Vi lever i ett land, som trots sin välfärd, har stora behov. Frågan är på vilket sätt vi och våra församlingar kan engagera
oss för att stötta och hjälpa våra medmänniskor.
   Enligt statistik så finns det 200 000 barn som växer upp i familjer med missbruk och enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet så lever 385 000 barn i familjer där alkoholkonsumtionen är, som man uttrycker sig, riskfylld. Detta betyder att missbrukets konsekvenser förmodligen kommer att påverka barnen negativt.
   All erfarenhet visar att barn som vistas i missbruksmiljöer behöver få prata om hur de har det och på det sättet få bearbeta sina upplevelser. I många fall kan ett familjehem eller en stödfamilj vara lösningen för att barnet under kortare eller längre tid få komma bort från sin destruktiva miljö, men enligt många kommuner är det svårt att få tag på familjer som är redo att öppna sina hem.
   I Stockholm kan det ibland ta upp till 6-7 månader innan man har hittat ett lämpligt hem, enligt stadens socialtjänst. Ett annat exempel som också gäller barnperspektivet kan man läsa om i Rädda Barnens senaste undersökning om barnfattigdom. Där skriver man att 13 procent av barnen i Sverige lever i fattigdom, det vill säga 248 000 barn. Detta gäller framförallt barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.
   När det gäller äldre personers hälsa säger professor Per Allard, i en artikel publicerad i DN, att ensamheten är en stor orsak till ökade depressioner. Detta har lett till ökad medicinering av psykofarmaka och självmordstalen bland äldre har ökat markant de senaste åren.
   Ensamhet och utanförskap leder ofta till att människor utvecklar sociala och fysiska problem, som i sin tur ökar isoleringen.
   Detta kan vi alla, i olika perioder av livet få känna på, men vissa grupper är mer utsatta än andra i vårt samhälle. Exempel på dessa kan vara: funktionsnedsatta, personer som lider av fysisk och psykisk ohälsa, invandrare, personer i missbruk av olika slag, män och kvinnor som sitter på anstalt etcetera. Men även arbetslöshet och långvarig sjukdom kan leda till isolering och ohälsa. Listan kan göras lång och behoven kan speglas på många olika sätt, men ett är klart, nöden är stor i vårt tillsynes välordnade land.
   Mitt ibland alla dessa människor finns du och jag och våra församlingar. Frågan är om vi kan utgöra någon skillnad för de människor som på ett eller annat sätt har det kämpigt i vår tid? Jag är övertygad om att så är fallet. Jag tror att församlingarna i dag har en unik möjlighet att röra sin samtid genom ett starkt socialt engagemang.
   Omsorgen, diakonin och det sociala arbetet har sin naturliga plats i varje kristen församling. Det ser vi inte minst i Jesu verksamhet där han både i ord och handling präglades av ett stort engagemang för människors upprättelse på alla plan; socialt, andligt och fysiskt. Samma engagemang och rörelse ser vi hos de första församlingarna. Omsorgen, stödet och kärleken till medmänniskor är integrerat i evangeliets budskap om upprättelse och räddning för alla människor. *
   Den stora frågan är hur vi och våra församlingar kan möta de behov som vårt samhälle har. Enligt Carl-Eriks Sahlbergs skrift Diakonins historia finns det ett starkt samband mellan andlig väckelse och diakonalt engagemang genom historien. Det vill säga att när Guds folk ger omsorg, stöd och kärlek till de behövande, i sin tid, då öppnas det andliga flödet.
   När jag i dag träffar representanter för församlingar runt om i landet möts jag av en stark längtan att få påverka och betyda något för den plats där man befinner sig. Frågor som: ”Vad finns det för behov i vår kommun?” ”Hur kan vår församling betjäna vår stad?” ”Hur kan vi öppna upp församlingen så den blir en plats där människor får andlig och social gemenskap?”   Dessa frågor är viktiga för alla församlingar som vill utgöra en skillnad på den plats där de befinner sig.
   En inställning som ibland hindrar oss från att engagera oss i omsorgsfrågor är att vi tror att det är kommunen eller statens uppgift. Det är förvisso riktigt att vi lever i en välfärdsstat som genom lagstiftning lovar sina medborgare en värdig omsorg när så krävs, och detta är ett fantastiskt bra skydd och ger oss medborgare en trygghet. Nackdelen med detta starka grepp från staten har varit att andra aktörer har dragit sig tillbaka från sitt sociala engagemang, också många kyrkor. Dock ska sägas att det finns och har funnits många bra och lovvärda insatser, men huvudlinjen har ändå varit att staten haft initiativet i omsorgsfrågorna under flera decennier tillbaka.
