Konvertitutredningen

Konvertitutredningen presenteras på en presskonferens i Citykyrkan i Stockholm den 20 mars klockan 10:00. Konvertitutredningen är en forskningsrapport med målet att få fram statistik över hur konvertiters kristna tro bedöms i asylprocessen. Konvertitutredningen leds av Maria Gustin Bergström och är ett samarbete mellan Pingströrelsen, Equmeniakyrkan, EFK, Alliansmissionen och Adventistsamfundet.

Se presskonferensen.
Ladda hem Konvertitutredningen.
Download Inquiry into the Asylum Processes of Religious Converts in Sweden.

Sammanfattning av Konvertitutredningen

I en värld med ökande flyktingströmmar kulminerade antalet asylsökande till Sverige 2015. Det gällde inte minst asylsökanden med afghanska rötter. Inom denna grupp har ett relativt stort antal konverterat till kristen tro. Detta har lett till att frågor om tro, religion och konversion i förhållande till asylprocessen har aktualiserats. Många kristna församlingar runt om i landet har engagerat sig i dessa frågor och i detta engagemang mött utmaningarna som de asylsökande konvertiterna ställs inför. Detta är bakgrunden till föreliggande rapport.

Rapporten har fyra sammanlänkade syften
– att samla information om asylärenden där konversion utgör asylskäl.
– att belysa frågorna religion och konversion främst i ljuset av konvertiters asylprocess.
– att analysera Migrationsverkets behandling av asylärenden där konversion är aktuell. Detta sker genom tre analysdelar: kvantitativ, kvalitativ och juridisk.
– att ge rekommendationer till åtgärder utifrån det samlade underlaget.

Materialet i rapporten har samlats in från 76 frikyrkoförsamlingar på 64 orter spridda över landet. Materialet bygger på underlag gällande 619 personers asylprocess. Dessa 619 personer är alla afghanska medborgare som sökt asyl i Sverige mellan 2015–2018. Samtliga personer är döpta medlemmar i de aktuella församlingarna och betraktas därför i denna rapport som konvertiter.

I genomgången av aktuell forskning kring religion och konversion visar rapporten att religion inte kan förstås enbart som idésystem. All aktuell religionsforskning betraktar religiös tro som flerdimensionell och de senaste decenniernas forskning betonar de sociala och materiella dimensionerna i den levda religionen. Konversion måste därför förstås uti från detta som en mångfasetterad process snarare än en emotionell eller idémässig övergång från en livsåskådning till en annan.

Den kvantitativa analysen visar att 68% av undersökningens konvertiter får avslag på sin ansökan genom att tron inte bedöms som genuin. Om konversionen anförts sent i asylprocessen är siffran istället 81% avslag. Vidare visar det sig att konvertiternas belagda församlingsengagemang spelar liten eller ingen roll i bedömningen. En av de mest anmärkningsvärda aspekterna i analysen är den stora differens som finns mellan jämförbara enheter i materialet. I två jämförbara församlingar har den ena en avslagsprocent på 52% medan den andra har 84%. Jämförelsen mellan Migrationsverkets kontor i Jönköping och Göteborg visar att det ena kontoret har en avslagsprocent på 44% medan det andra har 80%. Vidare visar undersökningen att den politiska färgen på Migrationsdomstolens nämndemän får remarkabelt genomslag där SD-nämndemännen ger avslag i 93% avfallen medan motsvarande siffra för V-nämndemännen är 15%. Sammantaget är det undersökningens slutsats att asylprocessen för konvertiter inte är rättssäker.

Genom en kvalitativ innehållsanalys av 61 underlag har en jämförelse gjorts mellan konvertiternas berättelser och Migrationsverkets motiveringar till beslut. Analysen visar att det inte är någon strukturellt identifierbar innehållslig skillnad på gruppnivå mellan de konvertiter som fått avslag respektive bifall. Däremot visar undersökningen på tydliga skillnader i Migrationsverkets motiveringar mellan dem som fått avslag respektive bifall. Skillnaden kan härledas till konvertitens intellektuella förmåga att reflektera kring sin tro vilket leder till att det snarare är den intellektuella kapaciteten än tron hos konvertiten som bedöms. Analysen visar även att Migrationsverket har en tveksam och inkonsekvent hållning till trons offentlighet där konvertiter antas kunna välja att hålla tron privat och osynlig. Även den kvalitativa analysen visar att konvertiternas tillhörighet och engagemang i den lokala församlingen tillmäts liten eller ingen betydelse. Sammantaget är det undersökningens slutsats att Migrationsverket inte har tillräcklig kompetens för att på vetenskapliga grunder göra rättssäkra bedömningar.

I den juridiska delen konstateras att rätten att byta tro är en grundläggande mänsklig rättighet liksom att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl. Analysen visar att Migrationsverkets beslut ofta är i strid med gällande rätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter. Europadomstolen, UNCHR:s riktlinjer och FN:s tortyrkommitté ger nödvändig vägledning när det gäller tillämpning av internationella konventioner på området och denna analys visar på systematiska brister hos Migrationsverket i bedömningen av dessa. Sammantaget är undersökningens slutsats att Migrationsverkets beslut i de här undersökta konvertitfallen är godtyckliga och rättsosäkra.

Rapportens slutsats:
– Migrationsverket har en svag förståelse av religion och konversion och den vilar inte på vetenskaplig grund.
– Migrationsverkets beslut uppvisar orimliga differenser mellan jämförbara enheter vilket leder till godtyckliga beslut.
– Migrationsverkets arbetssätt vilar inte på vederhäftig metodologi vilket leder till inkonsekventa motiveringar till besluten.
– Migrationsverkets beslut följer inte i tillräcklig utsträckning internationell rätt och konventioner om mänskliga rättigheter vilket leder till att rättssäkerheten sätts ur spel.

Utifrån undersökningens samlade genomgång av analyserat material rekommenderas följande:
– En fördjupad utredning måste genomföras av de orimliga och rättsosäkra förhållanden som denna rapport visat på.
– Migrationsverket måste tillse att vederbörlig kompetens finns hos alla som fattar beslut i asylärenden där konversion är aktuell och tillse att inga avslagsbeslut får fattas utan att en specialistutbildad beslutsfattare granskat beslutet.
– Migrationsverkets rättsavdelning bör tillsätta en expertgrupp inom fältet för religion och konversion som en resurs i alla ärenden där konversion är aktuell.
– Konvertiternas åberopade skriftliga bevisning måste uppvärderas i asylprövningen.
– Fram tills att dessa förändringar är genomförda, skall utvisning av konvertiter och asylsökande där konversion är aktuell, inte verkställas.

När nya riktlinjer är implementerade ska:
– Alla asylsökande där konversion är aktuell, ges rätt till ny prövning.
– Sveriges ambassader ges uppdrag att uppsöka utvisade personer som anfört konvertitskäl i syfte att utreda om dessa utsatts för hot eller skyddsgrundande behandling. Kan detta konstateras bör Sverige erbjuda dessa personer internationellt skydd.

Konvertitutredningen

Konvertitutredningen i media

Dagens Eko
Aftonbladet: Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter
Göteborgs-Posten: Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter
Kyrkans tidning: Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter
Västerbottens-Kuriren: Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter
Tidningen Dagen: 68 procent har bedömts inte ha en genuin kristen tro
Tidningen Dagen: Ulrik Josefsson: Kristen tro långt mer än bara intellekt
Sändaren: Frikyrkornas utredning sågar Migrationsverket
Världen idag: Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter
Världen idag: En varmt välkommen konvertitutredning
Tidningen Dagen: Elisabeth Sandlund: Hela rättsstaten är i gungning