Frågor & Svar

  • LÄS SVAR

    Alkohol

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vilken är Pingströrelsens syn på alkohol?

    Pingströrelsen växte fram under samma tid som nykterhetsrörelserna och församlingarnas medlemmar har historiskt sett tagit avstånd från allt bruk av alkohol. Det har motiverats utifrån Bibelns tydliga och allvarliga varningar för missbruk av alkohol och den livsstil som ofta följde i missbrukets spår. I Pingströrelsen var det redan från början en angelägen uppgift att arbeta med socialt utslagna människor och att hjälpa dem som hamnat i missbruk och kriminalitet att börja leva nyktert och lagligt. Det blev självklart så att församlingarna måste vara alkholfria zoner för att hjälpa dem som kommer från missbruk och elände att leva sina nya kristna liv utan onödiga frestelser och risker för återfall.

    Däremot avkrävs inga nykterhetslöften för att bli medlem i en pingstförsamling utan det betraktas som vars och ens ensak hur man hanterar detta. Det är ju uppenbart i de bibliska texterna att ett måttligt bruk av t.ex. vin var accepterat i den kristna gemenskapen och denna fråga överlåts till den enskilde att avgöra. Men total avhållsamhet från allt alkoholbruk är fortfarande en stark och dominerande hållning inom Pingströrelsen.

  • LÄS SVAR

    Dop

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur definierar Pingströrelsen dopet och varför praktiseras endast troendedop?

    Vi ser dopet som den akt där människan överlåter sig till Gud, bekräftar och fullföljer sin omvändelse. Gud själv har till dopet knutit löften om förlåtelse för synd och givandet av Helig Ande. Dopet är en del i själva frälsningen.

    Vi döper enbart troende människor därför att det är det enda dop som är omskrivet i Bibeln. Vid varje berättelse om dop i Nya Testamentet gäller texten människor som själva lyssnat till förkunnelsen, kommit till tro och valt att bli kristna. Det finns inga ord om att bära fram små barn som inte själva har någon chans att ta ställning och välja om de vill följa Jesus eller ej.

    I Pingströrelsen sker dopet genom nedsänkning, dvs. den som blir döpt doppas helt och hållet ned i vattnet. Det kan ske utomhus i en sjö eller i havet om sommaren, men också inne i kyrkan. I alla Pingstkyrkor finns en dopbassäng som kan fyllas med vatten och som är stor nog för dop av vuxna på detta sätt. Vi menar att detta sätt stämmer med Bibelns undervisning. Bilderna om att ”begravas” och ”uppstå” blir tydligare med ett nedsänkningsdop, och själva ordet dop betyder just ”doppa ned i” eller att fullständigt ”omslutas av”.

    Om någon blivit döpt som barn men senare i livet kommer till personlig kristen tro och omvänder sig till Jesus Kristus så döps en sådan person till Kristus. Vi ser det inte som ett ”omdop”, utan menar att detta som görs i vuxen ålder efter egen bekännelse och eget beslut är det bibliska dopet. Man kan säga att spädbarnsdopet då underkänns och inte betraktas som ett egentligt dop. Alla de kristna vänner som är döpta som spädbarn och som verkligen accepterat sitt dop sedan de blivit vuxna respekteras förstås med den tro de har, och är välkomna att delta exempelvis i nattvardsfirandet i en Pingstkyrka.

    Pingströrelsens syn på dopet behandlas utförligt i en av skrifterna i serien Trons hemlighet, som ges ut av Teologiska nätverket i Pingst. Denna skrift kan laddas ner gratis, klicka här

  • LÄS SVAR

    Konfirmation

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Jag har hört att ni har kristendomsskola i stället för konfirmation, är det sant, och i så fall varför?

    Under lång tid har ordet "konfirmation" i religiösa sammanhang mest använts av Svenska Kyrkan, och det betyder att man i vuxen ålder "bekräftar" sitt dop som man vanligen fick som omedvetet spädbarn. Det innebär alltså ett beslut att vara kristen och i samband med konfirmationen tar man även emot nattvarden. Den här konfirmationen av ett spädbarnsdop kan ske i vilken ålder som helst, men det har blivit vanligt att göra det i 14-15 års ålder. Före konfirmationen läser man vanligen en hel del om vad kristen tro innebär, så man vet vad man tar ställning till i sin konfirmation. Sådana skolor i vad kristen tro innebär kallas i dagligt tal ofta konfirmationsläsning, eller förkortat konfa.

    I Pingströrelsen (och andra frikyrkor) har man också ofta sådana utbildningar för ungdomar som börjar bli vuxna och vill veta mer om kristen tro. Eftersom vi i Pingströrelsen inte praktiserar dop av små barn så finns givetvis ingen konfirmation av sådant dop. Snarare kan man säga att den som låter döpa sig, ofta i tonåren, med själva dopet bekräftar, konfirmerar, sin tro. Men själva läsningen, utbildningen i kristen tro, kallas även inom Pingströrelsen ofta för konfirmation eller konfaläsning, eftersom det i ungdomsvärlden blivit ett så etablerat och accepterat ord. Men ibland kallas det även kristendomsskola eller något liknande uttryck.

  • LÄS SVAR

    Pingströrelsens början

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur startade Pingströrelsen?

    Egentligen kan man säga att den internationella ”Pingströrelsen” startade på den första Pingstdagen efter Jesu död och uppståndelse. Hela den kristna kyrkan föddes som en slags pingströrelse med andedop och starka andliga manifestationer. Under den världsvida kyrkans varierande historia har det funnits många andliga förnyelserörelser som kunnat kallas för pingströrelser.

    Den svenska Pingströrelsen brukar räkna sitt ursprung från en kristen väckelse år 1906 i Los Angeles. I Amerika fanns en mängd olika kristna kyrkor och rörelser och i många sammanhang talade man mycket om möjligheten att få uppleva ett dop i den Helige Ande med samma följder som på Pingstdagen i Jerusalem, med tungotal, profetiska ord direkt från Gud, helanden av sjuka och olika mirakel.

