Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer

”Raggarpastorn” i Härnösand

Att Roine Åkerblom med sin missbrukarbakgrund skulle bli pastor var långt ifrån självklart. Men i dag har han fått titeln socialpastor av sin arbetsgivare, Pingstförsamlingen i Härnösand. Men hans stora intresse för amerikanska bilar gör att han ofta kallas för ”raggarpastorn”.

Roines pastorstjänst innebär ansvar för LP-kontakten och övriga sociala insatser, men han står också gärna i talarstolen och predikar. Att han skulle hamna på den plats han är i dag var långt ifrån självklart. Av omgivningen i hemorten Bjästa utanför Örnsköldsvik, betraktades han förmodligen som en i ett gäng killar med ”dålig social prognos”.
Roine placerades tidigt i fosterhem. Han är helt på det klara med att hans biologiska föräldrar saknade möjlighet att ta hand om honom och han har bara gott att säga om sitt fosterhem.
Ä Det var ett bra hem, säger han och lägger ingen skuld på fosterföräldrarna för att han själv tidigt hamnade snett.
Ä Men jag mådde inte bra, säger han enkelt och berättar att han umgicks i ett gäng där alkohol och så småningom andra
droger var flitigt förekommande.
Ä Jag började missbruka redan i 13-årsåldern, säger han men rättar sig i samma andetag:
Ä Nej, självklart började jag inte missbruka, det gör ingen. Det börjar alltid med bruk.
Det blev en livsstil som han höll sig till i flera år, med kriminalitet och våldsamheter i spåren. Samtidigt lyckades han ta sig igenom både grundskola och en tvåårig verkstadslinje på gymnasiet.
Trots många upptäckta besök utanför lagens gränser dömdes han heller aldrig till fängelse, vilket han i dag betraktar med viss förvåning.
Ä Jag dömdes i stället till vård på behandlingshem och jag inser nu att jag faktiskt fått väldigt många chanser.
Men många och långa tider på behandlingshem blev det. Där arbetade man seriöst med bra metoder, men efter varje behandlingsresa så klev han in i samma destruktiva beteende igen.
Det gick så långt att Roine själv, då dryga 20 år, gav upp och resignerade inför sin situation.
Det omfattande missbruket ledde till slut till en psykos. Han fick tillbringa en tid på psyket, där någon kom med idén att skicka Roine till ett kristet behandlingshem.
Roine gick med på det och kom till Hällnäshemmet som drevs av dåvarande LP-stiftelsen. Där bestämde han sig för att låta Gud få plats i livet och att leva som kristen. Men när han lämnade hemmet upprepades det vanliga mönstret: Återfall i det gamla och Ä än en gång Ä inlåst på häktet. Men ändå annorlunda Ä han hade mött Jesus. Och där i cellen vände han sig till honom:
Ä Jag bad: ”Jesus, hjälp mig nu! Jag vill ju inte leva så här!”
Han fick ett mirakel som bönesvar. Hällnäshemmets folk hörde nämligen av sig till polisen. De hade fått veta att Roine
fanns där och föreslog helt enkelt att de skulle få hämta Roine direkt på plats och ge skjuts tillbaka till Hällnäshemmet.
Så blev det. Och för att göra en lång historia rekordkort: Roine fortsatte från Hällnäshemmet till Dalkarlså folkhögskola, träffade Sara som skulle bli hans fru och mor till deras två barn, i dag 5 och 8 år. Han utbildade
sig också till behandlingsassistent och alkohol- och drogterapeut.
I dag är han alltså verksam som socialpastor. Men han har också en annan, lite mer folklig, titel: Raggarpastorn.
För en sak har följt med från Roines tidigare liv Ä intresset för motordrivna fordon i allmänhet och stora amerikanare i synnerhet.
Ä Jag har en sådan bil, säger Roine och det hörs på rösten att han gillar det.
Kanske inte minst för att det ger honom en naturlig kontaktpunkt till folk med samma motorintresse. Socialpastor, raggarpastor eller helt enkelt pastor? Det spelar kanske inte så stor roll. Det fina är att en dålig prognos vändes till
ett gott liv för honom och de människor han i dag betjänar.
Av ”buset” från Bjästa syns inte ett spår. Om man nu inte räknar det som en häftig amerikanare lämnar efter sig.