Anmälan till Pingst Ledare har öppnat
Foto: AdobeStock

Foto: AdobeStock

Finns det hopp i miljöfrågan?

Rubriker och larmrapporter om klimatet har blivit mer eller mindre vardagsmat. Är det kört? Spelar det någon roll vad vi gör? Ska inte jorden ändå gå under?

MILJÖ- OCH KLIMATFRÅGOR ligger högt på de flesta agendor idag. Hot om allt från smältande glaciärer, till effekterna av avverkad regnskog, rekordvärmeböljor och färskvattenbrist hör vi om nästan dagligdags.
Somliga förnekar alltihop, kanske som en skyddsmekanism, andra blir klimataktivister där alla medel är tillåtna, även demokratins avskaffande. Åter andra tappar modet och blir deprimerade.
Förr hände det att predikanter beskylldes för att predika om domedagen och undergången, nu är det andra ”profeter” som gör det.
Vad säger då den kristna tron och kyrkan om detta och särskilt den karismatiska rörelsen, som Pingst i Sverige är en del av. Ja, läser man det teologiska nätverkets senaste skrift med titeln Gud, miljön och klimatet kan man notera ett betydligt mer holistiskt sätt att se på Guds frälsningsplan än det som tidigare förkunnats. Och att människans ansvar för att förvalta Guds skapelse betonas.
”Vi tror att jorden är Herrens och att han också är den som till sist kommer att se till att hans skapelse blir återställd till det han tänkt från början”, skriver de bland annat. Och när Bibeln talar om att ”Gud älskade hela världen och gav den sin ende son”, så menas verkligen hela världen. ”Inte bara människorna utan hela skapelsen är föremål för Guds kärlek och räddningsaktion”.

LIKNANDE TANKAR kan man hitta i avsnittet Anden gör det gröna grönare i pingstföreståndare Daniel Alms nya bok. Där skriver han bland annat så här: ”Jag tänker att om vi ser på skapelsen med ett karismatiskt öga motiveras vårt miljötänkande av gudsnärvaron. Jag tänker att om vi ser på frälsningen med ett perspektiv
av Andens vind förstår vi att frälsningen är för oss för personligen men också för en hel värld.”
I det teologiska nätverket ingår bland andra Sören Perder, Örebro, numera pensionerad pingstpastor. Han är den som skrivit den nya skriften, som dock har lästs, kommenterats och justerats av hela nätverket tillsammans, så att alla står för texten.
– Vi hade pratat länge om att skriva något om skapelsen, säger Sören Perder, och så landade vi i hotet mot skapelsen. Vi började jobbade med ämnet innan det blev så hett som nu, redan före förra årets extrema sommar.
Kanske har det brännande aktuella ämnet bidragit till att skriften kommer just nu, men han ser det inte som en tillfällig våg eller någon slags anpassning till det som ligger i tiden.
– Nej, vi ser det mer som att det handlar om en ny övertygelse, en fördjupad förståelse av frälsningens och skapelsens innebörd. Vi har blivit mer och mer övertygade om att Bibeln har något att säga
om denna aktuella fråga, som alla brottas med.