    År 1906 skedde just en sådan andeutgjutelse i ett kapell vid Azusa Street i Los Angeles. Människor hörde olika språk talas av personer som inte kunde språken, och många personer upplevde behov av syndernas förlåtelse. Denna väckelse spred sig ut över hela världen med en enastående hastighet. Genom flera svensk-amerikaner spred sig rörelsen också till Sverige redan år 1907. Många personer vittnade om att de blivit ”uppfyllda av Anden och talade i tungor”. Väckelsen togs emot av människor och grupper i befintliga församlingar och kyrkor, mest i baptistförsamlingar men också i andra frikyrkor. Spänningar uppstod kring den starka betoningen av den helige Ande och tungomålstalandet, vilket ledde till att det under 1910-talet började formas en ny församlingsrörelse av församlingar som var öppna för denna typ av andliga erfarenheter. Rörelsen fick så småningom namnet Pingströrelsen. I Sverige var det mest baptister som blev pingstvänner, och hela Pingströrelsen kan beskrivas som en förgrening från Svenska Baptistsamfundet. I andra länder kan Pingströrelserna ha andra rötter, som t.ex. metodismen.

    Pingströrelsen finns idag över hela världen och räknas som en av de allra största kristna kyrkorna med flera hundra miljoner medlemmar. Pingstväckelsen fortsätter att växa och är den snabbast växande religiösa rörelsen i världen.

    Mer historiskt material presenteras under en särskild avdelning på denna webb-plats, KLICKA HÄR

    Frågan behandlas särskilt i historieverket: Pingströrelsen – händelser och utveckling under 1900-talet (2007).

  • LÄS SVAR

    Benämningen Pingströrelsen

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Varför heter Pingströrelsen "Pingströrelsen"?

    Det fanns redan på Jesu tid en helg bland judarna som hette Pingst. Den firades till minnet av när Mose fick ta emot de tio budorden på Sinais berg. I Bibeln beskrivs hur Jesu lärjungar på den första pingstdagen efter Jesu uppståndelse fick uppleva en stark andeutgjutelse. De talade i tungor flera olika språk som de inte kunde, och lyssnarna häpnade. Nästan 3000 personer kom till tro och lät döpa sig.

    När många kristna i olika kyrkor för 100 år sedan började tala om och uppleva liknande saker så kallades de för ”pingstvänner”, just för att de var vänner till det som hände vid pingsthelgen, med andeutgjutelse och tungotal. Från början var det ett öknamn, men så småningom blev det accepterat som beteckning på hela rörelsen.

    Mer historiskt material presenteras under en särskild avdelning på denna webb-plats, Klicka här

    Frågan behandlas särskilt i inledningen till del 2 av historieverket om Pingströrelsen: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

  • LÄS SVAR

    Gren på kyrkoträdet

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vilken förgrening inom kristenheten kommer Pingströrelsen ifrån?

    Den svenska Pingströrelsen är huvudsakligen en förgrening från Svenska Baptistsamfundet. I början av 1900-talet bröt det fram en andedopsväckelse i många kyrkor och samfund i Sverige. I denna väckelse betonades möjligheten att få uppleva dop i Anden, tungotal som på Bibelns tid, liksom profetiska hälsningar direkt från Gud. Denna andliga förnyelse spred sig i många kyrkor och samfund, allra mest inom Svenska baptistsamfundet. Även där fanns dock många medlemmar som var tveksamma eller direkt negativa till denna nya andedopsförkunnelse. Så blev det spänningar inom samfundet och i lokala församlingar. År 1913 uteslöts en av baptistförbundets församlingar ur samfundet, nämligen Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Den kan ses som den allra första Pingstförsamlingen i Sverige.

    Under de närmast följande åren var det många baptistförsamlingar som frivilligt lämnade Baptistsamfundet för att finnas med i Pingströrelsens gemenskap. Andra baptistförsamlingar delades, när en grupp ville fortsätta vara medlemmar i Svenska Baptistsamfundet och andra ville vara med i den framväxande Pingströrelsen. Det kom också en hel del medlemmar till Pingstförsamlingar från andra samfund.

    Mer historiskt material presenteras under en särskild avdelning på denna webb-plats. Klicka här

  • LÄS SVAR

    Pingstväckelsen, Pingströrelsen och Pingst – fria församlingar i samverkan

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vad är det för skillnad på pingstväckelsen, Pingströrelsen och Pingst - fria församlingar i samverkan?

    Uttrycken pingstväckelsen respektive pingströrelsen användes länge omväxlande som synonyma begrepp. I och med att forskningen kring den svenska Pingströrelsen tilltog under 1970-talet åtskildes begreppen för att få en större tydlighet i vad man menade.

    Ordet pingstväckelsen används som ett uttryck för den andliga förnyelsen som uppstod i USA i början av förra seklet och som spred sig över hela världen. Detta begrepp fokuserar alltså innehållet, talet om den Helige Ande och Andens gåvor, inklusive tungotal. Den förnyelserörelsen spred sig inom alla kyrkor och samfund, även Svenska kyrkan och Katolska kyrkan. Så pingstväckelsen kan inte begränsas till ett enskilt samfund eller sammanhang, lika lite som den Helige Ande är begränsad till någon särskild kyrka.

    Med ordet Pingströrelsen menas de församlingar, mest baptistiska, som i början av förra seklet slöt upp kring Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och dess ledare Lewi Pethrus. Dessa församlingar identifierade sig som pingstförsamlingar. De förblev självständiga men kom att samarbeta i frågor som mission, massmedia och social verksamhet. Pingströrelsen är i det avseendet en organisatorisk term som syftar på en svensk församlingsrörelse.

    År 2001 startades Riksföreningen Pingst Ä fria församlingar i samverkan som en förening av pingstförsamlingarna, med en gemensam styrelse. Många ville ha en tydligare ledning inom Pingströrelsen, där det fanns många styrelser av olika slag som en följd av det omfattande samarbetet mellan församlingarna. Man kan ändå inte säga att Pingst Ä fria församlingar i samverkan är samma sak som Pingströrelsen, för det finns Pingstförsamlingar som inte ville gå med i denna förening men som ändå är del av Pingströrelsen. Större delen av Pingströrelsen är dock med i Pingst Ä fria församlingar i samverkan.

    Frågan behandlas särskilt i inledningen av historieverket: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

  • LÄS SVAR

    Medlemsutveckling

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur har medlemsutvecklingen sett ut för Pingströrelsen?

    I Sverige växte Pingströrelsen ända fram till 1985, då fanns det drygt 100 000 medlemmar i 530 församlingar. Det mest expansiva årtiondet har varit 1930-talet, då medlemsantalet ökade från 30 147 (1930) till 69 373 (1940), alltså mer än en fördubbling på 10 år. Vid årsskiftet 2008-2009 hade Pingströrelsen 83 202 medlemmar i 475 församlingar.

