Pingst Ledare Anmälan öppen till höstens regionala inspirationsdagar

Gudstjänstkurvan

Gudstjänsterna i våra kyrkor angår och engagerar många. Det finns nog få aktiviteter vars innehåll leder till så mycket varierande tankar och olika känslor som gudstjänsterna gör hos de som tillhör en församling. Personligen känner jag en stor glädje över att få delta i gudstjänster och också medverka i gudstjänster. Jag reser relativt mycket i olika församlingar och tillhör själv en församling som vissa helger har sju gudstjänster. Jag älskar att få fira gudstjänst, det är en viktig del av min tro och en viktig näring till min tro.

image description

Jag tror att vi behöver mer av insikt om varför vi samlas till gudstjänst och varför dess beståndsdelar behöver ha ett visst innehåll. Under många år har jag använt mig av en gudstjänstkurva för att försöka beskriva detta. Jag ser gudstjänsten i tre faser, likt en sinuskurva växer och krymper gudstjänsten i omfattning och intensitet.

image description

  1. Den inledande växtfasen

”Jag gladdes när man sade till mig: ”Vi ska gå till Herrens hus.”” Psalm 122:1

När man gick uppför trapporna och in genom huldaportarna till Jerusalems tempel hade man genomfört sin rening i något av mikvebaden och var på god väg till templet och dess gudstjänst. Jag tror att vi behöver gå uppför templets trappor i inledningen av våra gudstjänster. Vi behöver få en högre och större bild, tas bort från det sekulära till det sakrala, från det vardagliga till högtiden, bort från oss själva till en sund gudscentrering. Jag tänker att inledningen av gudstjänsten inte ska handla om oss och våra insatser utan betydligt mer om Guds nåd, trofasthet och närvaro. Jag tänker att vi behöver välja sånger och ord som sätter fokus på vad Jesus redan gjort, inte vad vi borde göra. Här är tillfället att lyfta sin hand och sitt hjärta, att öppna sig för det större rummet i den alternativa himmelska staden som gudstjänsten kopplar oss med. Gudstjänsten inleds med samling hos och fokus på Jesus, församlingens stora kärlek.

2. Mellanfasens förankring och utmaning

”Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en” 5 Mosebok 6:4

När sinuskurvan börjar dala är det för mig en bild på att något förankras och fördjupas. Den inledande fasen går nu över i en seriositet och tillämpning av tron i vardagen. Det är helt enkelt dags för evangeliets förkunnelse, för bibelläsning, predikan och utmaning. En god förkunnelse landar alltid i ett kristusperspektiv och ger mig alltid något att ta ställning till i livet. En god förkunnelse är en utläggning av texten med predikantens egen personlighet, inte en utläggning av predikantens personlighet. När Ordet och förkunnaren harmonierar talar Gud genom förkunnelsen till de som lyssnar. Kyrkan är väldigt mycket en hörande och lyssnande gemenskap, en plats där vi ”hör ihop”. I Jerusalem uppe på tempelområdet fanns Salomos pelargångar där rabbiner samlade sina följare till undervisning och fördjupning i texterna, en undervisning som inte var teoretisk i första hand utan formerande och vägledande. Gudstjänstens mellanfas bör innehålla förankring, fördjupning och tillämpning i livet.

3. Avslutningens sändning och glädje

”Och jag skall ta er till mitt folk och vara er Gud. Ni skall få erfara att jag är Herren , er Gud, han som för er ut från slavarbetet hos egyptierna.” 2 Mosebok 6:7

Innanför hedningarnas, kvinnornas, männens och prästernas områden fanns själva tempelbyggnaden med sina utrymmen av det heliga och det allra heligaste. Det är varje sann församlingsledares längtan och bön att du som firar gudstjänst ska få erfara Gud. Det finns inget av detta vi kan producera men vi kan skapa en yta för detta möte med den Helige. Kanske inte alltid men ofta kan gudstjänstens avslutning också innehålla det personliga mottagandet. I gudstjänstens avslutning är det tillfälle för förbön, frälsningsinbjudan, profetiska ord och sändning med välsignelse. Vi sänds att gå i frid och tjäna Herren med glädje. Gudstjänsten går över i den efterföljande gemenskapen där vi möter våra syskon i tron. Vi sänds med välsignelse till vår omvärld.

Jag längtar efter en fördjupad överlåtelse till gudstjänstfirande mer än till en viss gudstjänstform. Vi skulle behöva en högre grad av engagemang och överlåtelse till de gudstjänster vi har. Jag längtar efter att våra gudstjänster ska innehålla mer förkunnelse än tal, mer tjänst än framförande, mer sång av Anden än sång vi tycker är bra. Det är inget fel med god retorik men det är ännu viktigare med förkunnelse vägledd av Anden. Det är inget fel med god musik vi uppskattar och gillar men det är ännu viktigare med gudstjänstfirare som lovar och prisar Gud tillsammans.

Gudstjänstens och trons föremål är Jesus Kristus. Låt oss fira gudstjänster till hans ära och i hans namn, han som är mitt i sin församling. Fira gudstjänsten, ta emot andlig hänförelse, låt det innebära personlig hängivenhet och en växande hänsyn till hela Guds församling. Fira gudstjänst!

/Daniel