Vanliga asylfrågor
På den här sidan kan du läsa flyktingpastorn Bengt Sjöbergs svar på vanliga asylfrågor. Har du mer frågor rekommenderar vi att du kontaktar Asylrättscentrum, FARR, respektive kontaktförsamling, eller beställer bokhäftet Välkommen hit – Välkommen hem, som ger vägledning och råd i asylfrågor.
Finns det något att göra när en asylsökande fått tre avslag och blir kallad till återvändarsamtal?
Varje vecka ringer folk till mig och frågar vad som kan göras om en asylsökande blir kallad till återvändarsamtal och fått slutligt avslag på sin asylansökan. Finns det verkligen inte något att göra? Vad händer om man inte går på återvändarsamtalet?
Man bör gå på samtalet. Annars finns risken att ärendet överlämnas till polisen för verkställighet. Gå dit och försök att hålla dialogen igång. Skriv INTE på en s.k. nöjdförklaring dvs att den asylsökande godkänner och accepterar att bli utvisad. Säg att ni ska samarbeta, men att ni planerar att lämna in en ansökan om verkställighetshinder, en s.k. VUT.
På ett återvändarsamtal förbereder ni resehandlingar och planerar för ett återvändande. Kanske måste ni åka till ambassaden för att få pass/resehandlingar.
En VUT kan man lämna in om det finns något nytt i ärendet som inte prövats tidigare. Kanske har personen blivit kristen och döpt sig. Enligt Utlänningslagens 12:19 ska Migrationsverket pröva om ny process ska ske. Förhållandena i hemlandet kan utgöra skäl för ny prövning om det t.ex. blossat upp strider i hemlandet. Kanske har den asylsökande deltagit i media, på Facebook, Youtube eller i någon tidning i samband med en demonstration mot landets regim. Ett annat skäl för ny prövning är om man är så allvarligt sjuk, att en utvisning inte kan ske, men här är ribban satt väldigt högt.
Efter laga kraftvunna beslut/domar förlorar man sitt ombud/advokat, men den asylsökande eller någon vän, diakon eller pastor kan skriva VUT:en men då måste den asylsökande skriva på en fullmakt som ger innehavaren av fullmakten rätt att ta del av alla handlingar i ärendet, rätt att få ut sjukjournaler, intyg m.m. och rätt att företräda den asylsökande.
Man skickar sin inlaga med bifogad fullmakt till något av Migrationsverkets Förvaltningsprocessenheter i Malmö, Göteborg, Solna och Boden. Adresserna hittar ni på Migrationsverkets hemsida.
Det är viktigt att du skriver den asylsökandes namn, adress och ärendenummer. Numret står på besluten, men även på LMA-kortet. Skriv även in kontaktuppgifterna till den som är ombud.
Gör en rubrik: Begäran om verkställighetshinder enligt Utlänningslagens 12:19
Skriv från hjärtat de argument ni har och beskriv det nya som hänt i ärendet. Bifoga dopbevis, intyg om hur undervisningen i kristen tro gått till, på vilket språk undervisningen skett, processen fram till en tro samt hur personen lever ut sin tro. Finns dopfilm? Fem medlemmar i församlingen kan skriva personliga brev hur man möter konvertiten och i vilka sammanhang.
Avsluta med ett yrkande, att den asylsökande ska beviljas ny prövning och få uppehållstillstånd.
Underteckna och skriv datum.
Beslut kan komma efter tre veckor eller ända upp till ett halvår. Om ny prövning beviljas utses oftast ett ombud/advokat. Då kan den som haft fullmakt och skrivit VUT:en samverka med advokaten.
Hur kan vi som församling och enskilda stödja våra nykristna konvertiter andligt och även i deras asylprocess?
Det är viktigt att de som lämnar islam och blir kristna får nya vänner eftersom de många gånger förlorar både vänner och familj. De behöver våra förböner, vår kärlek och omtanke.
När det gäller asylprocessen är det viktigt att de i ett så tidigt skede som möjligt berättar för sin advokat och för Migrationsverket, att de är intresserade av kristen tro. Även om de inte bestämt sig för att ta emot Jesus och bli frälsta.