    Utförlig statistik redovisas under en särskild avdelning på denna webb-plats. Klicka här

    Årligen presenteras statistik för varje enskild församling i Pingströrelsens årsbok

  • LÄS SVAR

    Äktenskap

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Varför är äktenskapet så viktigt för Pingströrelsen?

    Vi tror att Bibeln förutom att ge oss grundläggande kunskap om Gud och Jesus Kristus och frälsning även ger oss en god vägledning i hur vi ska leva våra liv. Den Gud som själv har skapat oss ger oss själv undervisningen om hur detta rika liv på bästa sätt skall växa och utvecklas. Gud skapade människan till man och kvinna och i deras gemenskap speglas Guds kärlek. Även om det i Gamla Testamentet talas om många personer som hade massor av kvinnor så var det inte idealet, vilket Jesus tydligt visar.

    I de grundläggande orden om man och kvinnas gemenskap står det hur en man skall ”lämna sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett”. Det är en ny social gemenskap som också innefattar den sexuella överlåtelsen till varandra. Vi anser alltså att det livslånga äktenskapet är instiftat av Gud för att vara ett stöd och en hjälp för kvinna och man i deras förhållande. I den kristna kyrkan är äktenskapet heligt. I äktenskapet finns de bästa förutsättningarna för gemenskap, ömsesidigt utvecklande liv i harmoni och självförtroende. Ett tryggt och kärleksfullt äktenskap ger de bästa förutsättningarna för barn att födas i och utvecklas och uppfostras i.

    Som ett uttryck för den vikt Pingströrelsen lägger vid äktenskap och familj driver Pingst familjeprojektet Tillsammans, som bland annat ordnar äktenskapskurser och utbildar familjeambassadörer i församlingarna.

    Läs mer om Tillsammans

  • LÄS SVAR

    Pingströrelsen vill göra Kristus känd

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Varför behövs pingstkyrkan idag?

    När Pingströrelsen föddes i Sverige för mer än 100 år sedan så var det inte för att det fanns något särskilt behov av en ny kyrka eller ett nytt samfund. Ingen hade någon tanke på att starta något sådant. Vad som behövdes var många kyrkor som kunde förmedla evangeliet om Jesus till sin omvärld, både med förkunnelse i ord och genom praktisk hjälp. Alla kyrkor behövde bli mer fyllda av den Helige Ande och få uppleva mer av andliga gåvor i sin uppgift i världen. Att det ändå blev en specifik Pingströrelse berodde i hög grad på att förkunnelsen om andens gåvor inte accepterades i alla kyrkor, och "pingstvännerna" kände att de inte kunde arbeta så fritt som de ville i sina gamla sammanhang.

    I grunden finns nog detta synsätt kvar. Vad som behövs framför allt är att alla kyrkor och samfund får uppleva mer av den Helige Andes kraft och verklighet, för att bättre utföra sin tjänst i världen. Pingströrelsen är en kyrka bland andra kyrkor, ett samfund bland andra samfund, och vi behövs alla för att göra Jesus Kristus känd.

    Givetvis kan man säga att Pingströrelsen behövs extra mycket i sådana områden där kanske andra kyrkor i omgivningen inte förkunnar och lever ut de sanningar som Pingströrelsen fokuserat på. Det gäller talet om Andens betydelse och möjligheten att kunna få uppleva andliga verkligheter och Andens gåvor i funktion. Det kan gälla missionsivern i lydnad för Jesu missionsbefallning, eller att ha en tät koppling mellan rikt andligt liv och praktisk tjänst för de allra fattigaste och mest behövande.

  • LÄS SVAR

    Skillnader och särart

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vad är de största skillnaderna mellan Pingströrelsen och andra kyrkor?

    För det första måste sägas att Pingströrelsens likheter med andra kristna kyrkor är mycket större än skillnaderna. Det gäller de grundläggande likheterna i tron på Gud Fader som skapare, Jesus Kristus som död och uppstånden, den Helige Ande som livgivare.
    För det andra bör det påpekas att det ofta finns en hel del skillnader inom ett och samma samfund. Alla pingstpastorer undervisar inte exakt likadant om allting, och svenska kyrkans präster kan också ha rätt olika undervisning i en del teologiska frågor.

    Några punkter som varit viktiga i Pingströrelsens förkunnelse kan vara:

    a) Pingströrelsen praktiserar troendedop, alltså dop av människor som är någorlunda vuxna och själva har bestämt att de vill vara kristna. Vi döper inte spädbarn.

    b) Pingströrelsens har en kongregationalistisk församlingssyn. Det betyder att varje församling är en enskild organisation, med egen styrelse, som utgör en självbestämmande enhet. Det finns ingen överordnad biskop.

    c) Pingströrelsen betonar ”det allmänna prästerskapet”. Vi har ingen specifik ”prästvigning”, men varje pastor avskiljs för sin tjänst med bön och handpåläggning. Man behöver inte vara prästvigd för att få förrätta nattvarden, t.ex.

    d) Pingströrelsen har betonat betydelsen av andliga erfarenheter, av dop i Anden och de andliga gåvornas funktion i den kristna kyrkan.

    Sök gärna kontakt med representanter från Pingstförsamlingen på din ort för mer information om vad som kännetecknat Pingströrelsens förkunnelse.

    Sök en församling nära dig

    Känner du inte till någon Pingstförsamling i din bygd så hjälper vi dig gärna att finna en närliggande församling.

  • LÄS SVAR

    Beskrivning av Pingströrelsen

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur skulle ni beskriva pingstkyrkan för någon som inte vet vad det är?

    Vi skulle säga att Pingströrelsen är ett av de kristna samfunden i Sverige, det största av de klassiska frikyrkorna med ca 85 000 medlemmar i ca 470 församlingar. Vi delar med alla andra kyrkor tron på Gud Fadern som skapare, Jesus Kristus som vår frälsare, död och uppstånden för oss, och på den Helige Ande som livgivare och förnyare. Pingströrelsen är baptistisk och förkunnar dop av människor som själva hört och kommit till tro på evangeliet.

    Pingströrelsen kännetecknas av en stark betoning på behovet av att uppleva den Helige Andes kraft i sitt liv. Denna kraft får dock aldrig bli en känsloupplevelse som gör oss till blåögda idealister, utan kraften skall omsättas i handling. Därför kännetecknas Pingströrelsen också av en stark missionsiver och ett socialt engagemang för utslagna människor. Vårdandet av det egna inre livet går hand i hand med ett aktivt samhällsengagemang.

