå dit. Väl där fick han tag i församlingens tidning med en annons om Alpha-kursstarten, och bestämde sig helt sonika för att gå på den också.
– Kursen fick saker att falla på plats för mig, säger Bernt. Jag fick ställa mina frågor, och det kändes som att jag fick alla svar jag behövde. Jag kunde på en gång acceptera att, ”ja, såhär är det.” Jesus är Guds Son. Jesus uppstod – det fanns vittnen som sett honom, så det var helt klart.
I botten fanns också en gammal barnatro, som Bernt haft med sig under hela livet men aldrig delat med någon.
– Jag har ju bett, det har jag, säger han.
I skolan fick han kristendomsundervisning, så Bernt visste vem det var han vände sig till i sina aftonböner. Men han berättade det aldrig för någon. Och någon organiserad religion ville han inte veta av. Han är inte barndöpt och konfirmerade sig heller aldrig.
– Pappa sa att jag fick göra som jag ville, ”men en kostym och en cykel får du ändå, så du behöver inte konfirmera dig för den sakens skull” sa han, berättar Bernt. Och prästen var en elak man, så jag ville inte gå och läsa för honom.
Dottern Agneta, en av familjens två döttrar, har däremot alltid intresserat sig för andliga frågor.
– Jag har läst mycket om buddhism, och jag levde i många år tillsammans med en man som är muslim, berättar hon.
Tidigare, under de tidiga vuxenåren, hade hon också sökt inom den kristna tron. Agneta hade många frågor, och när hon jobbade som förskollärare hade ett av barnen i hennes grupp föräldrar som var kristna. De hjälpte henne att få kontakt med en äldre man i sin församling som hon sedan regelbundet träffade för samtal, tillsammans med ytterligare en person. De fick ställa sina frågor och fick många svar.
Ändå landade Agneta inte i någon djupare tro, utöver den allmänna andlighet som hon alltid har bejakat. Pappa Bernt var inte förtjust i de där samtalen, minns de båda.
– Vad ska hon gå på det där för, tänkte jag, säger Bernt. Det är väl inget att prata om.
Därför blev Agneta desto mer förvånad när Bernt efter några veckors Alpha-kurs blev en övertygad kristen. Plötsligt var det hon som drog i bromsen.
– Jag var inte klar med min bild av Jesus, utan var väldigt influerad av en muslimsk syn. Där är Gud central, men vem är Jesus? Är han en profet? Frågan om treenigheten var väldigt stor för mig.
Agneta följde med Bernt till Mälarökyrkan för att se vad det var för ett ställe, och hon blev snabbt fäst vid församlingen.
– Alla var så positiva, och jag fick starka upplevelser här. Jag undersökte genom att lyssna med hjärtat.
Agneta bestämde sig för att också hon gå en Alpha-kurs för att få ställa sina egna frågor. Hon gick kursen terminen efter Bernt, och i gruppen fanns också en muslimsk kvinna. Agneta upplevde att alla möttes med respekt och att hennes egna frågor hjälpte även den muslimska kvinnan, som till stor del hade samma funderingar som Agneta.
– Under kursen fick jag mer och mer svar och jag kände i hjärtat att det var rätt, säger Agneta.
Så blev det dags för dop, i september 2015. Agneta och Bernt döptes efter varandra i samma gudstjänst.
– Det har förändrat mitt liv, säger Bernt. Förr hade jag lättare att bli irriterad, men nu förlåter jag snabbare.
– För mig skedde ingen förändring direkt i dopet, säger Agneta. Men efter 2–3 månader upptäckte jag en ny röst inom
mig. Man har ju de där ”rösterna” inom sig som kanske är vad ens mamma eller pappa skulle ha sagt, eller att man anklagar sig själv eller andra. Plötsligt upptäckte jag att det fanns en ny röst, en som var vägledande och tillrättavisande på ett kärleksfullt sätt. Det är väl den heliga Anden, helt enkelt.
– Numera kan jag prata med vem som helst om min tro, säger Bernt.
– När jag möter problem ser jag Jesus genom problemen, som sänder ljus och kärlek till mig, säger Agneta.
– Då vet jag att det kommer att gå bra.