När vi skriver dopintyg och intyg om den undervisning som de fått, är det bra att skriva så utförligt som möjligt. Vilken undervisning har de fått, av vem, på vilket/vilka språk, hur har de reagerat, har de tagit till sig några bibelord på ett särskilt sätt. Ord som betyder mycket för dem. Hur tänkte de kring det stora steget att bli döpt? Hur lever de ut sin tro? Deltar de i evangelisation? Berättar de om sin tro för sina vänner? Är de öppna med sin tro på sociala medier?
Förutom dopintyg och intyg om undervisningen är det bra om 5–6 personer, medlemmar i församlingen skriver personliga brev där de berättar hur de lärt känna konvertiten, hur och var de brukar träffas, om de möts på gudstjänster, bibelsamlingar, bönesamlingar, möten i hem o.s.v. Hur ofta besöker personen kyrkan? Hjälper konvertiten till med något i kyrkan? Kanske på språkcafé, servering eller sånggrupp.
Berätta i ditt brev, att du har förtroende för konvertiten och så vitt du kan bedöma, anser att dennes tro är äkta och genuin. Skriv i brevet att du är villig att vittna i Migrationsdomstolen om det skulle bli aktuellt.
Även om personen har starka asylskäl är det viktigt att berätta om sin kristna tro. Om man får avslag trots att man kanske varit politiskt aktiv i t.ex. Iran och kritiserat regimen och sen efter avslag i domstolen berättar om sin konvertering, kan det vändas emot personen, det finns nämligen ett lagrum som säger att man måste ha giltig ursäkt varför man inte berättat om andra asylskäl. Lagrummet ger Migrationsverket rätten att ifrågasätta de sent angivna skälen.
Ni kan också som vänner till konvertiten söka landinformation t.ex. från Open Doors om förhållandena för kristna i hemlandet. Denna information kanske inte advokaten eller Migrationsverkets handläggare har kännedom om. Open Doors har verkat i mer än 60 år och åtnjuter stort förtroende, även bland myndigheter. Det finns mycket mer man kan göra, men viktigast är att vara en vän, medmänniska och en förebedjare som står med personen i med och motgångar.
Bör man gömma en flykting?
Bör man ställa upp och gömma en flykting? Är det olagligt och straffbart? Detta är frågor som vi ofta möter. Det är ingenting som man kan svara generellt på. Att gömma någon är civil olydnad och alltså inte straffbart och kriminellt, förutsatt att den man gömmer inte begått en brottslig handling. Det är inget brott enligt brottsbalken att vistas i landet utan tillstånd. Läs vidare
Enligt 20 kap. 1 § utlänningslagen kan dock en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att utlänningen har ansökt om ett sådant tillstånd dömas till böter.
Man får inte gömma någon i vinstsyfte. Man kan gömma människor i avvaktan på att få fram handlingar eller något annat, som leder fram till en lösning. Att bara gömma människor år ut och år in är bara nedbrytande och oerhört psykiskt påfrestande. Ett laga kraftvunnet beslut blir preskriberat efter fyra år. Då kan man söka asyl på nytt. Några väljer att vara gömda i väntan på ny asylprocess men att leva gömd så länge kan vara oerhört nedbrytande. Det finns inte heller några garantier för att en ny asylprocess leder till positivt beslut.
Vi upplever även att man ibland gömmer personer för snabbt. Det är bättre att invänta sista beslutet och delta i återvändandesamtalet och se hur Migrationsverket lyckas få fram resehandlingar och ID-handlingar som t ex pass. I en dialog med Migrationsverket och ibland med polisen kan man invänta olika steg i processen och kanske skriva en ny ansökan om verkställighetshinder om det inträffar dramatiska förändringar i hemlandet eller med den asylsökande. I möjligaste mån bör man uppmana de asylsökande att samarbeta med Migrationsverkets handläggare annars överlämnar de ärendet till polisen för verkställighet. Många gånger har vi lyckats hitta andra lösningar än att gömma.