  • LÄS SVAR

    Typiska kännetecken

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vilka kännetecken är typiska för Pingströrelsen?

    Det är svårt att säga eftersom det finns så många olika pingstförsamlingar.
    Några av grunddragen i Pingströrelsen är:
    En stark betoningen av Bibeln som fundament för lära och liv.
    En stark betoning på behovet för varje kristen att uppleva den Helige Andes kraft.
    En stark betoning på kallelsen att föra ut evangeliet över hela världen.
    En stark betoning av det sociala arbetet.

    Men dessa grunddrag finns också i andra kyrkor och det är tveksamt om de kan kallas typiska för Pingströrelsen. Snarare är de typiska för alla väckelserörelser, inom eller utanför de etablerade kyrkorna.

    Ser man till Pingströrelsens tidigare år så utmärktes rörelsen av åtminstone tre ämnen där förkunnelsen blev annorlunda eller radikalare än i andra frikyrkor på den tiden.
    – Pingströrelsen betonade mycket starkt den enskilda församlingens suveränitet och tog avstånd från samfundsbildning och organisatorisk styrning från någon central styrelse eller ledare.
    – Pingströrelsen skilde sig också genom förkunnelsen om Andens dop med främst tungotal som tecken på detta dop.
    – Pingströrelsen betonade mycket starkt tron på Jesu andra återkomst och att den skulle ske mycket snart, när som helst. Denna förkunnelse fanns förstås i flera kyrkor, eftersom den finns i Bibeln, men den blev långt driven i Pingströrelsen.

    Pingströrelsens särart och identitet behandlas särskilt i inledningen av historieverket: Pingströrelsen –  verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

  • LÄS SVAR

    Samarbete med andra kyrkor

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser ni på samarbete med andra kyrkor?

    Pingströrelsen ser mycket positivt på samarbete mellan kristna kyrkor och församlingar. Merparten av pingstförsamlingarna är involverade i lokala samarbeten av olika slag med andra församlingar på orten. Omfattningen av samarbetet varierar dock kraftigt. Varje pingstförsamling är självstyrande och beslutar själv om samarbete, så ibland kan skillnader i teologi eller uttrycksformer göra att man inte vill samarbeta med en viss kyrka.

    På flera platser har pingstförsamlingar valt att bilda gemensam församling med en annan församling tillhörande ett annat samfund. År 2008 fanns 41 så kallade ”gemensamma församlingar” som tillhör Pingströrelsen samt ytterligare minst ett samfund. Dessa församlingar hade då sammanlagt 5 905 medlemmar.

    Pingströrelsen är sedan 2007 med i Sveriges kristna råd genom sin riksorganisation Pingst –  fria församlingar i samverkan. Sveriges kristna råd är en ekumenisk mötesplats för kyrkorna i Sverige. Pingst är också medlem i Svenska evangeliska alliansen som är ett nätverk av evangelikala kristna i Sverige.

    Pingströrelsen och ekumeniken behandlas i ett särskilt kapitel av boken: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007)

  • LÄS SVAR

    Ateister och andra religioner

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vilken relation har ni till andra religioner samt ateister?

    För oss är religionsfriheten mycket viktig. I vår tilltro till varje människas fria vilja och värdighet ligger också att varje människa har rätt att utöva sin tro fritt, så länge det inte skadar andra. Alla frikyrkorna i Sverige fick kämpa för sin frihet att utöva sin tro fritt, i ett land som helt saknade religionsfrihet ännu under 1800-talet och där alla förväntades tillhöra den svenska lutherska kyrkan.

    Vi är en missionerande rörelse som tror att Jesus Kristus är Sanningen, Vägen och Livet, och vi lever under hans kallelse att sprida evangeliet i hela världen. Men vi respekterar att andra människor har annan tro och anser att de ska fritt kunna utöva den. I olika etiska frågor kan också pingstvänner och andra kristna arbeta tillsammans med företrädare för andra religioner, när vi ser saker på samma sätt. Detta är inte alls ovanligt.

    Till denna religionsfrihet hör också rätten att vara utan religion, som agnostiker eller ateist.

  • LÄS SVAR

    Begravning

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Har ni några speciella ritualer som måste ske vid begravningar?

    Vi följer samma seder som andra protestantiska kyrkor och samfund. Begravningen utgörs av en begravningsgudstjänst i kyrkan, med sång och tal och en jordfästningsakt då man viger den döde till den sista vilan. Ibland sker det i Pingstkyrkan, ibland i Svenska kyrkan eller ett gravkapell. Ritualerna är alltså snarlika Svenska kyrkans begravningar. Dock förekommer det sällan i Pingstförsamlingar att pastorn använder tre skovlar mull vid begravningsakten. Det vanligaste är i stället att tre blommor används, som symbol för det förgängliga, för mullen.

    Efter begravningsgudstjänsten följer ibland gravsättning då man åker med till kyrkogården och sänker ned kistan i jorden. Det sker dock långt ifrån alltid. Ofta skall den döde kremeras senare och de anhöriga kan eventuellt vara med då askan placeras på kyrkogården. Efter begravningsgudstjänsten är det ofta minnesstund i kyrkan. Begravningarna i Pingstkyrkan är ofta ljusa och varma med fokus på hoppet om uppståndelse och evig gemenskap i den himmelska världen.

  • LÄS SVAR

    Vigsel

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur gifter man sig i Pingströrelsen?

    Det sker på ungefär samma sätt och med samma ritualer som i Svenska kyrkan. De flesta av våra medlemmar som vill gifta sig gör det med sin egen pastor som vigselförrättare. Ibland sker vigseln i den egna Pingstkyrkan, men ibland används andra kyrkor och lokaler. Ritualen formas av brudparet tillsammans med vigselpastorn. Det finns vissa delar i vigseln som är reglerade genom lagen, men väldigt mycket är man fri att utforma själv.

    Alla vigslar måste genomföras av pastorer som har officiell vigselbehörighet, eftersom det är en juridisk handling att förklara ett brudpar för äkta makar. I Pingströrelsen finns en särskild vigselnämd som sköter detta och varje vigselförättare måste gå en kurs för att få behörighet.

  • LÄS SVAR

    Nattvard

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Har ni nattvard?

