Pingst och corona Information från Pingst med anledning av corona.
Gruppbild på missionspionjärer i Sydamerika.

Gruppbild på missionspionjärer i Sydamerika.

Pingst firar 100 år av mission

I samband med missionskonferensen Sänd, som hålls nu i helgen kommer Filadelfiaförsamlingen i Stockholm att uppmärksamma att det är 100 år sedan Lina och Samuel Nyström ut som missionärer till Brasilien.

Men fokus kommer inte att ligga på nostalgi.
– Vi vill att alla ska komma ut ifrån firandet med känslan av att det är vi som bär det här vidare in i de kommande hundra åren, säger Lena Tellebo.

Gunnar Swahn har varit internationell samordnare i Filadelfiakyrkan sedan drygt 17 år. Den uppgiften har nu tagits över av Lena Tellebo som ansvarar för jubileet, och planerna har pågått i över ett års tid. Det passade bra att lägga firandet tillsammans med Pingsts nystartade missionskonferens, Sänd, som hålls för tredje gången den 22–24 september, men som ska vara årligt återkommande.
– Den är en omgjord version av de gamla missionskonferenserna som hölls i pingströrelsen, berättar Gunnar Swahn.

– Det fanns svenska missionärer i Brasilien även före Nyströms, berättar Gunnar Swahn. Daniel Berg och Gustaf Vingren var där tidigare, men de var inte utsända ifrån Sverige. Därför var trots allt Lina och Samuel de första missionärerna som sändes ut av svensk pingstmission.
Och även om just paret Nyström blev de första att sändas ut som Filadelfiakyrkans missionärer var de inte ensamma. Dels fanns redan flera svenskamerikaner ute i missionstjänst runt om i världen. Dels kom en strid ström efter dem ut på fälten. År 1921, bara fem år efter att de första missionärerna hade sänts ut, hade pingströrelsen i Sverige genom Filadelfiakyrkan 22 missionärer ute i 20 länder världen över.
Eftersom pingströrelsen bestod av fria församlingar, vilket var en viktig del i rörelsens teologi, behövde man hitta ett sätt att organisera sig på som både stämde med den ideologiska övertygelsen och gjorde arbetet praktiskt möjligt. Därför var det under många år just Filadelfiaförsamlingen som stod som utsändande församling, även om en missionär i praktiken hade sitt underhåll från någon annan församling.
Under 1960-talet blev flera av missionsländerna självständiga vilket ledde till att mycket av missionsarbetet överlämnades till den lokala befolkningen. År 1955 startade Ibra sin verksamhet, och 1965 startades PMU för att kanalisera svenska biståndsmedel via svensk pingstmissions olika sociala projekt. Det är dock fortfarande församlingarna som sänder ut missionärerna. Under flera år har antalet utsända missionärer minskat. Strukturer har förändrats och förutsättningarna för mission har påverkats.
Nu ser man dock åter en vissökning av antalet missionärer när man har hittat nya sätt att samarbeta där alla blir jämbördiga deltagare.
– Det finns en poäng i att mötas mellan olika kulturer, med olika bakgrund, mellan olika synsätt. Då kan någonting fantastiskt uppstå, säger Gunnar. Mission är i dag mycket mer än att flytta till ett annat land. Hela världen har förändrats, och många människor kommer också till Sverige och Europa, inte minst genom migrationsströmmarna.
Hur missionen ska se ut framöver är också en viktig del av 100-årsfirandet, understryker Lena Tellebo.
– I dag har vi människor i våra församlingar som jobbar över hela världen, och vi har ungdomar som är ute och reser. Tänk om vi alla kunde förstå att var och en kan vara en missionär i sitt eget sammanhang.

Ett särskilt hjärta för Europa kommer också att genomsyra konferensen.
– Gud har ju inte lämnat någon del av världen, men jag tror att Gud har en plan med de här dörrarna som öppnas nu, bland annat genom migrationen.
Själva jubileumskvällen kommer att äga rum på lördag den 24 september. Då blir det sång och musik, tal, berättelser om missionärer, samt bild- och filmvisning. Gabriella Wessman leder kvällen. Under söndagen blir det också en särskild middag för missionärer, som alla församlingar har uppmanats att bjuda in sina missionärer till.
– Och överallt ska budskapet finnas: ”Gå ut i hela världen!”. Folk ska inte kunna undgå att se det, säger Lena entusiastiskt. Jag önskar att alla ska gå ut ifrån firandet med känslan att, ”tänk att jag får vara en del av det här”!