Om man gömmer någon är det bäst att den personen byter telefon för att personen inte ska gå att spåra via mobilnätet. Om LMA-kortet gått ut finns det risk att man blir tagen vid t ex en trafik- eller biljettkontroll. Som gömd gäller det att inte väcka uppmärksamhet och göra något olagligt. Polisen brukar leta några gånger vid bostaden men brukar sällan leta på andra platser. Antalet kontroller ökar och politiker uppmanar dem som fått avslag, att lämna Sverige. Det har blivit ett hårdare klimat och förståelsen för att gömma har minskat. Nu ser vi många ensamkommande som skrivits upp i ålder och fått avslag. Många av dem väljer hellre att leva papperslös än skickas tillbaka till krig, terror och död.
Vid sjukdom har man rätt till vård som ”inte kan anstå”. Man kan visa upp sitt gamla LMA-kort och säga att man är gömd. Sjukvården får inte ringa till polisen.
Våra vänner har fått ett Dublinbeslut och ska överföras. Vad innebär det? Finns det något som man kan göra?
Om man lämnat fingeravtryck eller om man fått visum till ett europeiskt land räknas det landet som första asylland och är då ansvarigt för att behandla asylansökan.
Detta gäller även om man inte sökt asyl i det landet. Ensamkommande barn som söker asyl ska få sin asylansökan behandlad där de befinner sig, även om de tidigare registrerats i ett annat EU-land. Det beslutet togs av EU-domstolen i form av ett förhandsavgörande gällande två barn från Eritrea som hade sökt asyl i Italien innan de kom till Storbritannien. I Dublinförordningen står det att ensamkommande barn få sin ansökan behandlad i det land där den lämnats in. EU-länderna har tvistat om vad detta betyder – menas det första landet där barnet ansökt, eller det senaste landet?
Sverige har hållit på att det är det första landet som avses. Därför har barn sänts till det land där deras fingeravtryck tagits. Men i den nya domen slår EU-domstolen fast att barnets bästa ska vara avgörande. Det innebär att asylansökan ska prövas där barnet har familj eller annars där barnet befinner sig. Barn som redan fått avslag på asylansökan kan dock fortfarande överföras.
Sverige kan tillämpa undantagen i Dublinförordningen, men då måste det finnas starka skäl. Kanske har den asylsökande nära släktingar i Sverige. Då kan man få sin ansökan behandlad i Sverige. Om det gäller sjukdomar är ribban satt väldigt högt för att Sverige skall kunna tillämpa undantagsmöjligheten.
Vi ser nu hur flera länder vägrar följa Dublinförordningen och Sverige skickar inte längre asylsökande till Ungern.
Kan man få byta offentligt biträde?
En del asylsökande tycker inte att deras offentliga biträde gör ett bra jobb. Några berättar om biträdets ovilja att föra fram olika argument och synpunkter. Det skär sig mellan biträdet och den asylsökande.
Man ser sig om bland vänner och bekanta och tror att ett annat biträde på ett bättre sätt skulle fixa uppehållstillstånd. Tyvärr har man inte hela bilden klar för sig. Ett ärende kan tyckas vara identiskt lika men innehåller ofta delar som är så känsliga att ingen har kännedom om dem. Därför kan man inte jämföra ärenden på det sättet.
För att få byta biträde måste man kunna påvisa uppenbara felaktigheter och att förtroendet tagit allvarlig skada av slarv, oriktigheter och missuppfattningar som inte rättats till. Det är mycket svårt att byta biträde. I det läget finns det de som har pengar och som anlitar ett privat ombud. Visst går det, men det bästa är att försöka samarbeta och vara öppen med allt som man gör. Denna öppenhet måste också finnas hos biträdet som bör skicka alla handlingar till den asylsökande och hålla den asylsökande informerad av allt som händer även om personen inte behärskar det svenska språket. Det kanske finns vänner som kan översätta och tolka. Biträdet vet oftast bäst vilka handlingar som kanske stjälper i stället för hjälper. Har man ett privat ombud är det viktigt att denna får ta del av kopior på allt som man lämnar in till Migrationsverket eller domstolen.
När kan man sättas i förvar och för hur länge?
Ett beslut om att sättas i förvar eller ställas under uppsikt sker t ex om Migrationsverket tror att det finns risk för att personen tänker hålla sig undan ett utvisningsbeslut eller om man vägrar att medverka till att klargöra sin identitet. Förvaren drivs av Migrationsverket. Läs vidare
Man kan hållas i förvar i två månader innan ett nytt beslut måste fattas om att hålla personen ytterligare en tid i förvar men då måste det finns starka skäl till detta. Varje ny prövning ska även föregås av en muntlig förhandling.