    Javisst, alla pingstförsamlingar firar regelbundet nattvard, ofta som en del av söndagens huvudgudstjänst. De flesta kristna kyrkor på jorden firar nattvard. Ibland kallar vi det ”Brödsbrytelse” eller ”Herrens måltid”. Vanligen är det pastorn och ytterligare en grupp personer som leder nattvardsfirandet. Nattvardsstunden kan utformas mycket olika, men centralt är alltid läsandet av ”instiftelseorden” från Nya testamentet, 1 Korintierbrevet, kapitel 11, versarna 23 – 26. Nattvarden ses som en stund av påminnelse, andakt, reflektion och kontemplation omkring det Jesus gjorde för människan genom sin död och uppståndelse. Den är också en stund för ett konkret mottagande av Jesus in sitt eget liv, ett slags återupplevande av dopet då den troende förenades med Kristus.

    I Pingstförsamlingar används alltid alkoholfritt vin. Brödet kan vara mjukt eller hårt och en del använder oblater som i Svenska Kyrkan. Ofta får församlingen gå fram och ta emot nattvarden, men det kan också hända att brödet och vinet skickas runt i bänkarna från person till person. På det sättet understryks tron på det allmänna prästadömet. Varje person blir ju inte bara mottagare av nattvarden, utan får också ge nattvard till sin bänkgranne.

    Teologiska nätverket i Pingst har gjort en skrift om nattvarden som kan läsas och laddas ner, klicka här för att komma till skriften.

  • LÄS SVAR

    Gudstjänst

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vad är typiskt för en gudstjänst i Pingstkyrkan?

    Det är svårt att svara generellt eftersom det finns så många pingstförsamlingar med lite olika stil, och framförallt så liknar nog gudstjänsterna i Pingströrelsen alla de gudstjänster som hålls i andra frikyrkor.

    Några typiska drag för gudstjänster i Pingströrelsen skulle kunna vara de här:
    – Predikan har nästan alltid en central roll. Det är ett sätt att sätta Bibeln i centrum. Predikningarna får stort utrymme, tidsmässigt.
    – Det finns ofta mycket sång och musik. Sången skall spegla hela det kristna livet, sorg och glädje, kamp och seger. Många sångstilar används.
    – Det ges vanligen en hel del tid till bön, och alla som vill nämna om något speciellt bönebehov kan göra det. Mer sällan beds gemensamt böner som Fader Vår, men det förekommer och blir allt vanligare.

    I många församlingar hålls söndagsskola i samband med gudstjänsten, och rätt ofta hålls olika typer av familjegudstjänster eller temagudstjänster. I större församlingar och på platser med många invandrare eller flyktingar från andra länder tolkas gudstjänsterna till olika aktuella språk. I Sverige finns cirka 480 gudstjänstfirande pingstförsamlingar. Flera församlingar sänder söndagens predikan eller hela gudstjänster på webben.

    Ett särskilt kapitel om gudstjänst i Pingströrelsen presenteras i historieverket: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

    Sök en gudstjänstfirande församling nära dig

  • LÄS SVAR

    Socialt arbete

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser ni på socialt arbete?

    Det sociala arbetet är en absolut nödvändighet och det har alltid haft hög prioritet i Pingströrelsen. Att endast fira gudstjänster i kyrkan och glömma Jesu ord om att ge kläder och mat till den fattige vore en total orimlighet.

    Det sociala arbetet har under Pingströrelsens historia sett mycket olika ut. För hundra år sedan fanns det många fattiga i Sverige och i församlingarna betonades allas ansvar att hjälpa varandra. På 1930-talet, under depressionen, ordnades soppkök med mat åt arbetslösa, och många församlingar hade sommarläger med bra mat och frisk luft för fattiga barn från städerna. Fortfarande satsas på viktiga läger, även för barn med funktionsstörningar. Efter andra världskriget var flyktinghjälp ett omfattande arbete.

    Idag bedrivs mycket av vårt sociala arbete genom LP-verksamheten, en riksorganisation med flera behandlingshem för missbrukare av olika slag. Organisationen har en stor uppsökande och förebyggande verksamhet. Många församlingar är även engagerade i besöksverksamhet på fängelser och vårdanstalter.

    En annan stark betoning i den svenska Pingströrelsen har legat på yttre mission – det vill säga evangelisk verksamhet i andra länder. Förutom förkunnelse och församlingsgrundande har oerhört mycket pengar och tid och kraft lagts på social verksamhet i mer än 100 länder. Skolor har byggts, sjukvård bedrivits och sjukhus byggts, brunnar har borrats för att ge människor rent vatten, undervisning har skett i jordbruksskötsel m.m. Till mycket av den sociala verksamheten har Pingströrelsen fått ansenliga bidrag från SIDA, svenska statens organ för utvecklingshjälp.

    Social omsorg och missbruksvård i Pingströrelsen behandlas i två kapitel av historieverket: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

    Vårt arbete i utvecklingsländer heter PMU InterLife, som är en av SIDAs biståndspartner. Deras verksamhet finns beskriven på: www.pmu.se

    Vi bedriver också social verksamhet i Sverige, bland annat bland missbrukare. Det arbetet sker genom LP-verksamheten och är beskrivet på webb: www.lp-verksamheten.se

    Genom Pingstförsamlingarnas HandikappVerksamhet (PHV) vill Pingst arbeta för att riva alla hinder, så att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning får vara med i församling och samhälle.

  • LÄS SVAR

    Mission

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Varför har Pingströrelsen mission?

    Vi har mission i andra länder därför att Jesus så tydligt gav sina lärjungar befallning om att evangeliet om Jesus skulle predikas ut över hela världen, för alla folk, i alla länder. Alla har rätt att höra det glada budskapet om Gud, Jesus Kristus, den Helige Ande och allt vad som ligger i den kristna tron. Hela den kristna kyrkan är missionerande och nästan alla kyrkor och samfund bedriver mission. I den svenska Pingströrelsen har denna iver att sprida evangeliet haft en enormt stark position, och i förhållande till sin storlek har svensk pingstmission spelat en förvånande stor roll i hela världen.

    I missionsarbetet har också det sociala arbetet betonats kraftigt, med hjälp till da fattigaste, de sjuka och lidande. Så var det tidigt i missionsarbetet, och det har förstärkts mer och mer under vår historia. I flera länder har svensk Pingstmission spelat en avgörande roll för att bygga upp sjukvård och utbildningsväsen, liksom för att skapa politisk demokrati och bekämpande av korruption. Ifrån 1960-talet har svenska staten gett stora belopp till biståndsarbete som kanaliserats genom svenska missionärer genom organisationen PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete.

