Läs senaste upplagan av Tidningen Pingst här Läs mer

”Jag har fått mitt drömjobb”

Nina Erikssons jobb det närmaste året är att på olika sätt lyfta upp kvinnor och mammor som befinner sig i och runt missbruk. LP-verksamheten kallar satsningen för Debora-projektet.

Nina Erikssons första utmaning blir att inspirera till nya eller förbättrade initiativ så att målet minst tio kvinnoorienterade verksamheter i landet uppnås. På några platser ligger man redan i framkant och deras erfarenheter ger Nina tips och råd på vägen.
I november flyttade hon och maken Peter till Ursviken utanför Skellefteå. Flyttlasset gick i slutet på november. Lite vemodigt var det att lämna kollegorna och arbetet på Torpa respektive Lillvik.
Ä Men för oss som är norrlänningar känns det riktigt bra att komma närmare våra rötter. Den som känner mig vet att jag vissa stunder längtat något så otroligt. Jag är från Skellefteå och Peter från Boliden.
Peter är ansvarig för LP-kontakten Skellefteå, där vissa av samlingarna i januari inneburit extrastolar för att inrymma de runt 50 personer som kommer.
Ä Och jag har fått mitt drömjobb Ä att gå ut och strida för människor i missbruk och då i synnerhet kvinnor.
Men först såg det rätt dystert ut jobbmässigt för Nina i och med flytten. Men en dag i ett sammanhang där en person fick framföra en hälsning till Nina då slutade hon misströsta.
Ä En av pastorerna här uppe, Martin Rehn framför denna hälsning till mig: ”Jag har skräddarsytt en plan för dig, du ser den inte nu, men du kommer få se den falla på plats”.
Och nu från 1 februari i år har den fallit på plats. Ända sen hon själv var en av dem som satt i stadsparken har hon retat upp sig på den attityd som finns hos alltför många missbrukande män. Det kan enligt Nina exempelvis ta många år innan du som kvinna blir tilltalad med ditt namn. ”Ragges fru” eller ”Berras flickvän” är spontant några namn hon minns.
Ä Först kommer mannen, sen hunden och allra sist kvinnan. Jag vill ut och ändra på det synsättet, utbrister Nina.
I nästa andetag inser hon att det behövs en del tålamod och att konfrontation inte alltid är det mest framgångsrika konceptet.
Ä Min innersta önskan är att kvinnor ska få en självkänsla som de är värda. Allt för ofta ser vi ett mönster där kvinnor i missbrukssammanhang exem-pelvis väljer en relation med en man som de tror att de är värda, inte utifrån vad de förtjänar.
Ä De vet allt om mannen med samtidigt väldigt lite om vad de själva önskar. Mitt råd blir därför ofta numera: ”bli inte tillsammans med någon just nu”, fortsätter Nina.
Ä Skuld och skam omger utsatta kvinnor i så hög grad att det krävs mer än bara en klapp på axeln för att hjälpa.
Ä När en man är på behandling eller avtjänar tid på anstalt, då har han oftast lämnat barn och familj långt tidigare och det är det ingen som ifrågasätter. Men för en kvinna i samma situation är denna fråga alltid lika dagsfärsk. Då hörs kommentaren i kulisserna ”och tänk dig, hon har egentligen tre barn som hon borde ta hand omÄ”
För Nina är denna verklighet inget hon behöver läsa in, den finns där redan.
Det hon är nyfiken på är hur arbetet för att stärka kvinnor går till idag. Vad kan hon ta med sig för att vara med och starta upp något LP-kvinnoarbete på nya platser? Vad saknas för verktyg för att göra det möjligt, finns resurserna på hemmaplan eller behövs det ytterligare hjälp?
Framöver finns inbokningar till bland annat Örnsköldsvik, Gävle för att hämta inspiration. Nina kommer också att göra resor tillsammans med Carina Nyman inom LP-verksamheten.
Ä Vid min sida har jag en Ledningsgrupp som följer mig i utmaningar och vägval, Karina Jansson, Ulrika Wadskog och Anna Svärd. Det känns bra att vi kan både fatta snabba beslut och pröva andra spår ytterligare en gång.