   I dag öppnas dock dörrarna för ideella aktörer att kunna bedriva vård och omsorg med sin värdegrund som bas, och här bör vi som rörelse vara med och sätta människor fria. Vår kallelse blir glasklar när vi ser på Jesu eget handlande. Han såg människor, han mötte människor och han handlade så människor blev fria och upprättade. I Matteusevangeliet 9:9 läser vi: Jesus fortsatte däri- från, och då han såg en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset sa han till honom:
”Följ mig!”
   När Jesus ser Matteus verkar det som om han inte bara ser det ögat ser utan också ser Matteus behov. Han ser en man som uppenbarligen vill något annat med sitt liv än att vara tullindrivare åt romarna. Jesus såg Matteus och när han säger de kallande orden ”följ mig” verkar det som om Matteus studsar upp och följer Jesus på en gång. Det verkar som om han har väntat på att någon ska se honom och befria honom ur det mörker han var i. Det var många som sett Matteus under åren men ingen hade kunnat befria honom.
   I likhet med Jesus bör vi som församlingar hitta platser där vi kan se och möta människor, för att sedan kunna handla till människors befrielse. Platserna för församlingar att se, möta och ge människor stöd kan se olika ut. Följande exempel har jag hämtat från olika församlingar runt om i vårt land. Många har startat ett Second hand-arbete eller ett socialt företag där människor som behöver integreras fått ett arbete och gemenskap.
   Andra har startat en LP-kontakt för att nå missbrukarna på orten. Det finns flera församlingar som nattvandrar för att bidra med stabilitet i stadens tuffa miljöer, och får därigenom kontakt med ungdomar som har olika behov.
   Många församlingar har besöksverksamhet för äldre som har svårt att själva ta sig ut. Åter andra har startat stödgrupper för utsatta barn, verksamhet för ensamstående föräldrar, arbetspraktik i församlingens regi eller praktisk administrativ hjälp när behov uppstår etcetera.
   I de flesta kommuner i vårt land finns också ett stort behov av jourfamiljer, familjehem, stödfamiljer, kontaktpersoner, Gode män, övervakare med mera, där vi som församlingar skulle kunna engagera oss i större grad än i dag.
   Att genom församlingen starta hemtjänst för äldre med hjälp av den nya möjligheten som tecknas i Lagen om valfrihet
är också en ny möjlighet som ges. Resultatet av att engagera sig på detta sätt är att dessa mötesplatser knyter människor tillsammans.
   Vi får kontakt och kan utveckla relationer med personer vi annars inte skulle ha mött. Alla kan inte göra allt men på något sätt kan just er församling säkert hitta ett sätt att se och möta människor som ni är kallade att hjälpa. ”Som Fadern har sänt mig, sänder jag er” säger Jesus i Johannesevangeliet 20:21. Det handlar om att ta evangeliets budskap om befrielse till alla människor. Att Gud får gripa in med nytt liv i människan och att detta nya liv får konsekvenser inte bara för den enskilda människan utan för hela samhället.
   Då blir församlingen en kraft som tjänar de människor som bäst behöver det. Vi har en stark tradition att organisera och utveckla en strategi för olika verksamheter i våra församlingar. Det kan gälla mission, barn och ungdom, evangelisation, fastighet och så vidare. Här är det också viktigt att komma ihåg det sociala och diakonala området.
   Naturligtvis ska vi inte sätta verksamheterna emot varandra utan inse att allt hänger ihop för att nå vår samtid med evangeliets befriande budskap. Ta reda på vilka resurser för socialt och diakonalt handlande det finns i er församling och vilka behov som finns på er ort. Be om Guds ledning och utrusta er med Hans rustning, då kan ni vara med och
förändra samhället på samma sätt Guds folk har gjort genom hela historien.

Fotnot: Det nystartade verksamhetsområdet Pingst socialt vill vara en resurs för församlingar som vill utveckla det sociala och diakonala arbetet. Hör gärna av er dit med era frågor och funderingar, och goda exempel på arbeten ni redan bedriver. ”På det sättet kan vi sporra och inspirera varandra till en social väckelse i våra församlingar som kommer att leda till att människor, i vår tid, blir upprättade och befriade”, säger Hans Wikström.