    En annan tydlig utveckling de senare årtiondena har varit att missionen allt mindre präglas av ett givande från Sverige och ett mottagande i annat land. Ett samarbete mellan likvärdiga parter har utvecklats. Det finns färre svenska missionärer ute i andra länder än för 20 år sedan, men kontakterna med levande kyrkor i gamla missionsländer är ofta intensiva.

    Pingströrelsens mission behandlas i ett kapitel av historieverket: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

  • LÄS SVAR

    Ungdomsverksamhet

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur fungerar ert ungdomsarbete? Hur får ni ungdomar intresserade?

    Varje lokal Pingstförsamling lägger upp och bedriver sitt ungdomsarbete som man själv vill och efter sina egna förutsättningar. Det är mycket vanligt med söndagsskola i någon form samtidigt med den allmänna gudstjänsten. Det är också väldigt vanligt med speciella ungdomssamlingar, ofta på fredagskvällarna, med olika aktiviteter och med samtal, andakter och bön. Församlingar kan ha barnkörer och vardagsgrupper, fritidsgårdar och lägerverksamhet, hobbygrupper och sportaktiviteter. En del församlingar har scoutverksamhet och många har konfirmationsläsning eller kristendomsskola. Variationerna i ungdomsarbetet är nästan oändliga.

    En viktig grundidé i ungdomsarbetet i Pingströrelsen är att dessa verksamheter inte ska separeras från församlingen i sin helhet. Vi vill inte bygga isär unga från gamla och medelålders. Tvärtom tror vi att alla åldrar behöver mötas i församlingens gudstjänstliv. Alla åldrar skall där få utrymme, och så får man lära sig respekt och hänsyn till varandras olika sätt att vara.

    Kontakta gärna en Pingstförsamling på din ort för att få en bild av just den församlingens ungdomsarbete. Känner du inte till någon Pingstförsamling på din ort kan vi hjälpa dig att hitta en närliggande.

    För att hjälpa församlingarna med t.ex. ledarutbildning och fortbildning av ledare finns ett organ på riksnivå, Pingst Ung. Organisationen är en resurs för alla typer av frågor i bedrivandet av barn- och ungdomsverksamhet, se www.pingstung.se

  • LÄS SVAR

    Bibelsyn

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vilken bibelsyn har Pingströrelsen?

    Vi betraktar Bibeln som Helig Skrift, som Guds Ord till hela mänskligheten. Bibeln är den avgörande källan till all kristen tro, den ger oss kunskap om Gud, om Guds vilja och tankar, om Jesus Kristus och allt vad han sa och gjorde. Vi tror att de författare som skrev Bibeln var inspirerade av Guds Ande på ett speciellt sätt, så att dessa texter är unika som vägvisare i andliga frågor. I Pingsts värdegrund sammanfattar vi detta: ”Vi tror att Bibeln är Guds inspirerade ord, absolut sant, varaktigt och oföränderligt.”

    Pingströrelsens bibelsyn och bibelbruk behandlas utförligt i en av skrifterna i serien Trons hemlighet, som ges ut av Teologiska nätverket i Pingst. Denna kan laddas ned gratis, klicka här.

  • LÄS SVAR

    Människan

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser ni på människan?

    Vi tror, liksom alla kristna, att människan är skapad av Gud till att vara Guds avbild. I varje människa finns något av Guds eget väsen nedlagt. Människans förmåga att älska speglar Guds egen kärlek, människans kreativitet och skaparlust är en reflex av Guds egen skaparglädje. I detta att varje människa är en Guds skapelse ligger också hennes värdighet. Varje människa har ett fullständigt mänskligt värde, även om hon är gammal och inte kan arbeta eller har funktionsnedsättningar som gör det svårt för henne att fungera i samhället. Människans värde beror inte alls på vad kan prestera.

    Samtidigt som människan har denna unika roll som Guds avbild så är hon också en del av hela Guds skapelse, jorden och universum. För hela skapelsen vittnar om Gud, hans allmakt, visdom, fantasi, skaparlust och kärlek. I denna skapelse har människan ett speciellt ansvar att vårda och sköta jorden, att förvalta den på ett gott sätt.

    Till denna i grunden oerhört höga och positiva synen på människan kommer dock insikten att människan med sin fria vilja kan välja bort Guds gemenskap ur sitt liv. Synden är en realitet att räkna med, och människan kan på avvägarna från Gud verka kunna bli hur ond som helst. Behovet av omvändelse till Gud, nåd och förlåtelse är viktiga delar i Pingströrelsens förkunnelse.

    Pingströrelsens syn på människan, synden och frälsningen finns utförligt behandlad i skriften Människan, i serien Trons hemlighet som ges ut av Teologiska nätverket i Pingst. Den finns att ladda ner gratis, klicka här

  • LÄS SVAR

    Synd

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vad är synd?

    Allt som skiljer människan från Gud och allt som skadar relationer och människor. Ordet synd kan ha många betydelser i Bibelns originalspråk. Det kan betyda att missa målet, alltså att inte gestalta det goda liv som Gud skapat oss för att leva, att inte ära Gud med sitt liv. Det kan också ha betydelse av att direkt göra uppror mot Gud och se honom som fienden.

    Pingströrelsens syn på människan, synden och frälsningen finns utförligt behandlad i skriften Människan, i serien Trons hemlighet som ges ut av Teologiska nätverket i Pingst. Ladda ner denna skrift gratis, klicka här

  • LÄS SVAR

    Efter döden

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vad händer efter döden?

    Vi tror, som alla kristna, på de dödas uppståndelse. Den stora förebilden i alla tankar om liv efter döden är Jesus själv, som uppstod och visade sig i en ny kropp, som dock inte var av kött och blod men ändå påtaglig. Detta skriver också aposteln Paulus, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. I tron på Jesus Kristus har vi löftet om evigt liv, en gemenskap hos Gud.

    Massor av människor har dött utan att få höra något om Jesus, men vi tror att alla skall uppstå och få stå inför Gud som hanterar alla människor rättvist och i kärlek. Samtidigt varnar Bibeln allvarligt för möjligheten att gå förlorad, att missa Gudsgemenskapen och det eviga livet.

    Denna fråga har behandlats utförligt i en skrift som Teologiska nätverket i Pingst givit ut. Klicka här för att läsa mer om skriften och ladda ner den som pdf.

  • LÄS SVAR

    Frälsning

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vad innebär det att bli frälst, och hur går det till?