Man har rätt att få ett offentligt biträde inom tre dygn. Det offentliga biträdet ska tillvarata sin klients intressen i förvarsfrågan. Istället för att tas i förvar kan en person ställas under uppsikt vilket kan ske genom att personen får gå till polisstationen vid bestämda tidpunkter och skriva sitt namn, så att de ser att man inte avviker.
Man kan överklaga Migrationsverkets eller Polisens beslut om förvar eller uppsikt till migrationsdomstolen och MiÖD. Även när man sitter i förvar kan man göra gällande verkställighetshinder.
Man har rätt att ta emot besök på förvaret men den besökande kroppsvisiteras efter besöket och får ibland inte prata med den förvarstagne i enrum utan det sitter någon och lyssnar på samtalet. Ett barn kan hållas i förvar i max 72 timmar men om det finns ”synnerliga skäl” kan barnet hållas kvar i ytterligare 72 timmar. Det är mycket ovanligt att barn tas i förvar men lagstiftningen tillåter det under vissa omständigheter. I vårt tycke är det inhumant och inte förenligt med Barnkonventionen, men Migrationsverket menar att de måste ta barn i förvar ibland för att undvika att de gömmer sig i landet.
Återvändarsamtal och uppmaning att åka till Afghanistans ambassad i Stockholm
Många har frågor om de ska gå dit. Om det finns risk att polisen väntar i rummet bredvid o.s.v. I dessa tider kan man inte GARANTERA något, men jag skriver utifrån erfarenhet och hur jag tänker.
Det är viktigt att gå till återvändarsamtalet. Då får man frågan om man vill samarbeta. Om man svarar nej eller inte går dit, finns risk att MV överlämnar ärendet till polisen. Man kan svara, att man samarbetar och respekterar myndigheter, men inte kan skriva på sin egen dödsdom dvs skriva på papper att man är NÖJD med beslutet.
Det pappret är skrivet på svenska och kallas för NÖJDFÖRKLARING. Om man skriver på det finns det inte något att göra för att förhindra utvisning. Alla försök är förgäves.
Ibland får man en eller två veckor på sig att tänka över sin situation efter att MV läst upp avslaget och man får det tolkat till sitt språk.
Nästa steg i processen efter laga kraftvunnet beslut är att man uppmanas att åka till afghanska ambassaden för att skaffa resehandlingar.
Det är okey att åka till ambassad och hämta resehandlingar. Man får med sig ett brev från MV som är på engelska. Där står det att man ”frivilligt vill återvända till Afghanistan”. Detta är INTE nöjdförklaringen. (Om det är svårt att veta vad som är vad bör man be om betänketid, ta en paus, ta bild på handlingen eller brevet och kontakta någon kunnig för att avgöra vad det är för handling.) Jag har kollat detta med flera advokater och det engelska brevet räknas inte som nöjdförklaring. Man kan överklaga eller begära verkställighetshinder.
På ambassaden kan och bör man (enligt kunniga advokater i konvertitärenden) berätta att man är kristen och fråga om de kan garantera ens säkerhet. Att den asylsökande berättat för Afghanistan på afghanskt territorium kan sedan användas som verkställighetshinder, VUT.
Lämna gärna ett papper på ambassaden, där man berättar att man är kristen. Detta är naturligtvis farligt och ett framkallande av hinder som om det går snett, kan innebära dödsfara. Man bör be om vishet och Guds ledning inför ett besök på ambassaden och verkligen vara övertygad om att man vill och kan kämpa vidare.
Efter besöket på ambassaden blir det inom en vecka nytt samtal på Migrationsverket. Då kanske man har hunnit skriva en VUT med nya skäl som förut inte prövats.
Man blir erbjuden 30 000 kr i återetableringsstöd inom viss tid. Det anser jag att man kan bortse ifrån eftersom det sällan betalas ut den summan. Mycket kommer bort i byråkrati och korruption. Några som återvänt berättar att de fick ut 7-800 kronor och att det sedan inte fanns personal.