Pingst och corona Information från Pingst med anledning av corona.

En kyrka utan karismatik är som kyssar utan kärlek

Det brukar finnas en mängd listor och krönikor så här års, önskelistor till jul och nyårskrönikor. Den här texten får bli mitt försök till en listkrönika. Dessa tre områden önskar jag mig mer av: Bibelkärlek för det första, karismatik och diakoni för det andra och för det tredje en kyrka som glömmer sig själv utan att fördöma sig själv.

En bibelsyn byggd på kärlek till Guds ord, inte den egna tolkningen

I debatten om vem som tror bäst och sannast är det alltid en risk att den egna tolkningen upphöjs över själva grunddokumentet vi fått som gåva. Låt oss älska Bibeln mer än vår egen tolkning av den. Alla tolkar vi men om vi har respekt för den gamla boken som uppenbarad sanning från allsmäktig Gud, kommer vi alltid ge våra tolkningar med en något böjd hållning. Ingen av oss har ljus över precis allting. Låt oss aldrig göra Gud så liten att han ska rymmas i våra kunskapsramar. Gud är inte människans avbild. Vi är hans avbilder.

 

Karismatik och diakoni i växande

Karismatik, det andliga liv nåden ger och diakoni, den kristna tjänsten för andra är vägen framåt för pingströrelsen och hoppas jag många andra kristna rörelser. Jag tror 2020 kan vara ett år av växande karismatiskt liv. Törsten och hungern växer i våra sammanhang och samtidigt behöver omvärlden all värme och kärlek vi någonsin kan ge. En kyrka utan diakoni är som kärlek utan kyssar, en kyrka utan karismatik är som kyssar utan kärlek. Mer tungotal, sång i Anden och starka gudstjänster är vad samhället behöver. För när det är sunt omvandlas det i generositet och tålamod och blir till befrielse för andra. Det blir till pionjärmission, soppkök och sociala insatser i våra kommuner men också långt hemifrån.

 

En kyrka med självförglömmelse utan självfördömelse

Vi behöver en kyrka som förlorar sig i Jesus men som inte förlorar sitt självförtroende till att kunna betyda något. Jag tror på det Gud lagt ned i församlingarna, där finns hopp för en hel värld, Jesus använder sin egen kropp för världens skull. Bara församlingarna har det bra i sin gemenskap kommer vårt samhälle också må bättre. Det är tid att be mer för din pastor och ditt ledarskap, det är tid att luta sig inåt, säga sitt amen, ge rejält i kollekten och avrunda uppåt. Det är tid att sluta med allt konkurrenstänkande kristna och kyrkor emellan, det är tid att sluta gnälla för småsaker och istället börja be mer för andra än oss själva. Vi har så mycket viktigt framför oss och får inte tappa varken farten, riktningen eller tyngden i det vi gör.

 

Nu kommer ett nytt år och också ett nytt decennium. Må det bli tio år av växande bibelkärlek, andefyllda kyrkor som förändrar samhällen och mer bön och kärlek till folket.

 

Välsignat 2020-tal!