    Ordet ”frälst” betyder helt enkelt ”räddad”, och i religiösa sammanhang menar vi räddad från synden och syndens följder. Räddad från mörker till ljus, från ensamhet till gemenskap, från död till liv.
    En människa blir frälst genom att lyssna till evangeliet om Jesus, ta emot det i tro, omvända sig till Gud och låta döpa sig. Som frälst börjar ett nytt liv, i gemenskap med Gud, och med andra människor som delar denna tro. Livet är fortfarande en kamp många gånger, lusten att ibland göra det onda finns hos oss alla, men Gud själv finns med i våra liv och ger den Helige Ande till alla som ber honom.

    Sök gärna upp en församling nära dig. Dess pastor eller ungdomsledare svarar gärna på dina frågor, klicka här.

  • LÄS SVAR

    Abort

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser Pingströrelsen på abort?

    Gud den helige är skaparen av allt liv, och allt levande hålls i någon mening heligt. Särskilt människolivet, eftersom Bibeln lär att Gud skapade människan till en avbild av honom själv. Av detta följer att vi i Pingströrelsen vill värna och försvara livet. Det gäller även det svagaste liv, som t.ex. ett ofött barn, värnlöst och hjälplöst men med samma rätt till sitt liv som du och jag. Vi är alltså mycket restriktiva i vår syn på abort och menar att det är en nödlösning som inte skall användas lättvindigt. Däremot accepteras abort när man inser att situationen är omöjlig och situationen får avgöra hur man bör handla. Här har både enskilda människor, kyrkor och samhället ett ansvar att ge bästa möjliga förutsättningar genom att hjälpa och stötta alla inblandade.

  • LÄS SVAR

    Skilsmässa

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser Pingströrelsen på skilsmässa?

    Pingströrelsen tror och förkunnar, såsom den kristna kyrkan alltid har undervisat, att Gud skapade människan till man och kvinna och att det är i äktenskapet som de skall leva tillsammans. I vårt samhälle är det vanligt att förhållanden och samboenden varar en kort tid för att sedan ersättas av nya förhållanden. Det är ofta olyckligt med sådana separationer, både för personerna som slits sönder i sitt känsloliv och för de barn som kan finnas och som får leva med separerade föräldrar.

    Också äktenskap spricker alldeles för ofta, och det sker i Pingströrelsen såväl som i det övriga samhället. Vi menar att man i första hand skall försöka reda ut bekymmer och komma vidare i sin relation med möjligen en fördjupad kärlek till varandra. Vi vet dock att detta inte alltid är möjligt, och även i de bibliska texterna kan man se viss förståelse för att ibland måste gifta människor bryta upp från sin gemenskap. Det kan komma till situationer där all kärlek dött och där kanske misshandel sker av både kvinnor och barn, och det är givetvis så att man i Pingströrelsen vill stödja och stötta människor som kommer i äktenskapskris och väljer att gå skilda vägar. Men generellt sett så menar vi att moderna människor ofta ger upp alldeles för lätt när det blir problem i samlevnaden. Det blir ett dåligt exempel för barnen i en familj när de ser, att vuxna människor – deras föräldrar – inte kan lösa konflikter på ett moget och vuxet sätt.

    Som ett uttryck för den vikt Pingströrelsen lägger vid äktenskap och familj driver Pingst familjeprojektet Tillsammans, som bland annat ordnar äktenskapskurser och utbildar familjeambassadörer i församlingarna.

    Läs mer om Tillsammans

  • LÄS SVAR

    Homosexualitet

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Homosexualitet och kristen tro

    Vill man ha en, för Pingströrelsen, representativ bild av hur man ser på homosexualitet så har Teologiska nätverket i Pingst skrivit sig samman i ämnet. Detta är inte ett beslutat policydokument men ger en väl samlad bild av Pingströrelsens församlingar förhållningssätt.

    Klicka här för att ta del av skriften

    Ytterst är det dock varje församling som formar teologin och hur man tillämpar det i mötet med människor.

  • LÄS SVAR

    Ekonomi

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur finansieras Pingströrelsens verksamhet?

    Pingströrelsens nästan 500 lokala församlingar är självständiga organisationer med egen ekonomi. Församlingarnas verksamhet finansieras i huvudsak genom medlemmarnas frivilliga penninggåvor. Dels samlas det in pengar i gudstjänsterna genom att man tar upp "kollekt" och dels använder många medlemmar i församlingarna plusgiro eller autogiro för att stödja sin församlings verksamhet. Givandet är helt frivilligt och ingen kontrollerar vem som ger eller hur mycket.

    Utöver detta kan medlemmar sedan 2006 betala så kallad Kyrkoavgift till Pingströrelsen. Den enskilde medlemmen ger ett medgivande till trossamfundet om att en procent av dennes inkomster ska överföras till Pingst Ä fria församlingar i samverkan med hjälp av Skattemyndigheten. Summan fördelas så att 70 procent betalas till medlemmens lokala församling och 30 procent till gemensamma verksamheter nationellt.
    Många församlingar får också del av olika typer av verksamhetsbidrag i respektive kommun.
    Statsbidrag fördelas också genom Pingströrelsens ungdomsorganisation.
    Dessutom finns ett generellt statsbidrag till Pingströrelsen som används till gemensamma kostnader för licensavtal, till specifika insatser i vissa områden i landet etc.

  • LÄS SVAR

    Medlemsskap

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur blir man medlem i Pingstkyrkan?

    I de flesta Pingstförsamlingars stadgar står det ungefär att ”medlemskap kan ges till var och en som kommit till tro på Jesus Kristus och blivit döpt”. Flertalet av Pingströrelsens församlingar har en baptistisk syn på församling och medlemskap, så med dop avses i regel dop i vuxen ålder efter ett eget beslut. Det finns dock undantag från detta, och flera Pingstförsamlingar har också gått ihop med andra frikyrkoförsamlingar med annan dopsyn.
    Däremot är verksamheten i alla Pingstförsamlingar helt öppen för vem som helst, alla gudstjänster är öppna för alla och det finns ofta möjligheter att engagera sig i ungdomsverksamhet och sångkörer utan att medlemskap krävs.

    Ta gärna kontakt med en Pingstförsamling på din ort. Dess pastor eller ungdomsledare svarar gärna på dina frågor om medlemskap och om vilka verksamheter som finns.

    Sök en församling nära dig.

    Denna fråga finns utförligt behandlad i skriften Församlingen som framställts av Teologiska nätverket i Pingst. Skriften kan laddas ner gratis, klicka här.

  • LÄS SVAR

    Ledarskap

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vem bestämmer i en pingstförsamling?