I ARBETET MED bibeltexterna behöver man bearbeta och arbeta med både skapelse- och framtidstexterna, menar han.
Teologiska nätverkets skrift tar sin utgångspunkt i Bibelns allra första kapitel, och avslutas i Uppenbarelsebokens framtidsvision och lyfter på vägen dit också syndaflodsberättelsen, profetrösterna och självklart Jesu avgörande försoningsgärning.
– I vår andliga tradition har vi nog förandligat frälsningen till att bara handla om den enskilda personen, säger Sören Perder, men försoningen, befrielsen, handlar om upprättelse för allt och alla, inte bara om människorna utan om helavärlden. När helhetssynen kopplas ihop med karismatiken och nöd för andras
frälsning då kan det hända saker, fortsätter Sören Perder.
– Det kristna hoppet är ett viktigt bidrag till krisen, eftersom vi tror att det finns en framtid för människorna och jorden och vårt uppdrag är att göra det vi var och en kan för att bidra till det.
– Vi vet ju vilka konsekvenserna av vårt sätt att leva är och vi behöver handla utifrån det.
Även pingstpastorn Sven-Gunnar Hultman, verksam i Grindtorpskyrkan i Täby, har på senare år engagerat sig både teologiskt och praktiskt i frågor kring miljö och klimat.
– Jag tyckte att det var dags att hugga på det ämnet när vi förra våren planerade för bibelskola ABC här i Stockholmsområdet. Jag formulerade ett föredrag som jag höll kanske ett tiotal gånger och sedan ledde
det i sin tur till ett seminarium på Pingst Pastor i vintras.
Sven-Gunnar Hultman ingår också i SKR:s arbetsgrupp för klimat och hållbar utveckling och har också engagerat sig i föreningen God jord.
– Andra kyrkor har jobbat mycket längre än oss med de här frågorna, vi ligger efter eftersom vi i vår tradition framför allt fokuserat på den enskilda människan och inte tänkt så mycket på vad som händer på den här jorden.
Förvaltaransvaret var det första budet människorna fick, menar han och därför har vi var och en ett ansvar för hur vi lever och använder våra resurser.
– Jag gör det jag kan för att minska min klimatpåverkan, säger han. Nu kan vi ju inte längre skylla på att vi inte vet vad konsekvenserna blir.
Både han och Sören Perder vill dock undvika både skuld- och skam-begreppen kopplade till klimat och miljö. Det är en för stor fråga för att lägga allt ansvar på enskilda individer menar de, men det handlar om frihet under ansvar. De tycker båda att det är viktigt att också försöka påverka strukturer, politiker och andra beslutsfattare.
– Men hur jag äter och lever har betydelse. Vi kan alla ta små steg i rätt riktning utan att för den skull bli moralister, säger Sören Perder och lyfter människans uppdrag att förvalta skapelsen.
– Det är något vi människor svikit. Vi behöver komma fram till det igen, att vi ska vara förvaltare, inte härskare.
– Om många tänker till kring köp och konsumtion så kan något hända, säger Sven-Gunnar Hultman. Vi måste göra vår del, ta hand om varandra och skapelsen, och det behöver egentligen inte vara mer komplicerat än så.
Han vill lyfta att det lilla var och en gör kan ha betydelse och att glädjen över att vara med och göra jorden bättre är viktigt och en mycket bättre drivkraft än skuld och skam.
Bibeltexterna om de yttersta tingen och framtiden är inte lätta att tolka och kristna kan komma till olika slutsatser. Teologiska nätverket konstaterar detta, men menar att det avgörande är vad man tror att det yttersta målet är; en flykt från jorden eller en upprättelse av skapelsen. Varken Sven-Gunnar Hultman eller Teologiska nätverket tror att jorden bokstavligt ska gå under.

NÄR BIBELN TALAR om en ny himmel och en ny jord menar de att det handlar om en upprättelse av skapelsen, där Gud och människan åter kommer att leva i harmoni, så som det var tänkt från skapelsens början i Edens lustgård. Förbundet med Noa läses utifrån detta som ett löfte att Gud inte kommer att ödelägga jorden och utplåna alla levande varelser. Och när Gud tog itu med ondskan på jorden genom Jesu död på Golgata, innebar det försoning för hela världen.
– Jag får ihop hela Bibeln av ett sådant tänkande och det ger mig goda skäl till att vara förvaltare och bidra till en så ren jord som möjligt, säger Sven-Gunnar Hultman, som hoppas att frågor kring miljö och klimat också ska leta sig in i kommande konferensprogram och att fler kyrkor och församlingar ska inse det signalvärde som ligger i att ta de här frågorna på allvar.
– Om kyrkor exempelvis satsar på solenergi på taket så säger det något viktigt, tycker han.
Larmrapporter och undergångsrapporter lär fortsätta och väldigt mycket återstår att göra och situationen är allvarlig,
– Vi blir irrelevanta för en yngre generation om vi inte tar tag i de här frågorna. Man måste ge svar på de frågor som finns. Vårt viktiga bidrag är att ha med hoppet om att världen kan räddas.
Eller som Teologiska Nätverket formulerar saken: ”Om vi tror att Bibeln är en helhet, att Gamla och Nya Testamentet ska hållas samman, då kan det kristna framtidshoppet inte begränsas till en tro på ett andligt tillstånd i en annan värld. Då innefattar hoppet en vision om själva skapelsens upprättelse. Och hoppet blir en drivkraft! Vi kan agera för att bevara och återställa skapelsen därför att vi har ett hopp om att detta en dag ska ske genom
Guds ingripande.”

Lästips/
Gud, miljön och klimatet,  Teologiska nätverket. Finns på Pingsts webbshop
Teologi för hela skapelsen: En studie om teologiska grunder för engagemang i miljö och samhälle
Finns på www.pingst.se
Alla himlens fåglar har flytt, Profeten Jeremia i sin egen tid och i vår,  Peter Halldorf, Artos förlag

Praktiska tips/
• Sortera och lämna sopor till återvinning
• Se över sina konsumtionsvanor
• Handla återbrukat och närodlat
• Äta mer vegetariskt
• Minska på resursslukande resor
• Värna biologisk mångfald