    De flesta pingstförsamlingar är organiserade som ideella föreningar. Församlingens medlemmar har då den yttersta beslutanderätten i det som ofta kallas församlingsmötet.
    De lokala församlingarnas ledarskap tillsätts av varje enskild församling. Det består som regel av en föreståndare, som ofta är anställd som pastor i församlingen, samt av en grupp som tillsammans med föreståndaren leder församlingen. Det är vanligt att denna grupp ledare kallas för äldste eller församlingstjänare. De ansvarar för det andliga ledarskapet och utses av församlingen. Om församlingen är organiserad som en förening ansvarar en styrelse för administration och juridik. Ofta finns bara en enda ledningsgrupp, som då utgör både andligt ledarskap och styrelse, men ibland är det två olika grupper.

    Även om församlingens organisationstyp är hämtad från det civila samhället betonas den andliga dimensionen. I församlingsmötet, hos predikant och äldste betonas lyhördhet för Guds ledning genom den helige Ande.

    Denna fråga finns utförligt behandlad i skriften Församlingen som framställts av Teologiska nätverket i Pingst. Denna skrift kan laddas ner gratis, klicka här.

  • LÄS SVAR

    Samfund

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Är Pingströrelsen ett samfund?

    Med namnet Pingströrelsen avses traditionellt den samlade rörelse av formellt fria församlingar som från år 1913 slöt upp kring Filadelfia i Stockholm och dess ledare Lewi Pethrus. Dessa församlingar identifierade sig som pingstförsamlingar. Pingströrelsen är i det avseendet en organisatorisk term som benämner en svensk församlingsrörelse.
    Dessa församlingar har alltid samverkat i gemensamma verksamheter inom bland annat bokförlag, mission, media, utbildning och missbruksvård. Beslutsprocesserna var på det nationella planet informella under lång tid. Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, styrelserna i de gemensamma verksamheterna och predikanternas årliga samling Predikantveckan var viktiga forum för beslut.

    Under 1990-talet efterfrågade många i rörelsen en tydligare organisation på det nationella planet. Det ledde fram till att Riksföreningen Pingst Ä fria församlingar startades 2001 som en samverkansorganisation för Sveriges pingstförsamlingar. Årligen ordnas ett rådslag för de cirka 350 medlemsförsamlingarna. År 2004 bildades även Trossamfundet Pingst Ä fria församlingar i samverkan, för de pingstförsamlingar som ville ha den juridiska status som detta innebär. Att vara med i ett samfund ger bl.a. lagligt stöd för pastorns tystnadsrätt och möjlighet att få hjälp av Skatteverket för upptagande av kyrkoavgiften. Vid utgången av år 2008 var 181 församlingar med i trossamfundet.
    Samtliga av Pingströrelsens församlingar finns årligen redovisade i Pingströrelsens årsbok, även de som valt att inte gå med i föreningen Pingst eller i trossamfundet Pingst, men som ändå är del av den andliga församlingsrörelsen som kallas just Pingströrelsen.

    Läs mer om Pingst – fria församlingar i samverkan.

    Gå till Pingströrelsens årsbok

  • LÄS SVAR

    Kvinnligt ledarskap

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser ni på kvinnliga präster och kvinnligt ledarskap?

    Flertalet lokala pingstförsamlingar bejakar kvinnliga ledare, och många kvinnor är äldste och styrelseledamöter. Det är upp till varje enskild lokal församling att besluta om detta. Ända från Pingströrelsens start har det varit accepterat och vanligt med kvinnor som predikar och på det sättet är med och utvecklar församlingarna. Dock var det under seklets första hälft alltid en man som var församlingens föreståndare och som kunde tituleras pastor. Nu finns det dock ett ökande antal kvinnor som pastorer i Pingströrelsen.

    Frågan behandlas i ett särskilt kapitel i ett historieverk om Pingströrelsen: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).

  • LÄS SVAR

    Historisk ledare

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vilken person har betytt mest för Pingströrelsen och varför?

    Lewi Pethrus som var föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm från 1911-1957 är nog den mest inflytelserika personen. Han var inte bara ledare för den största Pingstförsamlingen i Sverige, utan betydde också mycket som ideolog och inspiratör för hela rörelsen utöver landet. Han tog en mängd initiativ för att starta olika verksamheter, såsom tidningen Dagen, IBRA Radio och LP-verksamheten för missbrukare. Han blev en viktig talesman för Pingströrelsen i Sverige och blev även internationellt mycket känd.

    För mer om Lewi Pethrus och Pingströrelsens historia, klicka här.

  • LÄS SVAR

    Ledarsyn

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Hur ser ni i Pingströrelsen på ledarskap?

    Vi lägger stor vikt på ett andligt ledarskap, vi tror att Gud utrustar alla människor med olika personliga gåvor och förmågor, som vi väljer att bejaka och utveckla eller förtränger och avvecklar. Några blir utrustade med gåvan att leda.

    Denna fråga finns utförligt behandlad i skriften Andliga ledare som framställts av Teologiska nätverket i Pingst. Denna skrift kan laddas ner gratis, klicka här.

    Ämnet ledarskap finns även behandlat i ett särskilt kapitel i ett historieverk om Pingströrelsen: Pingströrelsen Ä verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007). Klicka här för att läsa mer om historieverket.

  • LÄS SVAR

    Val av ledare

    DÖLJ SVAR

    Fråga: Vem utser ledare i Pingströrelsen?

    De lokala församlingarnas ledarskap tillsätts av varje enskild församling. Det består som regel av en föreståndare, som ofta är anställd som pastor i församlingen, samt av en grupp som tillsammans med föreståndaren leder församlingen. Det vanliga är att denna grupp ledare kallas för äldste eller församlingstjänare eller styrelse.

    På nationell nivå väljs en föreståndare för hela Pingströrelsen, med uppgift att vara talesperson för rörelsen och att fungera som inspiratör och samlande kraft. Denne person väljs för en mandatperiod på fyra år, och alla församlingar som är med i Pingst Ä fria församlingar i samverkan, har rösträtt vid det rådslag som väljer föreståndaren. Vid samma rådslag väljs också en rad styrelseledamöter i olika organ som betjänar Pingströrelsen.

    Denna fråga finns utförligt behandlad i skriften Ledarskap som framställts av Teologiska nätverket i Pingst. Denna skrift kan laddas ner gratis, klicka här.

    Ämnet ledarskap finns även behandlat i ett särskilt kapitel i ett historieverk om Pingströrelsen: Pingströrelsen – verksamheter och särdrag under 1900-talet (2007).